En legitim fråga

Det sjuder av aktivitet på Internet bland fritidspedagogerna. Om något gott alls kommer i spåren av den nya behörighetsförordningen så är det nog att den svetsat samman och enat en svårt prövad yrkesgrupp på ett imponerande sätt. Fritidspedagoger som annars har fullt upp att med sina magiska knän försöka bibehålla en hög nivå på verksamheten med liten eller ingen hjälp eller förståelse från högre politiskt håll har nu slutligen satt ner foten. Det nätverkas, skrivs brev, insändare, det talas med fack, politiker och så vidare.

Några, som Jennie Sundin, söker svar genom att jämföra exakt hur mycket som skiljer mellan att vara upphöjd legitimerad eller klassas som övrig personal. Med tanke på att vi vet att fritidspedagoger gått på samma högskolor som förskollärare och lärare och dessutom i stor utsträckning gått samma kurser torde inte skillnaden vara enorm.

Mycket riktigt, Sundin jämförde sin kursplan mot förskollärarnas som tog examen 1999 och det visar sig att det kan vara så lite som en poängs skillnad mellan legitimation och klapp på huvudet. Är det konstigt att ilskan stiger?

Visst, nu skiljer sig utbildningarna från högskola till högskola, men det är inte unikt bara för fritidspedagogutbildningen. Jennie Sundin skickade följande tänkvärda brev till ansvariga på utbildningsdepartementet:

Till Utbildningsdepartementet och Utbildningsminister Jan Björklund

Utbildningsdepartementet har fattat beslut om att den högskoleutbildade yrkeskåren fritidspedagoger inte ska omfattas av legitimeringen, vilket regleras i behörighetsförordningen. Landets fritidspedagoger rasar mot detta beslut och många av oss har uppvaktat er med mängder av mail med frågor och upplysningar om fritidspedagogens yrkesroll och kompetens utan ett enda tillfredställande och faktabaserat svar från er.

I Lärarnas Tidning kan man läsa en intervju med dig Jan Björklund där du bl.a. får frågan varför förskollärarna som har en motsvarande utbildning från den tiden får legitimation när fritidspedagogerna inte får det. På detta svarar du Jan Björklund “De är lärare, fritidspedagogerna är inte lärare”. Detta uttalande kunder inte vara mer felaktigt. Som många av oss vid flertalet gånger skriftligen påtalat för er, så har vi likvärdig utbildning som förskollärarna. Som ni kan se i bifogade kursplaneöversikter för såväl fritidspedagogprogrammet som förskollärarprogrammet vid Högskolan i Kristianstad, examensår 1999, är det enda som skiljer vår utbildning att fritidspedagogerna har 4 poäng matte jämfört med förskollärarna som har 3 poäng matte. I gengäld har förskollärarna 12 p svenska/drama jämfört med fritidspedagogerna som har 11 poäng svenska/drama. Skulle denna 1 ynka poäng i svenska/drama som fritidspedagogerna har mindre än förskollärarna, jag upprepar 1p, i det totala programmet om 120 p, göra fritidspedagogerna mindre lämpade att erhålla legitimation än de som gått samma utbildning men råkar ha en yrkestitel som slutar på -lärare istället för -pedagog? Inte ens du Jan Björklund kan väl försvara rimligheten i detta?!

Det är dags att ni inser det absurda i sammanhanget. Det är dags att ni erkänner att era uttalanden bygger på okunskap. Det är dags att ni förstår att ert beslut att fritidspedagoger ska stå utan legitimation bygger på helt felaktiga grunder. Det är dags att göra om och göra rätt!

About Micke Andersson 37 Articles
Fritidspedagog från och verksam i Helsingborg.

1 Kommentar

  1. På 1970 talet fick jag, som då ganska ung man, jobb på Socialdepartementet som en extra anställd ekonom och senare på heltid jobb som biträdande sekreterare åt en statlig utredning som hette 1968 års barnstugeutredning. När jag kom med så var det stora beslutet redan taget, att genomföra en stor utbyggnad av dagis i Sverige. Kärntruppen bland tjänstemännen och alla ledamöterna jobbade dock vidare med nya frågor.

    Två stora frågor som utreddes under min tid i utredningen var vilket innehåll skulle utbildningen ha för de många tusen nya förskollärare som behövdes och alla nya fritidspedagoger. Under ett par år drogs riktlinjerna upp. Det var i stora delar samma personer som höll i båda planerna för utbildningarnas innehåll. Det som skilde var målgruppen, att fritidspedagogerna skulle jobba med lite äldre barn och att vissa moment som avsåg barn under 3 år inte var lika viktiga för dem.

    Utifrån det perspektivet är det befängt att äldre förskollärare skulle ha en mer relevant utbildning än fritidspedagoger om målgruppen är barn mellan 7-12 år. Vi som jobbade i 1968 års barnstugeutredning på 1970 talet hade åtminstone som syfte att de som skulle bli fritidspedagoger skulle få den utbildning som var den bästa möjliga för åldersgruppen 7-12 år, åtminstone bättre än den som förskollärarna skulle få om vi talar om den åldersgruppen.

    Huvudsekreteraren i utredningen hade hade bland annat behörighet att undervisa i latin. För henne var nog ordet pedagog en synonym till ordet lärare.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*