Politiska kokosnötter

Jan Björklund säger så här rörande legitimationsfrågan ”Reformen syftar till att stärka och lyfta fram lärares och förskollärares ansvar för det viktiga samhällsuppdraget att undervisa elever och barn”. Vidare säger Björklund ”Fritidshemmet är inte en skolform utan en kompletterande verksamhet till skolan. Därmed så fyller fritidshemmet en viktig roll. Det innebär dock inte per automatik att samma prioriteringar och behov av insatser för att stärka kvaliten behövs i fritidshem som skola”

Det nämns inget om det egenvärde fritidshemmet har

Det ministern säger här, är att fritidshemmet fyller en viktig roll för att det kompletterar skolan. Kvaliten i skolan ska stärkas via reformen men fritidshemmet är inte i samma skriande behov av insatser. Tydligen. Det som påstås här är att fritidshemmet är viktigt för att det kompletterar skolan. Vårt ”samhällsuppdrag” anses inte heller prioriterat. Men det nämns inget om det egenvärde fritidshemmet har som fundament. Fritidshemmet existensberättigas via kompletteringen av skolan.
Men samtidigt som fritidshemmet självt står utan värde i Björklunds bok är det uppenbarligen en viktig roll att komplettera skolan. På vilket sätt, undrar jag. Hur menar Jan Björklund? Komplementet vill han ju ta bort. Och kvar ska endast den kompensatoriska vara. Det som fyller upp.

För alla oss som läst skolinspektionens rapporter vet att det år efter år efterlyses insatser för högre kvalité, både i det pedagogiska och de fysiska förutsättningarna. Men Björklund vill inte. Så han strör sitt salt i de rispor hans okunskap skrapat upp. Han tillägger: ” Det
finns ingen läroplan och inga kunskapsmål som är specifika för fritidshemmen.”

Kunskapsmål. Smaka på ordet. Ett mål av kunskap. Fritidshemmen bjuder enligt Björklund inte på sådana delikata måltider. Samma lika för alla. Ingen hänsyn till de laktosintoleranta eller icke köttätande veganerna. Samma slev till alla.

all kunskap i världen om centralt innehåll är till ingen nytta om det saknas kunskap om oss själva

Problemet här heter standardisering. Att alla ska ha samma centrala innehåll i sina kunskapsförråd. Som om vi alla behövde det. Som att kunskapen om de yttre tingen och varandet vore allt. Jag säger att all kunskap i världen om centralt innehåll är till ingen nytta om det saknas kunskap om oss själva. Kunskapen om mig, som ska relatera, värdera och praktisera Björklunds standardisering. Den kunskapens mål kan han aldrig centralisera, hur mycket han än skulle vilja. Det är den kunskapen som bygger kompetenser med värde som vi slåss för här!

Vi måste respektera människors omätbara begåvningar som gör oss till de individer vi är. Det finns redan för många barn som måste rädda sig själva 6-7 timmar om dagen under 9 år av sitt liv.

Vi måste respektera människors omätbara begåvningar

Den trånande blicken mot globalisering och stora världen missar att ta hand om alla de små som ska växa i sin egenart. Man klipper knoppen av blomman i hopp om att den ska växa högre. Och detta eviga tjat om det entreprenöriella lärandet. Denna fritidspedagogiska gamla vän som fått nytt pass, namn och skyddad identitet. Tillhör den typiska listan på ”framtidskompetenser”. Entreprenörskap. Det finns så mycket som talar för det fritidspedagogiska i det som sker. Men vi blir berövade allt för att sakerna, kompetensera och färdigheterna har fått ekonomi-politiska och marknadsmässiga kläder. Helt i globaliseringshysterins anda. En humanist kanske skulle kalla globalisering för Kosmopolitism, eller världsmedborgarskap.

Björklund fortätter i sin replik mot Dambergs interpellation: ”För att stärka det pedagogiska uppdraget i fritidshemmen har regeringen infört en särskild utbildningsinriktning mot arbete i fritidshem inom grundlärarutbildningen som nu drar igång.”

Vi anses inte vara goda nog på det pedagogiska smörgåsbordet. Ut med fritidspedagogen. Tydligt.

Så ska nu Lärarförbundets styrelse träffa ledande politiker från utskottet för att försöka påverka och bygga opinion. Igen. Äta middag och snick-snacka med bordskamraten. Stärka de som slåss för vår sak och försöka omvända de som tycker tvärs. Prat, prat, prat och lite sås i mungipan.

Ibland står diplomatin mig upp i halsen. Lika tydlig som Björklund är sina budskap rörande fritidspedagogen (för det är han!). Lika tydlig, och lite till, måste motståndet vara.

Själv ska jag träffa både lärarförbundet Sthlm, Lärarnas Riksförbund och ämnesrådet i fritidspedagogik innan jul. Tänkte jag. Utan sås i mungipan. Lite tydligare, lite tuffare. Och medan Pontus Larsson väntar på att Sandra Dahlberg ska knacka på dörren funderar vi andra på hur de politiska kokosnötterna ska knäckas. Ni vet hur det är med kokosnötter; man bankar och bankar och plötsligt ligger mjölken spild på golvet. kvar är ett hårt och tomt skal.

6 Kommentarer

  1. Är bra att du tar upp det entreprenöriella lärandet! Helt sjukt att andra grupper och politiker ska ta billiga poäng på ett arbetssätt som är signifikant för oss fritidspedagoger och i samma andetag frånta oss rätten att utöva det vi är experter på….

  2. Vilken flödesordspottare du är, man vill ju inte sluta läsa:-) kanske skulle trycka ut denna text o ta med den i mitt fritidspedagogikkompendie som jag ska överlämna till lokalpolitikerna på torsdag när dom besöker vårt fritidshem;-)

  3. Tack Hadar!

    Jag gick min fritidspedagogutbildning på 70-talet och har under alla år i yrket förklarat för människor vad som är kärnan i fritidspedagogiken. Att fritidshemmet har ett uppdrag som ”står för sig själv” och intentionerna är inte att komplettera skolan. (Har det någonsin varit?)
    Varför ett gott fritidshem får barnen att växa och blomma utan att bli bedömda med betyg. Därför valde jag en gång att utbilda mig till fritidspedagog och har aldrig ångrat det. (Hade jag velat bli lärare så hade jag valt det från början men det fanns inte på min karta!)

    Nu finns denna förklarande text, tack vare dig + alla andra kloka fritidspedagoger som har förstått sitt uppdrag. Den förklarar allt!

    Detta tar jag till mig…

    ”…all kunskap i världen om centralt innehåll är till ingen nytta om det saknas kunskap om oss själva.”

    ”..vi måste respektera människors omätbara begåvningar”

    /Mona, stolt fritidspedagog

  4. Bra sagt Hadar Nordin! Mina barn och barnbarn är redan förbi skoltiden och något fritids har inte varit aktuellt eftersom det alltid funnits någon hemma i de fyra familjer som gäller oss. Jag trodde att fritids skulle vara en plats för de som inte hade någon hemma efter skolan. När jag läser om det förslag som Jan Björklund tagit fram så slår det mig att nu måste det väl bli fritids för alla barn för inget skall väl förvägras dessa barn som har någon hemma efter skolan att ta del av de fantastiska lärdomar av personal med rätt utbildning kommer att tillhandahålla. För är det lärarutbildning som skall till så måste det ju gälla alla barn och det i sin tur gör ju att timmarna i skolan ökas väsentligt och då måste det ju gälla alla. När skall barnen få tid att bara vara och koppla av med något roligt?
    Mvh
    Mormor till 8 barnbarn

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*