CSNs tunna skäl för avslag

Många äro de fritidspedagoger som på goda grunder begärt att få sina studieskulder annullerade av Utbildningsdepartementets ekonomiska gren CSN. Lika många är också de som fått avslag på sin begäran, men det på mindre goda grunder.

Som skäl för att ej avskriva studieskulder hänvisar CSN till att

samhället förändras
yrkeskraven förändras
– riksdagen till följd av dessa förändringar beslutat om ändrade behörighetskrav
– fritidspedagoger genom komplettering åter kan bli behörig att arbeta inom yrkesområdet.
– man (fram till nu) haft nytta av sin utbildning

För att beta av den listan nerifrån så är det en ynklig ursäkt till icke tröst att under en i arbetslivet högst begränsad period haft nytta av sin dyra utbildning som om den vore en engångsartikel då skulderna för denna kommer hänga kvar under en bra mycket längre tid.

Tiden tillbringad inlurad med fagra löften i värsta SMS-lånestil till studier i en obrukbar utbildning har varit totalt bortkastad och ytterligare inkomstförlust är dessutom att vänta som extra salt i såren då helt nya studier måste påbörjas från grunden. Vägarna till en lång rad fortbildningar har med grundutbildningens nervärdering stängts.
I skollaglig mening är man i dagsläget att klassas som outbildad, felutbildad (anförande 88) eller i bästa fall möjligen som erfaren, vilket man ej behöver högskoleutbildning för att bli.

Vidare, eftersom CSN själva tar upp behovet av komplettering är de uppenbarligen också informerade om att fullgjorda studier (och i många fall även pågående studier(!)) EJ längre ska anses tillräckliga för yrkesområdet. De är då helt införstådda i att studenter EJ erhållit den utbildning de blivit lovade och tagit lån för. Specifika utbildningar som beställts från Riksdagshåll. Det vill säga de som stämplar ut och drar in utbildningar med ena handen och klämmer pengar med den andra. Men kan vi i fortsättningen lita på att vi faktiskt får vad vi betalar för eller väntar ännu en blåsning runt hörnet? Lärarlyftens effekter på behörigheten är fortfarande högst oklara och diskutabla.

Det argumentet faller alltså – om nu inte kompletteringar som anses nödvändiga för att faktiskt göra utbildningen fullständig kan göras utan att studenten drabbas negativt vare sig ekonomiskt eller på annat sätt. Här har staten dock gjort mycket klart att kompletteringar först och främst ska godkännas av huvudman (Lärarlyft) men sedan också finansieras antingen av denne och/eller studenten. Detta är oacceptabla villkor som också ligger utanför den enskilda studentens kontroll. Det enda andra alternativet är att helt omskola sig, och då blir avskrivningsbegäran än mer självklar.

Om detta varit fråga om resultat av omvälvande och oförutsägbara samhällsförändringar hade dessa utan tvekan även drabbat yrkeskategorier inom samma uppdragsområde, med likvärdig och samtida utbildning, d.v.s lärare och förskollärare, på ett liknande sätt. Inte med kirurgisk precision endast ta all ära och heder av en enskild kategori.

Samhällsförändringar är ett väldigt abstrakt begrepp som bara kan göras konkret i relation till något närliggande. I detta fall visar det sig faktiskt att de övriga kollegiala kategorierna får fortsätta att utöva sina uppdrag utan några kompletteringar, bibehåller och stärker, sin anställningsbarhet (delvis på fritidspedagogers bekostnad) även om examen är av äldre datum än många fritidspedagogers.

De är dessutom fortsatt behöriga att vidareutbilda sig på sätt som tidigare varit tillgängliga för fritidspedagoger. Så samhälls argumentet faller platt och tvärtom stärker avskrivningsbegäran. Synnerligen då jämförelser av fritidspedagogers och förskollärares kursplaner visar endast marginella skillnader.

Så, undantag görs godtyckligt för andra men utesluter kategoriskt och synnerligt vissa. Vilka är då dessa samhällsförändringar som t.ex ej påverkar lärarutbildningar av äldre snitt?

Yrkeskraven för fritidspedagogens huvudsakliga arbetsbeskrivning har ej heller förändrats exceptionellt eftersom krävda kompletteringar av utbildningen överhuvudtaget inte berör detta område, så även det argumentet faller. Kompletteringskraven gäller märkligt nog skolämnen i vilka de allra flesta fritidspedagoger redan besitter högskolekompetens. För att inte tala om arbete i förskoleklass där fritidspedagogens utbildning borde vara högst relevant.

Detta är således förändringar som helt och hållet är initierade av en falang i riksdagen och på intet sätt en följd av någon yttre tvingande, ofrånkomlig samhällspåverkan eller omständighet. Att beställaren av en utbildning plötsligt en dag utan närmare förklaring på eget bevåg får för sig att ändra förutsättningarna på oklara grunder vilket leder till onödigt kraftigt negativa följder är synnerligen unikt. Det ogiltigförklarar den skräddarsydda akademiska utbildningen för en viktig verksamhet på ett aldrig förr skådat sätt.

Den politiska varianten av ”Naah, vi bara skojade” kan inte sanktioneras genom att spela med i ett taskspel som ställer en grupp folk helt rättslösa.

Men nu inväntar vi förhoppningsvis positivt besked om hur regeringen med sina nya grepp kommer hantera fritidspedagogernas plötsligt uppkomna situation.

Men om ingen större förändring inträffar och fritidspedagogers erfarenhet och kompetens ej längre är önskvärd finns det endast en väg att gå, omedelbar avskrivning och återbetalning av studieskulder. För om detta scenario inte faller under kategorin synnerliga skäl återstår endast dödsfall för att uppfylla det kravet – och rent faktiskt är fritidspedagogen genom dessa politiska beslut saligt hädangången.

Att Utbildningsdepartementet ändå genom CSN finner det moraliskt försvarbart att fortsätta klämma pengar ur folk för en punkterad utbildning de lurat på dem känns fel på väldigt många plan…

About Micke Andersson 37 Articles
Fritidspedagog från och verksam i Helsingborg.

9 Kommentarer

  1. Jo, jag skickade texten till CSN med bifogad fråga om vilka skäl de skulle anse synnerligt befoga annullering av lån och om detta har hänt tidigare.

  2. Jag tror att även hel permanent sjukersättning kan ge anullering av studieskulden. Så manbehöver inte nödvändigtvus dö, bara bli obrukbar för samhället för all framtid 😉

  3. Mycket bra skrivet och formulerat Mikael. Texten borde skickas som insändare till media. Helt ofattbart. Fritidspedutb. kanske är den första utbildning att göras icke godkänd i efterhand som ett predjudikat för att sedan kunna ändra och göra lite som man vill framöver med andra utbildningar. Folk ska inte kunna känna sig säkra och staten har makten om din framtid. När behoven ändras är det upp till varje individ att anpassa sig på egen bekostnad. Är detta Sverige 2012? Jag trodde hela den nya skolreformen/arbetslinjen byggde på att människor i högre grad ska utbilda sig på universitetsnivå, med dessa signaler får man det motsatta.

  4. Effekterna av permanent sjukskrivning och blivit placerad i karantän av uppdragsgivaren har mer eller mindre samma effekt. Genom ”force majeure” har man försatts i en sits där man utan egen förskyllan ej längre är i stånd att bruka sin utbildning. Och ”jamen ni får ju fortfarande finnas på fritidshemmen” hjälper inte, för det får även städpersonalen. Inget ont om dessa men de har ingen flerårig pedagogisk högskoleutbildning med studieskulder men kan säkert på något plan hänvisa till det i förordningen ospecificerade ”annan erfarenhet” som främjar utveckling. Dessutom kan de ju sköta sitt andra uppdrag på tiden utanför

    ”Sjukdomen” är i detta fall medvetet administrerad av uppdragsgivaren själv som förlett studenter in i en återvändsgränd. Att själva under tvång hoppas att man blir dragen i lärarlyftslotteriet av sin huvudman och sedan betala själv för obehaget ger kalla kårar av en organisation vars polerade yta i läroplanerna talar om demokrati och allas lika värde och rättigheter.

    Skam och skandal är det.

  5. Initiativet i relation till CSN är väldigt bra! Men …

    Är det inte högskoleverket (Hsv) man bör vända sig till? Detta verk har faktiskt godkänt utbildningen tidigare – hur kan då departementet sätt sig över det? Finns det skäl att via Damberg gå till konsitutionsutskottet när det gäller beslutet kring behörighet /legitimation för fritidspedagoger?

    Bra jobbat under 2011 – hoppas 2012 blir lika bra.

  6. @Maro Jo, men tyvärr så visar erfarenhet att argument inte biter på departementet, det kommer endast standardiserade icke svar från inhyrda brevskrivare i retur, men kanske kommer det en reaktion om man går vägen via plånboken istället.

  7. Bra rutet!
    Kan man anmäla kränkande särbehandling till arbetsmiljöverket?
    Vi fritidspedagoger ska jobba konkret med värdegrund och blir utsatta för detta av herr Björklund&co…

  8. Vad jag inte förstår är varför inte högskolorna och universiteten är mer delaktiga i debatt och beslut, eller det kanske är något jag missat. Om det är en titel på examensbeviset som eftersträvas med legitimationen borde fokus ligga på att det måste vara högskolornas och universitetens ansvar att omformulera och skriva ut nya examensbevis där det står lärare med inriktning mot fritidshem.

Lämna ett svar till Eva Lindberg Avbryt svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*