Dokument Björklund

Jan Björklund. Mannen som ville återupprätta ”bildningsskolan”. En antites till den ” socialdemokratiska flumskolan”. Bildningsskolan förutsättningar präglas, om man ser till Björklunds politik, av mer kontroll (av beteenden och målstyrda kunskapskrav), mer bedömning, mer standardiserad utbildning samt en mer auktoritär lärare med fler möjligheter till disciplinära åtgärder. Björklund har drivit denna linje tydligt och hårt. Legitimationsreformen som hyllats av såväl den folkmoderata politiken som de båda lärarförbunden skulle bli lite av kronan på verket. Men även andra partier har varit för en legitimationsreform. När förslaget var klart kommenterade Damberg (S) förslaget så här: ”Ett legitimationssystem bidrar till att säkerställa kvaliteten på lärarkåren som helhet, och till att höja statusen på läraryrket.”

Per Olsson (Mp) var dock skeptisk inför reformen: ”Förslaget är populärt på vissa håll. Lärarfacken är positiva och Lärarnas

Den mycket tydliga kopplingen till forskning och möjligheten för läkare att forska på sin arbetstid är ett exempel som förmodligen skulle göra mer för resultaten i skolan än vad en legitimation någonsin kommer göra. (Per Olsson)

Riksförbund har lobbat för legitimationen sedan 1992. Inte sällan görs jämförelser med läkaryrket. Framförallt Björklund gillar den liknelsen. Han har ju själv jämfört elever med patienter. Men det blir fel också den här gången. Det finns aspekter av läkaryrket som utbildningsområdet skulle tjäna på att kopiera. Den mycket tydliga kopplingen till forskning och möjligheten för läkare att forska på sin arbetstid är ett exempel som förmodligen skulle göra mer för resultaten i skolan än vad en legitimation någonsin kommer göra. Luftslott är lätta att ska sin tillflykt i. Och lätta att bygga.”

Hurvida reformen faktiska kommer att bidra till de önskvärda effekterna (status, kvalite samt bättre resultat bland eleverna) återstår att se. Reviderad skollag och lärarutbildning. Ett introduktionsår med bifogad pdf-fil i datorn som någon på Proffice skapat är medlen. Reformen beräknas kosta minst 260 miljoner om året. Kanske en billig prislapp om reformen uppnår sitt syfte. Status, kvalité och resultat. Många är dock skeptiska, både lärare och medborgare, medan lärarförbundet hyllar reformen. Mest skeptisk är man, legitimationsreformen gör läraryrket mindre attraktivt. Men den kanske största problematiken med reformen är alla de människor som stängs ute från skolans klassrum och korridorer. Fritidspedagoger är den enskilt största yrkesgruppen och det har uppmärksammats en del varav det mesta går att finna här på fritidspedagogik.se.
Den stängda dörrens pedagogik. Lärarhögskolan som enda vägen fram. Samt ett introduktionssår innan du räknas. Mitt i allt det här undrar jag lite vart andra värden tog vägen? Kreativtet och estetik,tex. Det lekfulla och lustfyllda som jag inte tror kommer att få plats i Björklunds bildningsskola. Jag kan heller inte låta bli att undra var Björklund får sin inspiration från, och vilka underlag han har? Det är modigt att genomföra en sådan kostsam reform utan att veta att den genererar några faktiska resultat. Tänk om Jonas Vlachos får rätt? Att de som Björklund vill locka till yrket – de med höga betyg – väljer andra vägar.

Reformen i sig har också gett upphov till en helt ny sorts flumskola där förskollärare ska jobba på fritids och fritidspedagoger kan söka förskollärarlegtimation. Någon blir behörig i 14 ämnen, varav flera är felaktiga. Den största reformen i svensk skolhistoria framstår allt mer som fatal felinvestering. Och innan vi vet resultatet av reformen till fullo kommer Björklund sedan länge ha gått i pension. Så lång tid kommer det ta innan vi fasat ut alla som idag jobbar i skolan och deras platser är fyllda med introduktionsårs-legitimerade lärare. Då ser vi resultatet av reformen till fullo. Det är lätt att ta sådana beslut. Vars konsekvens man aldrig behöver ta. Förhoppningsvis rasar slottet av sand långt innan pga av det fuskbyggda fundamentet.

Hjärnan. Den vi faktisk laborerar med i skola och fritidshem. Vi försöker fylla den med

Bergström menar att våra skolor har blivit träningsanstalter där barn förtrycks och övas i att tillgodose vuxnas syften

kunskap och värden. Vad vet vi om den. Vad vet Björklund om den hjärnforskning som finns rörande barns utveckling och lärande? Matti Bergström, finsk hjärnforskare och professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors universitet, har skrivit flera böcker på temat. I sin bok ”Barnet – den sista slaven” skriver kan om hur skolan förslavar barns hjärnor med ett övertryck att kunskap och fakta. Detta gör att barnen ”flyr” eller sluter sig. Han skriver också att befästandet av kunskaper i nervnäten sker bättre om det samtidigt stimuleras från flera olika källor, sinnesorgan, rörelser, kroppsorgan och från hjärnstammen (som bergström beskriver som en slumpgenerator eller ”kaos”). Estetiken bidrar stort till detta befästande av kunskaper då många av kroppens sinnen får vara med. Bergström menar att våra skolor har blivit träningsanstalter där barn förtrycks och övas i att tillgodose vuxnas syften.

På vilken hjärnforskning har Björklund underbyggt sin reform med?
Ja, vi vet alla att Björklund vart yrkesmilitär. Det har säkert präglat hans sätt att se på världen. Att vara fritidspedagog har präglat mitt. Men, det finns andra gamla yrkesmilitärer som gått andra vägar inom utbildningssystemet.

Jan Björklund har helt rätt i att vi behöver förändra lärandet i svensk skola för att kunna möta den kommande framtidens kunskapskapprustningen. Men hans recept och vurmande för katederpedagogik stinker av industrisamhällets fuktiga och rostande fabrikslokaler, från en tid som inte längre finns. (Svensson)

Fredrik Svensson – militären som blev IT-entreprenör och värvades som rektor till Botkyrka där han vände en sjunkande skuta. Artikeln här från 2002. Fredrik har senare skapat rektorsakademin, författat en par böcker samt driver flera olika projekt som är innovativa och framåtsträvande vad gäller svensk utbildning. Om Björklund har han sagt så här: ”Jan Björklund har helt rätt i att vi behöver förändra lärandet i svensk skola för att kunna möta den kommande framtidens kunskapskapprustningen. Men hans recept och vurmande för katederpedagogik stinker av industrisamhällets fuktiga och rostande fabrikslokaler, från en tid som inte längre finns. Efter mina resor de senaste åren i väster- och österled har jag tittat på vad som händer i världen och jag kan konstatera att Björklund är frapperande långt bort från den verklighet som råder. ”

Vem ska kliva upp och granska det arbete Jan Björklund gör? Vem står som garant för de reformer som genomdrivs? Den svenska flumskolan har blivit ett utbildningspolitiskt experiment där våra barn får ta konsekvensen när sandslottet rasar, för det tror jag att det kommer att göra.

3 Kommentarer

  1. Så rätt Hadar. Vad grundar Utbildningsministern sitt arbete på? Har vi någon gång hört honom utala ett påstående om t ex fritidspedagogernas vara eller icke vara, som han kan härleda till aktuell forskning?

    Mera visdom Hadar!

  2. Dagens barn är en spegel av det samhälle de lever i. Många barn är stressade och har svårt med koncentration och motivation, inte konstigt med alla stora grupper och frånvarande vuxna. Om man tror att mer disciplin och kateder-undervisning är lösningen för dagens och framtidens barn har man stagnerat och tittat bakåt. Skolan idag handlar inte bara om att barn ska sitta stilla och få kunskap av en auktoritär lärare i föreläsningsform. Fritidspedagogernas roll skulle i högre grad kunna användas till del 1 och 2 i LGR11 där det handlar om värdegrund, entreprenads-tänkande och socialisering till att bli en bra samhällsmedborgare. Vi skulle även kunna användas på högstadiet där många unga behöver bra vuxna och mycket stöd. Jag undrar också vilka forskningsunderlag som ligger till grund för reformen. Vilket underlag har Björklund haft och vem har tagit fram det?

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*