En kommentar kring interpellationen 24/1

Fritidspedagogers ansvar och befogenheter var rubriken på den interpellation Jan Björklund skulle ge replik på i tisdags. För att verkligen ge tydligt svar på tal ville ministern göra slut på vidare spekulationer och vara extra tydlig med vilka kraftfulla initiativ som regeringen redan tagit. Just därför blir det besynnerligt redan i inledningen. Så här lyder öppningsanförandet;

”I och med den nya skollagen har en rad åtgärder införts för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Fritidshemmets betydelse lyfts fram genom att fritidshemmen nu regleras i ett eget kapitel i skollagen. Även fritidshemmets syfte har förtydligats, där fritidshemmet inte längre bara ska vara ett stöd i elevernas utveckling utan ska stimulera elevernas utveckling och lärande genom att vara ett komplement till skolan. Den nya läroplanen (Lgr 11) gäller därför även för fritidshemmet, vilket markerar samhörigheten mellan skola och fritidshem. Vidare har rektors ansvar för fritidshem tydliggjorts, och det anges i skollagen att huvudmannen har ansvar för elevgruppers storlek. Dessutom har det införts en bestämmelse om att eleverna ska erbjudas god miljö.”

Nu är det märkliga inte främst att utbildningsministern i föregående interpellation hävdade att det inte fanns någon särskild läroplan för fritidshemmet, vilket nu tydligen insetts finns, eller ens det ologiska i att stärka kvaliteten innebar uteslutning av högskoleutbildad expertis. Bandet behöver backas än längre. Till behörighetsförordningens förarbeten.

I detta betänkande påstår regeringens utredare Jörgen Ullenhag då att fritidspedagoger, till skillnad från förskollärare, inte ska omfattas av legitimering (även om det mesta i utredningen talar för det men ignoreras) eftersom de och fritidshemmen, enligt honom, saknat just den typ av förtydligande av uppdrag och innehåll som utbildningsministern nu deklamerar faktiskt har genomförts.

När utredare Ullenhag borde ha lyft telefonen och pratat med utbildningsministern direkt och fått klarhet så tolkade han istället en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter med en rubrik som innehöll ordet förskola och drog slutsatsen att inget av det gällde fritidshemmen.

I debattartikeln räknar alliansregeringen upp en rad planerade åtgärder för förskolan som gav förskollärarna deras professionaliseringsstatus. Åtgärder som stämmer väl överrens med dem som ministern nu räknar upp som uppenbarligen även gjorts för fritidshemmens verksamhet. Inga förskollärarutbildningar blev ogiltiga i den nya förordningen.

I debattartikeln berättar alliansledarna om vilken vikt förskole (OCH barnomsorgs (hrm..)) verksamhet har för familjepolitikens valfrihet, jämställdhet och mångfald, föräldrars möjligheter och barns utveckling.

Hur fler än 8 av 10 1-5 åringar delar sin vardag i förskolan och hur viktigt det är att pedagogiken bildar en helhet med omsorg, fostran, lärande och lek. Hur det pedagogiska uppdraget i förskolan fått en allt större betydelse och vikten av pedagogisk stimulans som grund för barnens skolgång.

Hur förskollärarna är proffs på barn och deras utveckling, att det finns en outnyttjad potential i det lekfulla lärandet m.m. Detta stämmer likväl överrens med vad många, som t.ex Skolinspektionen, säger gäller också för fritidshemmen och fritidspedagoger. Men inte för utbildningsdepartementet.

För denna proffsighet och helhetssyn på barn, utveckling och behov upphör häpnadsväckande nog tydligen i utbildningsdepartementets värld totalt att gälla så fort barnet fyller sju och titeln på den likaledes väl högskoleutbildade pedagogen innehåller ordet fritid.

Då fyller fritidshemmet i departementets frånkopplade krassa skrivbordslösning bättre funktion med ”samordningsvinster(?!)” (enligt Björklund), vilket snarare verkar vara som uppsamlingsplats för skolorganisationens alla omplaceringar, strö och fyllnadstimmar.

Det går att komma undan med om man nogsamt och krystat ser till att utesluta fritids ur skolformen, trots påstådd samhörighet, trots att lagar, förordningar och läroplaner är de samma som för övriga skolväsendet, trots att verksamheten kallas undervisning och fritidspedagogers utbildning är utformad för arbete också under skoltid och i nivå med förskollärare och lärares. Fritids är lika frivilligt som förskolan men med samma pedagogiska vinster.

Hej då helhetssyn, långsiktighet, kvalitet och trygghet.

Utbildningsdepartementet svarar i ett e-mail:

”Regeringen har valt att inte detaljreglera exakt vilka utbildningar eller vilka erfarenheter som kan komma ifråga [på fritidshemmet], eftersom det är rimligt att arbetsgivaren ges en viss frihet att anställa de som han eller hon finner lämplig för fritidshemsverksamheten.”

Jo tack, det har vi märkt. Här plötsligt öppnas portarna för lokala lösningar på vid gavel. Den här utvecklingen är helt på Björklunds ansvar. Hur ska detta vändas utan tydligare riktlinjer? Det är inte fritidshemmens verksamhet eller fritidspedagogernas yrkeskompetens som är otydlig. Det är snarare det högsta politiska ledarskapet!

Utbildningsdepartementets reform med fritidshemmet i kläm använder sig genomgående av ett format med strikt ämnesuppdelning och bedömning som kanske fungerar bäst för de högre stadierna och gymnasieskolorna, men är mindre lämpat för en ålder som precis lämnat förskolans trygga hamn.

Departementet kan väl inte på fullaste allvar anse det vara viktigare för elevens utveckling i de lägre skolåldrarna att t.ex ha en legitimerad lärare i musik en timme i skolschemat (vilket många tyvärr inte ens har) än en medveten pedagogisk sammanhållen fritidshemsverksamhet med trygghet och helhetssyn planerad av för syftet utbildade och drivna pedagoger som känner varje barn och fungerar som en trygghet och kvalitetsäkring.

Inte minst med tanke på att eleven, barnet, tillbringar nästan lika mycket om inte mer tid på fritids än vad det gör i skolan i den åldern och absolut mer än det någonsin kommer befinna sig i en musiksal under hela sin skolgång.

Fritidspedagogen besitter redan en genuin pedagogisk högskolebakgrund, ett utmärkt pedagogiskt handlag, ansvarar för en viktig verksamhet och är inte mindre kapabla att undervisa än någon annan lärarkategori. Många har också ämneskompetens. Proffs, precis som förskollärarna, vi har ju i mångt och mycket samma bakgrund.

Det är inget annat än bedrövligt att utbildningsdepartementet visar ett sådant öppet och tydligt förakt mot en akademisk utbildning inom skolväsendet och mot en barnverksamhet med så stor potential att ge skolan en extra skjuts.

Men då måste man ha förmåga att inse att det kompletterande uppdraget inte är begränsat endast till fritidstid. Många länder försöker hitta sätt att förnya sina skolor för att möta framtidens krav. Att utbildningsdepartementet likgiltigt slarvar bort en chans att ge skolans undervisning en ytterligare dimension är oförståeligt och oförlåtligt.

I en artikel sades också internationella skolexperter vara imponerade av fritidspedagoger.

En bra, medveten fritidsverksamhet kräver utbildade fritidspedagoger med kunskap och visioner om hur verksamheten ska se ut och bedrivas, som följer barngruppen aktivt och nära under hela dagen, inte minst vad det gäller arbetet med de områden som ligger utanför bedömningsmallar och där ämnesöverskridande projekt och processer hjälper till att forma en djupare konkret förståelse för kunskapen som för många kan vara abstrakt. Samverkan mellan skola och fritidshem, lärare och fritidspedagoger. Helhet.

Fritidspedagoger som är intresserade av och specialicerade på att arbeta socialt och som kan tolka processerna som sker i gruppen och hur dessa kan utvecklas i positiv riktning, (t.ex förhindra mobbning) genom samarbets, upplevelsebaserat och situationsbaserat lärande.

Det låter sig ej göras om pedagogen ska ha primärt legitimerat fokus någon annanstans och fritidshemmet komma i andra hand, för att i första hand uppnå ”samordningsvinster”. Kärnan av bemanningen på fritidshemmet måste vara fritidspedagoger.

Nu vet vi inte exakt vilka förändringar i förordningen utbildningsdepartementet arbetar på, men eftersom lärarlyftet fortfarande sägs vara enda vägen för fritidspedagoger att garanteras heltidstjänster verkar det mest bli kosmetika.

Fritidshemmets öppna områden och fria begrepp nås med fritidspedagogiken som ram och kvalitetsäkring, fritidspedagogikens arbets och förhållningssätt som redan från början innehåller det entreprenöriellalärandets grundprinciper. Egenskaper som fungerar även mellan klockan 8.00-13.00.

Den frihet att utforma fritidshemmens verksamhet som skulle komma fritidspedagogiken, pedagogerna och därigenom barnen tillgodo har med utbildningsministerns goda minne tillåtits bli kapad och exploaterad av lokalpolitiska och ekonomiska syften.

Utbildningsdepartementet har valt legitimeringsverktyget som mått för pedagogisk professionalitet. Därför finns det ingen annan rimlig väg än:

Stärk skolan, satsa på fritids – Legitimera fritidspedagogen i fritidspedagogik.

Gör fritidspedagogiken obligatorisk även under skoldagen.

Det finns fler punkter i Björklunds interpellationssvar som kan komma att granskas lite närmare, som t.ex den fortfarande totalt irrelevanta jämförelsen mellan studievägledare och fritidspedagogers situationer. Den ena av dessa båda riskerar inte bli ersatt av någon annan yrkeskategori och det är inte studievägledaren.

Jag tycker förövrigt att cirkus Björklund som legitimeringsreformen urartat till borde få någon ansvarstagande att omedelbart dra i nödbromsen (ännu fler än Jabar Amin) för att skapa lite ordning och reda.

About Micke Andersson 37 Articles
Fritidspedagog från och verksam i Helsingborg.

3 Kommentarer

  1. Du skriver mycket bra Micke.
    ”Stärk skolan, satsa på fritids – Legitimera fritidspedagogen i fritidspedagogik. ”!!!
    Ska ut till alla på skolan.

  2. Hej Micke!
    Vilken bra sammanfattning av läget. Precis så som du skriver måste det bli för att fritids ska fungera så som tänkt och inte som du så bra utrycker det som en uppsamlingsplats. Vem ska ta ansvaret för en sådan verksamhet undrar man. Jag tycker ”Björklunds cirkus” mer liknar ett skräckkabinett. Hu man blir mörkrädd!!!! MVH Ingrid

  3. Hej!
    Vad bra skrivet, jag önskar att du fick möta Björklund och berätta, förklara för honom, du beskriver allt så himla bra.
    /G

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*