Samverkan

Samverkan diskuteras i facebook-gruppen fritidspedagogik.se. Det är tydligt att samverkan ser olika ut i olika delar av landet. Till och med på en och samma skola ser samverkan olika ut. I mitten på 90-talet kallades det ofta att fritids och skola var integrerade, vilket de var och är rent lokalmässigt. Senare har samverkan allt mer blivit det vedertagna ordet. Och vad är skillnaden på samarbete och samverkan? Jag har alltid tyckt, ogrundat, att samarbete är kortsiktigt, tex hjälpas åt att knuffa loss en bil från snövallen eller bära en bänk. Lite informellt, situationsbaserat. Samverkan har jag, lika ogrundat, bestämt mig för, är ett mer långsiktigt samarbete; planerat, tydliga roller och gemensamma mål. Socialstyrelsen definierar samverkan så här rörande vården: ”…att verksamheter tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en gemensam uppgift” (Socialstyrelsen 2007).

Det är tilltalande. Specifika resurser och kompetenser blir i vår värld tex lärare och fritidspedagoger. Den gemensamma uppgiften finns under den obligatoriska skoldagen. Det är då vi har möjlighet till samverkan. Att specifikt använda våra kompetenser mot en gemensam uppgift. Vad är den konkreta uppgiften? Den heter inte ”röda tråden” eller ”samlad skoldag” eller ”hela barnet – hela dagen”. Så kan vi tolka uppgiften! Den konkreta gemensamma uppgiften regleras i skollagen och läroplanen,

I Kapitel 14 i skollagen (2010:800) finns de allmänna bestämmelser som gäller för fritidshemmet.: 2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Ok, här kommer vi till komplementet. Utbildningen i skolan ska kompletteras. Med vadå?
Komplettera betyder ung. ”bidra med något som saknas”. Vad saknar något som vi ska bidra med? Jag tänker att skolan saknar pedagogiska ingångar som vi ska bidra med. Eller, att barnen saknar dessa ingångar. Där ligger samverkansgrunden. Min tolkning av det hela tillsammans är att vi ska bidra med något till skolans målstyrda undervisning som saknas (pedagogiska in- eller utgångar). Inte att vi ska komplettera undervisningen – i första hand – med fritidshem, och därmed förlänga skoldagen. Jag vill inte ha en längre skoldag. Jag vill ha fritidspedagogik som obligatoriskt förekommande i skolan undervisning och barnens lärande. Jag vill också ha en lång sammanhängande fritidsdag. Jag är inte för en förlängd skoldag.

Nej, jag syftar inte mot en skolifiering av fritidspedagogiken. Tvärtom! Jag vill fritidspedagogifiera skoldagen. Med – nota bene! – andra pedagogiska in- eller utgångar.
Nej, jag syftar inte till att målstyra barnen, men ge dem möjlighet till andra processer till målen.

Är det samverkan att ha idrott, data eller filosofi under skoldagens samverkanstid? Ja, kanske till den gemensamma uppgiften. Vi samverkar då med olika kompetenser mot ett högt övergripande mål; undervisning, eller utbildning eller lärande Men det ger inte barnen det fritidspedagogiska i allt de möter under skoldagen – vilket jag tycker att de har rätt till. Jag är för fritidspedagoger som eget arbetslag. Inte segregerade ut i klassrumsnormen. Kan se fritidshemmet som en öppen verkstad för tanke, arbete och kreativitet under skoldagen. För andra vägar fram. Andra ingångar till lärande.

Skrev lite om samverkan i texten ”Pedagogisk divergens”:
De flesta som samverkar i näringsliv eller sjukvård skriver samverkansavtal innan man påbörjar arbetet. Det har vi aldrig gjort. Ett samverkansavtal reglerar när det ska samverkas, hur, vem som har ansvar för… osv. Innan ett sådant avtal kan skrivas krävs ett förarbete i ungefär denna ordning; Samtal/samsyn för att skapa och hitta respekt, förståelse och ansvar för var och en. Detta leder till samförstånd och samverkan kan påbörjas efter eventuella förändringar i strukturen gjorts till förmån för samverkan. Att som nu, baka in oss begreppet skola skapar inte per automatik samverkan. Det har skapat identitetskris i fritidspedagogen.

Jag berör samverkan mer i min kommande bok. Jag tror att just samverkan är en av framgångsnycklarna för fritidspedagogiken. Inte med skolan som referens. Inte i form av en skolifiering. Samverkan med specifika kunskaper och kompetenser mot en gemensam uppgift. Inte genom standardiserad målstyrning och kursplaner. Men via andra processer som börjar hos barnen. Andra pedagogiska in-och utgångar.

9 Kommentarer

  1. funderar lite på en sak du skriver ”…Specifika resurser och kompetenser blir i vår värld tex lärare och fritidspedagoger. Den gemensamma uppgiften finns under den obligatoriska skoldagen” Om man utgår ifrån innehållet i kap 1-2 i lgr11 så anser jag nog att den gemensamma uppgiften i lika hög grad gäller verksamheten på fritidshemmet. rent konkret så menar jag att samverkan inte bara kan vara inom den obligatoriska skoldagen utan skolan måste ”samverka” med dess kompetenser på fritidshemmen.

  2. Hej, jag ville bara tala om att vi har ett mycket bra upplägg för vår samverkan i vårt arbetslag.

    Vi följer en klass från förskoleklassen upp till år 3. Varje klass har alltså en egen fritidspedagog. Långsiktigt arbete med tanke på att vi har klassen så pass många år.

    Vi samverkar bl a i drama, musik, praktisk matte, idrott, bild, röris mm.
    Vårt arbetslag är väl inarbetat och all personal är med på tåget.

    VI prioriterar år 1. Så den tiden som fritidspedagogen i år 1 planerar så finns fritidspedagogen i år 3 där och har utematte med halva gruppen.

    Nu ska vi 4 frp få chansen att åka på frp forumet i stockholm och självklart rycker våra lärare in på morgonen och em för oss.

    Det finns massor av mer att berätta, hör av dig om du vill.

  3. Hej Jessica,

    det du beskriver är ingen ovanlig typ av samverkan, eller samarbete.
    Vissa av dessa delar ser jag inte som samverkan utifrån mitt sätt att tolka begreppet.

    Att lärare ”rycker in” morgon och eftermiddag när ni är borta är självklart bra för barnen, och för arbetsgivaren. Men det ser jag mer som logistiskt samarbete. Inte samverkan. Detta är situationsbaserat med närmsta mål att ”rycka in” och lösa dagen. Det är bra, men kanske inte samverkan.

    Att som fritidspedagog vara knuten till en klass, över kortare eller längre tid, är ganska vanligt. Det ger trygghet, kontinuitet och så vidare. Mitt problem med att vara knuten till en klass är att jag som fritidspedagog mest kommer de 20-25 barnen till gagns i samverkan.

    Samverkan borde vara behovsinriktad. Är jag bra på musik, praktisk matte eller stadsvandringar i Gamla Stan borde alla barn på skolan få ta del av det. Fler än 25 iaf.

    Jag jobbar i dagsläget också kopplad till en klass, eller arbetslag om två klasser. Jag tänker ofta att jag kanske är den bästa pedagogen för 5 barn i ”min klass”. Kanske 5 barn i varje klass. De 5 barnen i varje klass får ingen del av mig under samverkanstiden. Det ser jag som en nackdel med att följa en klass. Dock så brukar trygghetsmotiven övervinna de pedagogiska vinsterna här,liksom logistiken råder över pedagogiken.

    Jag ser också att trygghet är bra – men tryggheten måste ligga i sammahangen, inte bara i personer. Lärare kommer bara att undervisa i sina ämnen. Varför ska vi vara tusenkonstnärer och komplettera mot hela dagen? Varför inte jobba med det vi är bra på? Bäst på? Då blir verksamheten bra.

    I den bästa av -mina- världar jobbar jag i ett arbetslag med fritidspedagoger. Jag är ”kopplad” till fritids som min bas, Från den basen jobbar jag mot olika klasser, grupper och barn med deras behov och min kompetens i fokus. Hela klass- och årskurssystemet sätter normen för logistiken som råder över pedagogiken.

  4. Gillar ”Jag är för fritidspedagoger som eget arbetslag. Inte segregerade ut i klassrumsnormen. Kan se fritidshemmet som en öppen verkstad för tanke, arbete och kreativitet under skoldagen. För andra vägar fram. Andra ingångar till lärande. ”

    Ett upplägg som stärker både pedagogik och pedagog tror jag.

  5. Hej Hadar!
    Det hade varit drömmen……..att det varit så som du skriver i sista stycket. Fritids som vår bas och att man går in i olika klasser där de behöver min kompetens. Hade jag fått önska mig något annat hade det varit att fått en bit av kakan som de var förr när jag började jobba som fritidspedagog. Då hade vi en egen byggnad som bara var vår, en fristad från skolan ett komplement till hemmet. Det var fritids det! 🙂 Samverkan/samarbete kalla det vad man vill, fanns i små utsträckningar som tex att jag höll i dans, bild och var med under idrott. Men fritids var min bas och var mycket tydligare var vi hörde hemma. Idag känner jag att kanske många lägger mer fokus på skolbiten än fritids av fritidspedagoger.

  6. Jag har jobbat i 16 år, och under den tiden har jag aldrig jobbat på ett fritids som legat utanför skolans lokaler.

    Så ja..gärna egna/bättre lokaler.
    Och ja..gärna mindre barngrupper…men JA till samverkan.

    Där kan vi ju verkligen få in fritidsbiten i skolan. Vi har då möjlighet att få använda vår kompens även under skoltiden. Vi kan baka (matten) göra gipsmasker på bilden eller ha drama i mindre grupper.

    Jag tycker om musik och har kanske? mer kompens än några av mina kollegor så självklart har jag då musik i flera klasser än bara min ”egen”.

    Men som du skriver…vilken dröm att ha en bas. Vår fritidsbas är förskoleklass på fm så där kan man inte vara med några mindre grupper.

    Men vad vill vi frp egentligen syssla med på fm? Jag har förstått att vi har lite delade meningar om det eller? För inte vill nån tillbaka till den tiden då man bara satt och planerade HELA fm. Jag skulle i alla fall bli rätt uttråkad då.

  7. Hej! Jessica….
    Kommer ifrån ämnet lite, men ett litet svar på en sak du undrade över…..På din sista fråga ang planera hela f.m, så gjorde inte jag det. På den tiden så hade man öppning som vanligt halv 7. Barnen kom åt frukost, en del av barnen började sen skolan ca kl 8.00 och gick dit och en del började senare halv 10 om jag minns rätt, vilket gjorde att läraren hade mindre grupper (halvklass). Så mellan 10 till 11.30 hade vi planering, ibland bakade vi till mellis och förberedde dagens verksamhet. Sen hade vi lunch innan ett gäng kom strax efter 12 och nästa vid halv 2…..På den tiden gjorde vi egna matbeställningar och eget mellanmål. Fritids hade en lekhall, dockrum, pysselrum med snickarrum och allrum. Under f.m bedrevs även lekisverksamhet i samma lokal mellan 9-12 tror jag det var.

  8. OK..då stämde inte alla ryktena jag har hört. Jag gjorde min första praktik på ett fritids hem som inte gjorde annat än att skala morötter på fm (kändes det som) och fyllde i veckokalendern.

    Det är väl egentligen tur att jag inte hann uppleva dessa drömlokaler, då vet jag inte vad jag har gått miste om. Planering 1½ timme om dagen för fritidsverksamheten…wow!

    Men som sagt, jag har det bra där jag är nu och trivs med mina arbetsuppgifter…men skulle vilja göra några ändringar vad gäller lokaler och barnstorlekar.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*