Kommentar rörande kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna

När det stod klart att det bejublade omnämnandet av fritidspedagogen i behörighetsförordningen inte var vatten värd blev det tyst i förbundsleden. Hela hösten gick utan att man centralt tog offentliga krafttag. Sen kom nyheten om en kursplan för fritidspedagogiken, en nyhet som väckte blandade känslor. Idag finns kursplanen i sin slutgiltiga version och känslorna är fortfarande blandade.

Varför kom man från lärarförbundets sida att skriva en kursplan?
Fritidspedagogen blev exkluderad i legitimationsreformen. Minister Björklund har påpekat vid flera tillfällen att:

Fritidspedagogen är inte lärare.
Fritidshemmet inte är en skolform.
Att det inte finns ett ämne att legitimeras i,
samt att det inte finns någon kursplan.

Lärarförbundet på sin flank hävdar att fritidspedagogen alltid vart ett undervisningsyrke och att vi alla är lärare. Här viker dock inte politiken. Strategiskt fanns bara en väg att gå. Att skriva en kursplan. Strategiskt en lysande idé. Ett kryphål in i luftslottet lärarlegitimation. Samtidigt undrar man vad förskolan gjorde för att ducka för skolform, ämnen och kursplan? Var det förskolLÄRARE som gjorde skillnad? Etiketten? Innan kursplanen överlämnades bjöd förbundet in till ett möte med fritidspedagoger från olika delar av landet. Även universiteten var representerade.

På Lärarförbundets hemsida skriver man om kursplanen:
Med en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna kan:
Den fritidspedagogiska verksamheten får ett tydligare syfte och ett utpekat innehåll som övriga delar av grundskolan .
Den negativa trenden för Sveriges placering i de internationella skoljämförelserna brytas
likvärdigheten i skolan öka.
Dritidspedagogerna erhålla legitimation för sitt huvudämne, fritidspedagogik.

Åter igen. Skolan som norm. Skolan som referensram. Gör vi oss själva en björntjänst när vi förverkligar oss själva genom andra former? Utpekat innehåll – omskrivning av centralt innehåll. Fritidshemmet som understöd till skolans undervisning och måluppfyllelse inför kommande PISA. Ett argument jag själv använt. Dock kan man fråga sig om det krävs en kursplan för det, utöver den skolan har? Till sist – Fritidspedagogik som huvudämne. Ämne..

Skolan som referens och norm.

På sina håll framhålls kursplanen som en potentiell framgångs- och statusfaktor för fritidspedagogiken. Framtiden får utvisa om förslaget slår rot hos utbildningsdepartementet. Min oro ligger i att vi kanske räddar fritidspedagogen men säljer hennes själ (pedagogiken). Pedagogiken trängs in i obekanta former och annekteringen av skolan blir fulländad. Kvar finns blott namnet på vad som en gång var. Legitimerad i fritidspedagogiken. Ja, men som ett ämne.

Om Björklund väljer att gå vidare med detta kommer han att delegera uppgiften på skolverket. Kursplaner från skolverket reglerar Varför eleverna ska lära sig något (syfte), Vad de ska lära sig (centralt innehåll) samt Hur elevens kunskap ligger i förhållande till en bedömningsnivå (bedömning och betyg). Jag har svårt att se att man kan frångå detta i en kursplan skriven av skolverket. Om man ändå bestämmer sig för att godkänna idén (minus betyg) – vad händer då?

Då står fritidspedagogen med båda sina fötter i skolans finrum. Fritidspedagogik som ämne med centralt innehåll som barnen ska tillgodogöra sig. Vips så var eftermiddagsskolan ett faktum.
Visst har fritidshemmet ett centralt innehåll. I sitt utbud. Men inte centralt som i ”viktigast” eller att det ska finnas med.

Samtidigt kanske jag motvilligt vill ha legitimation. Eller känner att jag måste ha det. Även om behörighetsförordningen skrivs om så sitter vi alla i en sämre sits när Grundläraren med inriktning mot arbete i fritidshem kommer ut i verksamhet med sin legitimation. Andréas Nyberg satte verkligen ord på dilemmat i sin text ”Fritidspedagogisk Höst” i november: ”Själv står jag, mitt i all denna fantastiska vilja att förändra, med en dålig känsla i magen. Jag kämpar för att få del av det största luftslottet i svensk utbildningshistoria –lärarlegitimation.”

Jag hoppas att Björklund säger ”Ja!” men att skolverket säger ”Nej!, det går inte”. Vi behöver en kappvändare från politiken. Men jag vill inte att skolverket ska skriva i sten en gång för alla att vi ska jobba med centralstyrt innehåll och bedöma barnen. Nu har ämnesrådet i sin slutgiltiga version inte några formuleringar som syftar till att bedöma barnen . Således kan man fråga sig om det är en kursplan? Vem går kursen? Fritidshemmet? Eller är det egentligen en välgjord verksamhetsbeskrivning?

Ämnesrådet har dock rätt. Det är i fritidspedagogiken och fritidshemmet vi ska vara behöriga. Men inte via en kursplan. En legitimerad psykolog är legitimerad för att han eller hon har tillräckligt med utbildningen och kompetens. På samma vis borde fritidspedagogen kunna bli legitimerad.

Tack ämnesrådet och Lärarförbundet för ett gediget arbete med kursplanen. Jag uppskattar engagemanget. Men tyvärr tror jag inte på idén. Nästa steg för Lärarförbundet och fritidspedagogen, vad är det? Min tanke är att förbundet som den gode herden samlar sin spridda flock. Lokala okonferenser eller konferenser för att sedan träffas centralt i Stockholm. Lärarförbundet ska bevaka och driva våra intressen. Som läget är just nu tycker jag att Lärarförbundet måste ta ansvar och inventera i de fritidspedagogiska leden. Vad vill fritidspedagogerna? Nu är säkert en majoritet positiva till kursplanen, men jag kan ha fel? Hur funkar det då att lärarförbundet tog sig rätten att prägla pedagogiken och pedagogen på detta sätt.

Vem äger fritidspedagogiken?

6 Kommentarer

  1. Håller med dig i varje bokstav. Är rädd för att ordet kursplan är det som blir spiken i kistan för fritidspedagogikens ”särart”. Det gör sig inte som skolämne!

    ”Det är i fritidspedagogiken och fritidshemmet vi ska vara behöriga. Men inte via en kursplan. En legitimerad psykolog är legitimerad för att han eller hon har tillräckligt med utbildningen och kompetens. På samma vis borde fritidspedagogen kunna bli legitimerad”.

    Och ”Vem äger fritidspedagogiken”?

  2. Tack för en gedigen och genomtänkt krönika, Hadar!
    Mitt i prick!

    ”Min oro ligger i att vi kanske räddar fritidspedagogen men säljer hennes själ (pedagogiken).”

    / Besjälad fritidspedagog

  3. Lysande skrivet! Du har sååå.. rätt ! Dax att inta den offensiva rollen och säga vad vi fritidspedagoger behöver för en hållbar utveckling och kvalite utifrån fritidsverksamhetens perspektiv och syfte!

  4. Ja, vad ska man säga? Det är inte lätt att veta vilket ben man ska stå på. Inte vill jag ha båda benen i skolan, i alla fall inte i kursplanerna med krav på tex måluppfyllelse. Då försvinner just det fina med fritids att det är på barnens egna villkor och efter deras egna fria vilja även om vi som fritidspedagoger verkar för att vidga deras vyer och erbjuda dem möjligheter till nya erfarenheter.

    Innehållet i själva kursplanen från Lärarförbundet är ju överraskande bra, det känns som det mesta som vi, som fritidspedagoger, brukar ta upp som verksamhetsinnehåll och viktga värden/kvaliteter har kommit med. Men jag har svårt att förlika mig med ordet undervisning i första meningen. Sen är det fortfarande detta dilemma att vi ska komplettera skolan. Vi har ju en verksamhet som är frivillig, alla barn i relevant ålder går ju inte på fritids. Det som då måste bestämmas av skolverket är att vi som fritidspedagoger på ett eller anna sätt ska ”undervisa”, ta våran fritidspedagogik in i skolan, på skoltid. Det kanske skulle innebära en statushöjning, förtydliga gränser mellan skola/fritids och forma en mer likvärdig skola. Som det kan vara nu ser det väldigt olika ut med samlad skoldag, halvklasstimmar eller samverkan m.m.
    På eftermiddagen arbertar jag mer än gärna med allt det som nämns i kursplanen men inte i någon form av skolundervisning.

    Fritidspedagogik är det vi är utbildade för och arbetar med, det innehåller flera olika ämnen som vi förkovrat oss i på högskolenivå, så om jag nu har en examen är det väl inte svårt att ge mig en legetimation!

    Kämpa på alla kära!

  5. Hej! Det jag förundras över är att det inte varit någon presentation eller allmän diskussion om denna läroplan och hur den skulle utformas. Det känns som väldigt få vetat om innehållet innan den överlämnades. Eller är jag bara okunnig om denna debatt? Innehållsligt är den ungefär motsvarande det vi brukar beskriva som våra mål, men på vilket sätt kommer den att fungera ? Det borde vi fått diskutera och haft åsikter om. Som alla här ovan verkar tycka känns det som att kursplanen inte gjort arbetsuppgifterna tydligare. Vad är det vi ska göra annorlunda? Eftersom vi inte direkt kunde bli legitimerade.Jag gillar liknelsen med andra legitimerade grupper. Har vi kunskap att jobba som fritidspedagoger eller inte? MVH Ingrid L

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*