Vägen till legitimation för fritidspedagogerna

Det finns flera vägar att gå för att skapa opinion och påverka för fritidspedagogens legitimerande. Var och en av dessa vägar har sina utmaningar och sina konsekvenser. Dessa utmaningar och konsekvenser måste vi titta närmare på. Som jag ser det finns det fyra tydliga spår. Jag kommer nedan att redovisa min bild av dem. Det är dags att välja väg och jobba därefter.

Lärarlegitimation via skolämne – Lärarlyftet 2

Vägen: Fritidspedagoger kan få lärarlegitimation om man läser till ett skolämne via lärarlyftet 2. Detta spår har hyllats av några och sågats av andra. Sett ur en personlig anställningstrygghet kan man förstå att lärarlyftet lockar. Det ger behörighet och legitimation. Frågan är om det är en väg att uppmuntra?
Fritidshemmet är – än så länge – ingen egen skolform. Varför man kan ställa sig frågan varför en lärarlegitimation överhuvudtaget är nödvändig? I en icke-skolform.

Konsekvensanalys: Via lärarlyftet flyttas fritidspedagogen ut ur fritidshemmet och behörigheten kopplas till skolan. Skolämnet gör dig legitimerad att jobba på fritidshemmet. Således etableras skolan som norm tydligare även i din behörighet. Har din arbetsplats behov av en lärare i bild på heltid? Risken finns att lärarlyftande fritidspedagoger blir ambulerande estetiklärare runt om i kommunernas skolor.

Lärarlegitimation via att göra fritidspedagogiken till kurs/skolämne – Kursplanen

Vägen: Lärarförbundet och ämnesrådet i fritidspedagogik har författat en kursplan för att legitimera fritidspedagogen. Denna kursplan har fått nej av utbildingsdepartementet men förbundet fortsätter att lobba för den. Att få tillstånd en kursplan skulle förtydliga de fritidspedgogiska verksamheterna, enligt ämnesrådet. Detta skulle ge fritidspedagoger en legitimation kopplad till fritidspedagogiken.

Konsekvensanalys: Det är skolverket som skriver kursplaner i det här landet. Om lärarförbundet lyckas övertyga regeringen att detta är precis vad vi behöver kommer Björklund att be skolverket att skriva den. Skolverket kan knappast frångå normen för kursplaner. Det vill säga: uppnåendemål för barnen. Kommer vi så långt i processen kan fritidshemmet följa förskolans väg som bytte dagis till förskola. Fritids blir eftermiddagsskola. En kursplan reglerar innehållet i verksamheten och utvärderas via barnens prestationer i förhållande till planen. Om det är fritidshemmets verksamhet som utvärderas är det ingen kursplan. Då är det en verksamhetsbeskrivning. Jan Gladh, ombudsman på Lärarförbundet menar att det återstår att se om det leder till en skolifiering eller inte. Vill vi ta risken?

Ändra behörighetsförordningen så att ingen legitimation krävs för fritidshemmet och det kompletterande arbetet mot skolan

Vägen: Påverka regeringen och utbildningsdepartementet att undanta alla redan utbildade fritidspedagoger kravet på legitimation. Detta med anledning att erfarenhet och empiri finns hos de verksamma fritidspedagogerna samt det oetiska i att ta bort värdet ur en högskoleutbildning via politiska reformer.

Konsekvensanalys: Risken med att ställa fritidspedagogen utanför legitimation är en framtida osäker arbetsmarknad. Vilken arbetsgivare vill anställa en olegitimerad fritidspedagog när det finns legitimerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem? En snabb utfasning från arbetsmarknaden skulle kunna ske.

Fritidspedagoglegitimation med grund i utbildning och kompetens inom fritidspedagogik.
Vägen: Denna väg är den som ställer saker tillrätta igen. Tillbaka till innan den politiska reformen och obehörighetsförordningen. Precis på samma vis som psykologen är legitimerad i psykologi skulle vi kunna jobba för en legitimation kopplad till fritidspedagogens utbildning och kompetens. Vägen dit är juridik. Att testa regeringsbeslutet juridiskt via en advokatbyrå som för grupptalan för fritidspedagoger.

Konsekvensanalys: Att legitimera fritidspedagogen i fritidspedagogik utan omvägar via skolämnen eller påverkan av den befintliga verksamheten. De problem som finns här kan vara den fattiga forskningen kring fritidspedagogiken. Det finns kanske för lite litteratur och för lite dokumenterad erfarenhet. Samtidigt är det kanske en fritidspedagoglegitimation som krävs för att ge pedagogiken ”forskningsstatus”. Idag premieras förskolans och skolans forskning.

Det är dags att välja målbild och därmed väg!

Inom kort kommer en poll på sidan för att ge en samlad bild av vad Fritidspedagoger anser i frågan. Kanske finns det fler vägar än de jag redovisat för?

6 Kommentarer

  1. Tack Hadar!
    Det här är ett bra förtydligande som vi kan använda att länka till från andra arenor, för de kollegor som inte är inne på facebook.

  2. En mycket bra och överskådlig sammanfattning, Hadar!

    Det självklara alternativet är givetvis:
    Fritidspedagoglegitimation med grund i utbildning och kompetens inom fritidspedagogik.

    Mona A. Nordell

  3. Mycket bra sammanfattning!! Och Fritidspedagoglegitimation med grund i utbildning och kompetens, är det bästa alternativet anser jag

    Carina Olsson

  4. Helt riktigt, men vägen lär bli lång, vi måste kraftsamla oss. Vi fritididspedagoger är en grupp som bara minskar via pensioneringar, byte till andra jobb mm.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*