Fritidshemmets tydliga uppdrag

Det påstås ibland att fritidshemmets uppdrag är otydligt. Och somliga hävdar att fritidshemmet skulle behöva fler dokument som tydliggör uppdraget. Är detta sant?
Kan fritidspedagoger inte tolka läroplanen, skollagen och skolverkets allmänna råd?
Jag tror att vi utsätter oss för fel referenser. Låt oss påstå att fritidspedagogen befinner sig i en identitetskris. En kris som skapades och har förvärrats efter att skola och fritidshem blev organisatoriskt samordnade Jag påstår att uppdraget idag inte särskilt mycket skiljer sig från när fritidshemmen låg utanför skolans organisation och då hade vi inte så många krisande pedagoger. Men skolan har blivit referensramen (eller normen) för fritidshemmet. Men jag anser inte att vi ska mäta eller prägla vår verksamhet efter skolan. Så långt in i texten vill jag påminna igen: Jag tror på samverkan mellan skola och fritidshem!

Skolans uppdrag regleras och framstår som tydligare än fritidshemmets. Men är det verkligen sant? Gäller detta även fritidspedagogerna, att vi anser oss ha skolans uppdrag tydligare för ögonen än vårt eget?

När skolinspektionen granskade fritidshem tolkade man fritidshemmets uppdrag med en pedagogisk utgångspunkt:

”Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – ska prägla både skolans och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten ska syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten bör vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.

När verksamheten utformas bör personalen utgå från att alla barn är olika med olika erfarenheter, behov, intressen och ålder. Verksamheten kan därför inte se likadan ut över tid och i alla barngrupper. Personalen måste också se till att det skapas sammanhang och helhet i hela skoldagen.

För att verksamheten ska få denna medvetenhet är det viktigt att personalen utgår från de nationella målen och kraven när man planerar verksamheten. Det är också viktigt att personalen regelbundet diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska syfte och mål. Fritidshemmets ledning bör vara förtrogen med såväl uppdraget som den dagliga verksamheten och stödja personalen i det pedagogiska utvecklingsarbetet. ”

Kortfattat:

->Att göra världen begriplig och hanterbar
->Stödja barns intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling.
->Verksamheten ska vara lustfylld
->Balans mellan fria val och ett urval av vuxenledda och planerade aktiviteter
->Leken grundläggande liksom det situationsstyrt lärande
->Verksamheten ska se olika ut med hänsyn till barnens behov, intresse, utveckling
->Verksamheten ska utgå från nationella mål
->Fritidshemmets ledning ska vara förtroget med verksamheten och uppdraget

Vidare i rapporten pratar skolinspektionen om meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och god omsorg.

Inga konstigheter?!
Var felar vi och vart går vi vilse i uppdraget?
Vad är det som är otydligt?

Skolinspektionen avslutar rapporten med följande rekommendation:
”Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs. ”

Vad är ägget och vem är hönan? 27% av fritidshemsarbetarna har utbildning mot arbete i fritidshem. Bidrar det till att den anses nödvändigt att tydliggöra uppdraget?

Lärarförbundet använder denna rekommendation som fog för att bygga en kursplan. Men hur ska vi tolka rekommendationen?

”Lärande- och utvecklingsuppdraget bör förtydligas”. Vad är otydligt med det idag? Lärande- och utvecklingsuppdraget i fritidshemmet känner nog varje fritidspedagog till. Men när det kommer till skoldagen, samverkanstiden, när vi låter skolan stå som referens och norm för lärande? Är det där upplevelsen av ”lärande- och utvecklingsuppdraget” blir svag? Jag hävdar att uppdraget är detsamma för fritidspedagogen enligt alla mina tolkningar av lagar och dokument. Vi ska komplettera skolans undervisning. Ja. Med fritidspedagogik. Med fritidshemmets lärande och utveckling. Men i ett annat kontext. Barnen styrs av mål. Fritidspedagogiken kan ge stöd till barnets processer mot dessa mål. Med fritidshemmets lärande och utvecklingsuppdrag.

Kraven på god omsorg. Kraven på god omsorg borde vi fokusera mer på genom att ge fritidspedagoger bästa möjliga förutsättningar för att ge omsorg – det vill säga: Ett tak för barngruppens storlek. Här finns en nyckelfaktor att slåss för – för den som vill ta fritidshemmets omsorgspedagogiska uppdrag på allvar.

Låter det konstigt?

Låter vi fritidshemmet och fritidshemspedagogiken vara referens för vår syn på uppdraget hela dagen slipper vi känna oss kollektiv osäkra.

Men jag vet inte om det är en myt eller på riktigt. Det där med osäkerheten.

Hur upplever du fritidshemmets uppdrag? Vilka är svårigheterna? Vem bygger hindren?

4 Kommentarer

  1. Mycket bra skrivet!!
    Brukar aldrig skriva några kommentarer men denna gång vart det…

    Jag tror det är en myt att fritidspedagogen är osäker vi vet vad vi vill men frågan är om någon lyssnar och att vi får rätt förutsättningar!!

    Hinder förutom barngruppens storlek skulle jag vilja tillägga att det saknas utbildad personal på fritidshemmet,som det är nu är oftast fritidspedagogen i minioritet bland oftast outbildade eller barnskötare.

    Och tbildningen till fritidspedagog numera fria tidens lärare vem utbildar sig? Inte är det många inte!!
    Hört en skrämmande siffra från en högskola från att det var 26 stycken som började utbildningen och när den var klar vart det 8 som var kvar och fick ut sin examen i våras,
    alla andra hade gått över till att bli ”vanliga” lärare.

    Ja, sen finns t.o.m lärare som utbildat sig till ex.svenska 2 lärare och som fått praktisera på fritidshem 8 v och efter detta fått dubbel behörighet.
    Det skulle ju vara som en sjuksköterska praktiserar som läkare 8 v och sen får kalla sig läkare.
    De brinner ju inte för jobbet som fritidspedagog utan tar jobbet som fritidspedagog tills man får det man verkligen vill ha och brinner för.

    Sen är det såklart ekonomi och ledningen och samhällets okundskap och vilja att satsa stort på fritidshemmet och fritidspedagoger.

  2. Hållrer helt med vad som skrivits! Vill belysa ännu ett par problem. Okunskapen hos skolledare och lärare i den obligatoriska skolan som förminskar fritidspedagogikens betydelse. Detta innebär ofta för fritidspedagoger att i stället för att fokusera på på fritidspedagogik så förväntas de vara hjälplärare, lärarvikarier och assistenter i första hand och sen lämna lite energi kvar till barnpassning på eftermiddagen. Med den attityden så får fritidspedagoger kämpa i motvind. Vad vi fritidspedagoger skulle behöva är en tydlig arbetsbeskrivning så att vårt uppdrag inte äts upp av den obligatoriska skolan.

  3. Mycket intressanta tankar om fritidshemmets uppdrag som jag läste redan förra veckan men inte hunnit kommentera förrän nu.

    Detta är mitt först inlägg på detta forum, men det här är en av mina hjärtefrågor.

    Hadar, du ställer frågan om fritidshemmets uppdrag är otydligt. Jag håller med dig i att fritidspedagogens uppdrag är detsamma som lärarnas i skolan. Du tydliggör fritidspedagogens uppdrag på ett enkelt sätt i din kortfattade beskrivning. Du nämner även att lärarförbundet bygger en kursplan, den kan läsas på den här adressen:
    http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/bilagor/5385BB79EFDA0D3CC12579C300357D81/$FILE/Kursplan_for_de_fritidspedagogiska_verksamheterna.pdf

    Nu till mina egna funderingar kring skolan/fritids uppdrag och våra professioner.

    Skolan har 2 uppdrag – Kunskap och Värdegrund. Jag ser en enorm ojämnvikt mellan dessa båda delar. Dagens politiker är extremt fokuserade på kunskapsdelen och glömmer enligt mig värdegrunden. För mig hänger dessa 2 delarna ihop som om de är i sorts symbios med varandra.
    Nu kan man göra en parallell till Hadars fråga om hönan eller ägget. När man ser till politikernas syn på situationen så har de tagit ställning för kunskapen. De verkar tro att värdegrunden kommer som en följd av den.
    Jag tror att det är viktigt att man får en bra värdegrund att stå på för att sedan bygga upp sin kunskap via ett demokratiskt och medmänskligt sätt.
    Precis som Hadar skriver skall fritidspersonalen komplettera skolans undervisning. Men här vill jag lyfta fram mina åsikter om hur man kan stärka oss fritidspedagoger och ge oss en klar inriktning i vår yrkesbeskrivning och uppdrag.
    Vi är professionella på värdegrundsuppdraget och därför anser jag att det borde införas ett ”Värdegrundsämne” i skolan och där fritidspedagogerna tar hand om dessa lektioner. Det skulle även vara ett bra argument till att ge oss fritidspedagoger en lärarlegitimation.
    Så vad är svårigheterna och hindren för detta?
    Jo det är våra politiker som inte värdesätter hela skolans och fritidshemmens uppdrag.

  4. Jag har arbetat många år som fritidspedagog och aldrig känt mig osäker i min yrkesroll på fritidshemmet, men, under skoldagen, ja, då har det varit en ständig kamp för jämlikt samarbete. en ständig kamp mot klockan varje gång en planering ska till. Har arbetat i arbetslag med en lärare i homogen klass och som nu i arbetslag med en lärare och en förskollärare i en F-2 klass. Upplever att det är mycket svårare att hävda min kompetens i den här kombinationen. Och det har blivit definitivt sämre sedan bedömningen av de yngre barnen infördes förra året. Timmar räknas och tema bryts upp enligt vem (vilken åldersgrupp) som ska uppnå vilka mål. Lektionerna ligger som pusselbitar över dagen, alla med olika innehåll.
    I detta inferno har jag fått svårt att hävda det fritidspedagogiska arbetssättet. Vet knappt längre hur det kan göras.

    Hade fler fria tyglar i de homogena klasserna och därmed större tilltro till det jag tillförde, ibland var det ett parallellt samarbete, när det inte gick att samarbeta på lika villkor, vilket då var att föredra.

    Att arbeta med fritidspedagogik under fritidstiden är definitivt något annat än att göra detsamma under skoltid på lektioner. Det kan kräva en omvandling av vår kompetens, från det mer fria, vida lärandet till ett lärande som är så mycket mer styrt och infållat. De av er som får det att fungera behöver tala om hur och inspirera oss andra att fortsätta kämpa.

    En arbetsbeskrivning som är formulerad av fritidspedagoger tror jag är ett starkt hjälpmedel. Det är och kommer att fortsätta vara andra än fritidspedagoger som arbetar på fritids och om inte annat så behöver de ett styrdokument som försäkrar att pedagogiken lever kvar.
    Din text som följer kan vara en inledning på just ett sådant.
    Vi ska komplettera skolans undervisning. Ja. Med fritidspedagogik. Med fritidshemmets lärande och utveckling. Men i ett annat kontext. Barnen styrs av mål. Fritidspedagogiken kan ge stöd till barnets processer mot dessa mål. Med fritidshemmets lärande och utvecklingsuppdrag…

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*