Årets skolkommun 2012 – Har Ni hittat Matilda?

”Sedan 2002 utser Lärarförbundet varje år Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.” Imorgon presenteras ”Bästa skolkommun 2012”. Som grund för utmärkelsen ligger 14 kriterier som Lärarförbundet tagit fram.  14 kriterier ”som vi anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat.”
1. resurser till undervisningen
2. utbildade lärare
3. lärartäthet
4. friska lärare
5. lärarlöner
6. kommunen som avtalspart
7. andel barn i förskola
8. betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
9. betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, SALSA
10. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
11. andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till SALSA
12. andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år
13. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
14. övergång till högskolan

Fler fritidspedagoger än jag har ställt frågan var fritids kommer in i denna lista. På twitter svarar Lärarförbundet på frågan ” Fritids omfattas av Bästa skolkommun. Vi ser till helheten i skolan och det innefattar även lärarna i fritidshem.” Ändå kan man singla ut förskolan som en viktig del. Det kanske den är. Men Fritidshemmets förutsättningar och pedagogik borde ha större direkt och mätbart inflytande på skolans resultat än att inte räknas in. Personalen på fritidshemmet räknas dock som ”utbildade lärare”.

Jag skriver inte om detta för att förminska denna omfattande undersökning eller det arbete Lärarförbundet lägger på saken. Jag vill, åter igen, prata om normer. Vi är många som hävdar att det finns en norm, eller diskurs, som systematiskt exkluderar fritidshemmet.

Som jag skrivit om tidigare; ett fritidshem med dåliga förutsättningar har sannolikt en kontraproduktiv effekt även på skolans undervisning.

Jag hävdar med bestämdhet att ett fritidshem med många och duktiga fritidspedagoger ger lärandet (inkl skolans undervisning) djup och förståelse. En väl fungerande samverkan mellan skola och fritidshem bör sannolikt bidra till att fler når målen och kan söka vidare till gymnasiet och sedan högskola. Jag är övertygad. Vem tänker ta reda på det?

Jag ville bara säga, att detta åter igen bekräftar en norm. En norm som säger att fritids inte spelar någon större roll. Hur övertygar Lärarförbundet politiken att fritidshemmet och fritidspedagogen är viktig när man själva inte lyfter fram oss som en viktig del i handling.

Snacka går ju…

Men. Ingen skugga över förbundet eller kommunerna i sig. Jag menar bara att den kritiska normgranskningen vi ägnar oss åt i skola och fritidshem för att granska våra egna värderingar också borde genomsyra den fackliga organisationen.

Jag kallar detta för normgranskning. Att jag är normgranskande. Förbundsordförande Eva-Lis Sirén kallar det något annat…

Må bästa skolkommun vinna! Själv tippar jag på en liten landsortskommun.

16 Kommentarer

  1. Hej! Det är hårresande att vi fritidspedagoger och vår verksamhet inte ens av vårt eget förbund anses vara ett viktigt kriterium för en bra skola!!!
    Därav drar jag slutsatsen att Eva-Lis slag för fritidspedagogiken var en tom gest för att vi även fortsättningsvis ska betala vår medlemsavgift.
    Det är ju vi som på ett avgörande sätt kan användas som kanonmat i en eventuell facklig match med arbetsgivaren vid uppsägningen av avtalet. När vi utesluts till och med av vårt eget förbund är det ju inte konstigt att inget händer för vår del till det bättre. Du gjorde helt rätt som gick ur !!! MVH Ingrid L

  2. Hej! Lärarförbundet har väl valt lärare som samlingsbegrepp för de många personalkategorierna som finns inom förbundet. Inte för att göra någon värdering, utan just för att slippa rapa upp allt och alla.

    Jag kollade därför upp lite om fritidspedagogerna ändå inte är inkluderade i lärarbegreppet ovan. Och så är det: fritidspedagogerna ingår i kriterierna Resurser, Utbildade lärare, Lärartäthet, Friska lärare och Lön.

    /Jonas

  3. Så länge rektorer är ”bakbundna” med strama budgetar och endast tilldelar några smulor av den gemensamma kakan till skolbarnomsorgen så kommer tyvärr rådande förhållanden kvarstå….kanske eventuellt kan barngrupperna i genomsnitt minska lite om Sossarna åter får makten och kapar klasserna med 4-5 barn enl. förslag…….men att se in i framtiden gällande fritidspedagogiken och fritidspedagogens överlevnad i det stora hela ter sig mycket dystert…..själva yrkesbeteckningen fritidspedagog finns ju inte längre om jag har förstått det rätt gällande utbildningen av nya generationer…..och nästan ingen vill utbilda sig till ”lärare mot de yngre åldrarna med inriktning mot fritidshem” av förklarliga skäl…..andelen outbildade som jobbar i skolbarnomsorgen är fler än andelen fritidspedagoger…..
    Kom att tänka på ett gammalt yrke som skomakare som tvingades hitta en annan nisch än den dom var utbildade i,nyckeltillverkning……..lärarfacken trummar på och vill att vi skall ”dryga ut” vår ”halvtidsproffession” med utbildning till lärare i estetiskt-praktiska ämnen….det är få ansvariga som tänker tanken att ”utnyttja” oss fritidspedagoger på heltid i det vi är proffs på…fritidspedagogik!
    Ett absolut krav för framtiden ,som jag ser det,är att fritidshemmen måste få egen yta och ändamålsanpassade lokaler som håller arbetsmiljömässigt ,annars måste jag tyvärr instämma i den gamla rollfiguren som Stefan Sauk gestaltade -”Jag är skkkeeeepptisk”.Det funkar defakto inte i skolans värld och vi är ett utdöende släkte……pessimistiskt men ändå dagens sanning.
    Vi som var med på den ”gamla goda tiden” får stämpeln nostalgiker som inte är värt att lyssna på då ”förutsättningarna för rådande ekonomiska läge inte är jämförbart nu ” … Jag säger som slutord på denna hemsida att för att skapa den bästa grund för framtiden och dess utveckling så kan man inte bortse från historia och inte ta lärdom av densamma…..annars rasar allt som ett korthus utan stadig grund……

  4. Det är skillnad på att lära av historien och att vilja tillbaka dit.

    Håll utkik efter nästa nummer av tidningen ”Chef och Ledarskap”. De fördjupat sig i ämnet skolledare och fritids.

  5. Jag har aldrig menat att vi skall ”kopiera” historien rakt av och vilja tillbaka dit….däremot är min mening att framtiden skapas bäst om man kan finna ”gamla goda lösningar” som i modern tappning kan implementeras in i framtidens utveckling….

  6. Bra Jan. Nu börjar vi hitta frekvens. Men min förståelse eller upplevelse av vad du hittills skrivit har varit en vilja tillbaka. 

    Låt oss hitta dessa ”gamla goda lösningar” och sätta dem på pränt. Vilka är de och hur kan de reellt och praktiskt omsättas i dagens verklighet? 

  7. Hur vi än vänder ut och in på verksamheten och oss själva så finns det absolut inte någon möjlighet till avkall på ”gamla goda lösningar” som tillräckligt med ändamålsanpassad yta /barn och att vi som personal är utbildade för ändamålet samt ca 10 barn/heltidare……annars fasas fritidshemspedagogiken och fritidspedagogerna ut till glömska och endast sådana ”nostalgiker” som jag och Ingrid kan vittna om dess/deras existens i historien så länge vi lever…..nyrekryteringen av fritidspedagoger får ingen rejäl skjuss så länge det ser ut som det gör……

  8. Vad få vi verkar vara som deltar här. Varför? Det är lika dant på lärarförbundets fritidspedagogsida. Så j..la trögt. Jag förväntade mig ett något så när brinnande intresse eller i varje fall några procent av oss som vill något annat än det som är. Många packar ihop och gör som jag ger upp i själva jobbet men visst borde det funka om alla reagerade och agerade samtidigt?

  9. Jag håller med dig Ingrid…..allting känns bara trögt och vi tvingas nog konstatera att fritidspedagogyrket är om några år ett minne blott…..hoppas pensionen kommer som en befrielse och att man är vid hyfsad hälsa….TACK FÖR MIG!….nu loggar jag ut för gott.

  10. När jag läser kriterierna för #bästaskolkommun frågar jag mig: ”Var kommer barnen in?”
    För vem finns skolan till egentligen? Lär barnen för skolan & betygen, eller för livet & den personliga resan?
    /Helena, SG i Barnverket

  11. Tack för en härlig diskussion Jan jag tror som du att vi måste skilja oss från vår utsugande misshandlande självgoda partner. Det blir fattigt några år men sedan kompenseras det av vetskapen att vi inte trampar på vår själ. Våga vägra!!!!! Kram till er alla Ingrid

  12. Ja, Jonas Arnell, vi finns kanske med under de kriterier du nämner. Men hur såg siffrorna ut för dem i Vellinge kommuns statistik? Riktigt usla i de tre första och bra i den sista. Prioriteringar, prioriteringar..

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*