Get dirty with the curriculum!

Get dirty with the curriculum! – eller Fritidshemmets uppdrag
Det finns en ganska vedertagen uppfattning som hävdar att fritidshemmets uppdrag är otydligt. Lärarförbundet menar också detta och använder sig av Skolinspektionens slutsatser och rekommendationer i rapporten ”Kvalitet i fritidshem”. Där skriver Skolinspektionen: ”Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget”. Detta citat använder sig förbundet av när man hävdar nödvändigheten med en kursplan för fritidshemmet. I verkligheten slutar inte citatet där utan fortsätter: ”…liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs.” . Kraven på god omsorg kan tex innebära tydligare krav på lokaler eller barngruppens storlek. Ledningsansvaret berör förstås rektors roll alternativt annan ansvarig ledare såsom fritidshemsföreståndare. De två senare rekommendationerna är definitivt två potatisar som förbundet hade hyllats för om man skalade. Men även Lärarförbundet köper den ganska felaktiga uppfattningen om att uppdraget skulle vara otydligt.

Fritidshemmets verksamhet styrs av Skollagen och Lgr11 – ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”. Jag anser att dessa dokument ger bra grund för att tolka uppdraget och omsätta i praktisk handling lokalt med hänsyn till sina förutsättningar. Men jag undrar hur mycket tid som fritidspedagoger egentligen har lagt på att implementera läroplanen!? Dels finns ett skolledaransvar i att möjliggöra förutsättningar för detta. Dels ligger ett tungt ansvar på fritidspedagogerna själva att på riktigt skita ner sig lite i läroplanen. Alltså, det är ett tufft jobb som kräver diskussion, engagemang och friktion. Det räcker inte att saxa in några citat i lokala måldokument. Fritidshemmet – liksom skolan – bygger ibland sin verksamhet på reproducerade tankar och gammal tradition. Om inte fritidspedagogen gör jobbet att implementera läroplanen kommer både vi själva och andra att fortsatt hävda otydlighet kring uppdraget.

I skollagen regleras fritidshemmets syfte:”Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.”

Här finns fler frågor att diskutera men en av dem är särskilt viktig, tycker jag:
Vad innebär det att komplettera utbildningen?

Läroplanen
Fritidshemmet ska tillämpa del 1 och 2 av läroplanen. Den första delen heter ”Skolans värdegrund och uppdrag” och är den del av läroplanen som generellt får minst uppmärksamhet. Den sägs ”sitta i ryggraden”. I denna del ryms dock en hel del fritidshemspedagogik som är viktig att vi hävdar! Läroplanen är vår pedagogiska ingång i samverkan med skolan, liksom skollagens bestämmelse om att komplettera utbildningen.
Del 2 i läroplanen beskriver ”övergripande mål och riktlinjer” där egentligen samtliga delar utom ”2.7 Bedömning och betyg” är tillämpningsbara. I dessa delar finns fritidshemmets verksamhet i korta ordalag. Vår uppgift är tolka dem och sedan omsätta dem till praktisk handling. Detta är den enda tydliga och gångbara vägen för att tydliggöra fritidshemmets uppdrag och tolka komplementet till undervisningen.

Låt oss först titta på de rubriker som ryms under dessa delar i läroplanen:

Grundläggande värden
Förståelse och medmänsklighet
Saklighet och allsidighet
Likvärdig utbildning
Rättigheter och skyldigheter
Skolans uppdrag
God miljö för utveckling och lärande

Normer och värden
Kunskaper
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
(Bedömning och betyg)
(Rektors ansvar)

Med undantag för de två sista – finns det någon rubrik du inte kan relatera till fritidshemmet?
I skollagen och läroplanen finns en del begrepp som sätter skolan som norm; skola, undervisning, elev. Det kan vi vara kritiska mot men det får inte stå i vägen för uppdraget! Tänk ”fritidshem, verksamhet och barn”. ”Fritidshemmet och omvärlden”, ”Fritidshem och hem” och så vidare. Under var och en av dessa rubriker finns utförligare beskrivet om värdgrunden samt riktlinjer och mål för uppdraget.

Det första steget i implementeringsarbetet är att läsa, tolka, förstå och omsätta dessa punkter till handling lokalt med fritidshemmet som referens. Alltså! Implementera läroplanen i fritidshemmet! När detta är gjort finns en grund för skolsamverkan. Komplementet till undervisningen finns i en läroplansgrundad fritidshemspedagogik.

LGR11 om samverkan
”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.”

”Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande ”

”Läraren ska: utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem”

Samverkan ÄR ett uppdrag.

Dubbla yrkesroller
Det har ofta påståtts att fritidspedagogen i skolan fått (eller tagit) dubbla yrkesroller. Jag anser nog att yrkesrollen kopplad till fritidshemspedagogiken är bred utan att vara dubbel. Dubbel blir den bara för de fritidspedagoger som kompenserar istället för kompletterar skolan. Fritidshemsverksamheten bör vi ha på det torra när vi tolkat läroplanen ovan utifrån fritidshemmets perspektiv. Men hur ska vi praktiskt göra med samverkansbiten under den obligatoriska skoldagen? Om vi har implementerat läroplanens två första delar i fritidspedagogiken samt kopplat dem mot skollagen har vi en tydlig fritidshemsverksamhet. Med grund i fritidshem och fritidshemspedagogik. Där finns även innehållet i komplementet till skolans undervisning. Formerna för denna samverkan måste sedan diskuteras.

Med stöd av läroplanen kan vi definiera fritidspedagogens verksamhetsområde.
Vi kan också definiera vad som inte är fritidspedagogens verksamhetsområde.

Komplementet
”Komplementet” – fritidshemspedagogiken i skolan. Vad ska den innehålla och hur arbetet praktiskt utformas? Innehållet bör vi ha definierat vid det här laget enligt det tillvägagångssätt jag skrivit om. I relation till skolans undervisning skall detta innehåll nu kopplas. Komplettera betyder ”bidra med något som saknas”. I min värld innebär det inte att bidra med att bedriva skolans kursplanestyrda verksamhet. Men att i relation till kursplanens mål bidra med andra pedagogiska ingångar och förhållningssätt. Jag ser det som att vi ska jobba med barnens processer mot skolans mål. Bland annat. Utöver den konkreta kopplingen till skolans undervisning ligger värdegrunden som en tongivande uppdrag för fritidspedagogen. Men jag tolkar och tror att vi åtminstone tidvis ska arbeta med barnens processer i skolarbetet – men ett tydlig fritidshemspedagogisk perspektiv. Kanske fritidshemmet som en öppen verkstad tillgänglig under skoldagen.

Det jag vill säga med den här texten är att vi måste hävda läroplanen och fritidshemspedagogiken. Gör vi det behövs ingen kursplan och ingen fritidspedagog ska dagligen fungera som en ”resurs” i klassrummet. Jag är mycket skeptisk till den ”samverkansform” där fritidspedagoger är kopplade till en klass. Det är trygghets- och kontinuitetstankar som kanske inte ens har solid grund. Jag kanske kan vara den bästa pedagogen för 4 eller 5 barn i en klass. Vi (kanske) organiserar bort andra mer gynnsamma möten för trygghet och lärande med detta sätt att arbeta. I grunden tror jag på fritids som ett eget arbetslag med fritidshemmet som bas för tillhörighet, pedagogik och verksamhet. Även i relation till skolsamverkan. Det är pedagogiska synsätt om vi ska samverka med – inte i första hans våra fysiska personer.

Get dirty with the curriculum! Och tolka den utifrån ditt fritidshemspedagogiska perspektiv. ”Fritids äger” var parollen för fritidshemsbiennalen. Äger vadå?, undrar jag? Vi borde äga vår yrkesroll och vårt uppdrag bättre än vad vi gör idag. Vi äger en läroplan. När vi implementerat den och omsatt den till fritidsverksamhet och skolsamverkan med tydligt fritidshemspedagogiskt perpektiv – Då äger fritids!

Just nu tillåter vi andra äga fritidshemmet. Då kan vi få en kursplan. Och vart det slutar – det vet vi inte.

3 Kommentarer

  1. Hej i morgontimmen! Hadar detta är verkligen huvudet på spiken. Så jobbade vi till en början i den sista skolan jag jobbade på. Läroplanen stod i centrum för alla beslut och vi reflekterade och justerade vår verksamhet emot den. Vi använde våra arbetslagsmöten till att redovisa och diskutera de kapitel i ny pedagogisk litteratur som vi för tillfället behövde fördjupa oss i. ALLA i arbetslaget drog åt samma håll och fritids var exakt det som ett fritids ska vara dvs allt som du nämner här ovan.Skolan hade stora övergripande teman som grovplanerades terminen innan de skulle genomföras och grundades genom intensiva diskussioner och arbetsfördelning som inkluderade inte marginaliserade fritidspedagogerna. Äntligen efter att ha jobbat i ca 10 år i mer eller mindre spretande grupper. Sedan kom besparingar otroligt tuffa vilket gjorde att det t.ex på fritids inte gick att dela upp i mindre grupper pga för få vuxna. Istället för en grupp på 35 på två blev vi 70 på 3. verksamheten blev lidande och vi i personalen tvingades bli mer och mer ”självgående” i negativ mening. Jag tycker som du att det är korkat, oproffsigt och kommer att bli förödande för fritids om vi tvingas in i en konstruerad kursplan istället för att jobba i linje med lgr11. Kursplanen motsäger väl inte läroplanen egentligen men blir inte heller en hjälp. Snarare en begränsare, tror jag. Som jag ser det måste finansieringen av skolan skötas av staten. Alla skolor måste få tillräckliga resurser oavsett hur många skattebetalare det råkar bo där. Våra små skolor på landet är i fara. Som jag skrev tidigare går redan nu en ofantligt stor del av kommunernas budget till barn och ubildning och sociala nämnden. Jag har svårt att se att det finns mer att hämta där. I vår kommun går de närmaste åren mycket pengar till en nybyggnad och upprustning av lokalerna, skolor och förskolor för att möta ett snabbt växande behov. Att tro att fritidspedagoger ska kunna prioriteras i detta läge är svårt. Vi får nog själva se om vårt hus.

  2. Min erfarenhet är att många rektorer inte avsatt tid för en djup genomgång av LGR11 utifrån de olika verksamhetsaspekterna.
    Därför:
    Har ni inte sett Hadars föreläsning om samverkan…? Se! Hör! Boka!
    Inte bara fritidspedagoger. Hela skolor eller varför inte kommunens alla rektorer, lärare fskl samt pedagoger på fritids. De som samverkar F-6 ska höra budskapet för att kunna vandra vägen till att nå sin fulla potential.

  3. Håller med om att en av grundförutsättningarna för att ”ta tillbaka fritids” är en odiskutabel sanning att staten måste ta över skolan igen för att uppnå mer rättvisa och lika förutsättningar var du än bor i Sverige.Sen kan eventuellt en förbättring ske…….och då hamnar vi i en situation där alla medborgare med sin röstsedel kan”trycka på hårdare” för förändring till det bättre då rådande makthavare i ett sådant läge inte kan skylla på kommunerna…..men hur vi än vänder och vrider på problemen så vill i varje fall jag sätta upp ytterligare några för mig sanningar som är eftersträvansvärda:
    1. Har svårt att se ökad kvalite utan att fritids får ändamålsanpassade lokaler med ”tillräcklig yta” för varje barn.
    2. Barnantalet/ personal måste ner till ”hanterbart skick” ,ca 10-12 barn.
    3.Rektorerna måste sättas under tvingande regel att endast utbildad personal får anställas till fritids.
    Kan dessa tre ”kriterier” uppnås,eller vara mycket nära att uppnås,kan intresset för yrket åter öka bland ungdomar.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*