Fritid – vad är det & vad är det värd?

Jag deltog själv inte i gårdagens premiär av #fpchatt på twitter men har läst den i efterhand. Det var en bra uppslutning för ett initiativ och tanke som föddes mindre än en vecka tidigare. Ämnet för chatten var ”vad lär sig barn på fritids”. Det var glädjande att även skolledare och lärare deltog i diskussionen. Just detta som i alla fall jag ofta saknat irl. Att vi ömsesidigt diskuterar varandras verksamheter. #fpchatt tillsammans med #skolchatt, #fskchatt och #nlchatt bygger ett stort kollektiv nätverk av utveckling. Utanför arbetstid,  på vår egen fritid , utvecklar vi oss själva och svensk utbildning och lärande.

Enligt en doktor i pedagogik som jag pratade med för ett par år sedan finns inte ordet fritid i nationalencyklopedien. Fanns inte då i alla fall. Så hur definierar vi fritid? Hur värderar vi den? För dess varande eller vad vi gör av den? De saker vi fyller fritiden med?

Många anser nog att fritid är den tid som inte är arbete, plikt eller nödvändighet. Den tid som blir kvar efter förvärvsarbete, vardagssysslor och allt det jobb som kommer med en familj och barn. Där definierar jag den fria tiden. För barn finns mer fri tid. Även om barns fria tids ramar många gånger regleras av vuxna.

Ut ett samhälleligt perspektiv värderas inte fri tid särskilt högt. Det anses traditionellt inte producera eller generera något till samhället. Vi mäter eller bedömer inte centralt den fria tiden. #fpchatt med sina syskon är dock ett bevis på att människor på fri tid bidrar till samhällelig utveckling. Utan tankar om ekonomiska vinningar. På fritid utvecklar vi svensk skola och utbildning. Varför skulle inte barnen utveckla och utvecklas på sin fria tid?
Ingen ställer sig öppet tveksam till det påståendet men i handling avvecklas barn fria tid överallt. Av kommunpolitiker och av regering.

Daniel Pink berör detta i sin föreläsning ”The surprising truth about what really motivates us”. Pink pekar på alla ideella och frivilliga initiativ och produkter som skapats av människor på sin fria tid. Som de sedan ger bort. Gratis. Linux är ett exempel. Ett gratis operativsystem. Det finns många fler exempel. Även om många idag kanske får inkomster via reklam osv så fanns från början en vilja att skapa och en önskan om att sprida.  Ge bort. Gratis.

Pink pratar i sin föreläsning om ”Challange and mastery”. Utmaningen och förmågan att behärska eller kontrollera. Det är en stark drivkraft. En drivkraft som vi nästan bara får utlopp för på vår fria tid. Spela ett instrument, skriva en bok eller lära oss spela golf. Det ger oss en inre tillfredsställelse som i längden borde generera vinster för ett samhälle. På ett eller annat sätt.

#fpchatt, #skolchatt mfl ger oss utmaningar i våra yrken. Vi vill ha dessa utmaningar för att utveckla. För att behärska. Och vi gör det på vår fria tid. Pink berättar också om ett företag som jobbar med mjukvara till datorer. En dag fick de anställda uppgiften att göra vad se ville i 24h. Med vem de ville. Enda kravet var att de efter 24h skulle presentera vad de gjort. Dessa timmar av (relativ) frihet genererade lösningar på flera mjukvaruproblem och många nya innovativa idéer.

Frihet är ibland mer kreativt och produktivt än kontroll.

Så låt oss kollektivt i skolan värna om barnens fritid. Det måste finnas en värdig plats för den. Det måste finnas sammanhängande fritid som inte snuttifieras av schematik och logiskt. Det måste finnas människor som vill och kan förhålla sig till barens fritid. Som kan utmana och utveckla barnen i deras fria tid.  Som har utbildning för det. Det skulle gynna barnet, skolan och samhället.

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*