Ämnesrådet i fritidspedagogik

I början på december skickade fritidspedagogik.se ett antal frågor till ämnesrådet i fritidspedagogik. Vår tanke var att råden personligen skulle svara på dessa frågor men rådet har valt att svara kollektivt. Vi vill ge bild av vad ämnesrådet är, vad de gör samt vad de tycker. Svaren nedan har vi fått via Eva Dahlin.

Vilket är ämnesrådets främsta uppgift?

Det är att stärka och utveckla fritidspedagogiken och fritidspedagogernas/lärare fritidshems yrkesroll. en viktig del är att utveckla arbetet med de yrkesetiska principerna.

Ämnesråden har – generellt sett – till syfte att vara rådgivande organ till förbundsstyrelsen, men ämnesrådet för fritidspedagogik vill även driva frtiidspedagogiska frågor i de nätverk för fritidspedagoger som finns lokalt inom Lärarförbundet.

Och vad är fritidshemmets viktigaste roll?

Fritidshemmet ska bidra till elevers allsidiga bildning och till social integration samt fungera som en brygga till hemmiljö och lärande utanför skolan.

Fritidshemmet ska bidra till elevers allsidiga bildning och till social integration samt fungera som en brygga till hemmiljö och lärande utanför skolan. I förhållande till skolans obligatoriska verksamheter ska fritidshemmet fungera förstärkande och kompletterande. Fritidshem och skola ska komplettera varandra utifrån ”elevens lärande i centrum”.

Vad anser du om den kritik som tidvis riktats mot rådet, att ni är för tysta och
att ni inte lyssnat till medlemmarnas tankar?

Ämnesrådet för fritidspedagogik träffas två gånger per termin och har därutöver kontakt via ett forum för rådet. I förhållande till de resurser som finns för råd och nämnder inom Lärarförbundet så avviker ämnesrådet inte i hur synliga eller hur aktiva vi är.

Tvärtom så har vi utifrån givna ramar åstadkommit en hel del. Rådet har initierat nätverken för fritidspedagogik regionalt och lokalt och det där de fritidspedagogiska diskussionerna i första hand förs. Vilket är hela organisations idé. Genom nätverken och medlemsmöten försöker vi så långt möjligt ta tillvara de synpunkter som medlemmarna kommer med och driva dem vidare, både i Lärarförbundet och gentemot andra. Rådet har också – i samarbete med externa personer – arbetat fram förslaget till kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna.

Kursplanen har diskuterats mycket i sociala medier. Det finns en oro över att den kan – i formen av en kursplan – bidra till ytterligare skolifiering. Hur ser du på det?

Vi delar inte den farhågan. Avsikten med kursplanen är att ge ett stöd till den verksamhet som pågår idag, i syfte att underlätta kvalitetssäkring av den fritidspedagogiska verksamheten. En möjlighet till likvärdighet för eleverna.

Kursplanen är inte utformad som en kursplan för skolan

Kursplanen är inte utformad som en kursplan för skolan (ex. inga kunskapskrav i förhållande till målen), utan för just ”sätta ord på” det lärande om sker i fritidshems-verksamheten. Detta stödjer fritidspedagoger/lärare fritidshem i utvecklingen av professionen.

Frågan om Lärarförbundets kursplan kan bidra till en skolifiering av fritidspedagogiken är upp till varje fritidspedagog/lärare fritidshem att svara på.
Vi tror inte att professionen stödjer tanken på en skolifiering.

Eftersom kursplanen inte är utformad för att stödja skolifiering utan kvalitetssäkring kommer kursplanen inte att användas för skolifiering av professionen.

Allt detta i sig motiverar det förslag till kursplan som vi har tagit fram.

Utöver det ser vi ingen nackdel i att fritidspedagoger har ett dokument som kan användas för att beskriva fritidspedagogisk verksamhet för lärarkollegor och politiker. Det kan bidra till att fritidshemmen inte står sist på prioriteringslistan, både vad gäller verksamhet och lön.

Rådet följer diskussionerna om kursplanen, både via de sociala medierna och via kontakter med fritidspedagoger. Det intryck vi har sammantaget är att fritidspedagoger är positiva till förslaget om kursplan, eftersom man upplever att man kan känna igen sig i den.

Varför behöver vi en kursplan när verksamheten är läroplansstyrd?

Frågan svarar nästan på sig själv: kursplanerna är en del av läroplanen och finns i kapitel 3. Lärare berörs av läroplanens kapitel 1, 2 och 3 medan fritidspedagoger/lärare fritidshem endast berörs av kapitel 1 och 2.

Kapitel 1 och 2 rör sig på ett mycket övergripande plan och Skolinspektionen framhöll i sin rapport från 2010 att de statliga styrdokumenten bör förtydligas med avseende på fritidshemmets lärande- och utvecklingsuppdrag.

Kursplanen är – som andra kursplaner – konstruerad utifrån de övergripande kunskapsmålen som anges i l äroplanens andra del men preciserar vilka specifika kunskaper som undervisningen i de fritidspedagogiska verksamheterna ska bidra med.

De långsiktiga målen som syftet avslutas med beskriver de specifika förmågor som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Det centrala innehållet pekar ut vad vi ska arbeta med i de fritidspedagogiska verksamheterna för att ge eleverna möjlighet att nå målen som finns uttryckta i syftestexten. Därmed blir det centrala innehållet byggstenar som skall förverkliga syftet.

Ämnesrådet menar att med en kursplan finns bättre möjligheter att koncentrera arbetet och diskutera hur läroplanen ska förverkligas och vilka metoder, arbetssätt och förhållningssätt som ska användas. Kort sagt, hur vardagspraktiken ska utformas och vara en garanti för ökad likvärdighet.

En intresseförening för fritidspedagoger står i startgroparna. Hur ser du på att
fritidspedagoger börjar organisera sig utanför förbundet. Och varför tror du att man
gör det?

Ansatsen är bra, eftersom fokus ligger på professionsfrågor. Det kan bidra till en god utveckling av de fritidspedagogiska frågorna. Det vore olyckligt om det blir två organisationer som driver två helt olika linjer:

– Det gynnar inte fritidspedagogerna/lärare fritidshem

Det går inte att sticka under stol med att Lärarförbundet har fått kritik för att inte göra tillräckligt och att inte vara tillräckligt synliga. Vi tar till oss detta, det är ett förbättringsområde att synliggöra fritidspedagogernas frågor inom förbundet. Ett tips är att motionera till kongressen om utökade resurser till ämnesråd och starkare prioritering av de fritidspedagogiska frågorna.

En fundering är att kraften på att bilda en ny förening hade kunnat läggas på att arbeta inifrån Lärarförbundet, till exempel genom att delta i att vidareutveckla de lokala närverksträffarna för fritidspedagoger. Detta sagt, så hoppas vi på ett konstruktivt utbyte mellan rådet och föreningen.

Det värsta som skulle kunna hända är att vi får två organisationer som drar åt olika håll: det förlorar endast den enskilda fritidspedagogen på.

Hur ser er handlingsplan ut fram till kongressen 2014?

Se ämnesrådets hemsida

De 3 viktigaste frågorna för fritidspedagogen just nu?

De tre viktigaste frågorna nu är nog arbetsvillkor/resurser (stora elevgrupper, för liten andel utbildade fritidspedagoger/lärare fritidshem), legitimation och lön.

De tre viktigaste frågorna nu är nog arbetsvillkor/resurser (stora elevgrupper, för liten andel utbildade fritidspedagoger/lärare fritidshem), legitimation och lön.

Lärarförbundet vill med kampanjen ”Allt börjar med en bra lärare” visa hur betydelsefulla lärare är för barn och ungdomar. Vilken är din bästa lärare?

Berätta på http://www.alltborjarmedenbralarare.se

Lärarförbundet har 230 000 medlemmar och hos oss är alla lärare och skolledare från
förskola till högskola välkomna. 75% av alla lärare är medlemmar i Lärarförbundet vilket gör oss till en stark röst inom skolan.

_________________________________________________

Vi på fritidspedagogik.se har tidigare efterfrågat rådets handlingsplan utan svar.
Nu finns den sedan 2012-12-19 på ämnesrådets sida. Länk ovan.
Vi tackar ämnesrådet för deras svar.

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*