Vi måste prata om kursplanen…

Diskussionen kring lärarförbundets förslag till ”Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna” har åter tagit fart. Inte minst efter att man gått ut med en enkät riktad fritidspedagogerna. I några av frågorna kan man misstänka att förbundet kommer att söka stöd för denna kursplan – även fast man inte frågar rakt ut. Fritidspedagogik.se välkomnar dock initiativet. Vi ”rekommenderade” detta redan i Maj2012. Dock hade vi uppskattat en mer direkt fråga rörande kursplanen. Vad gäller kursplanen måste vi se den från två perspektiv. Dels dess form och dels innehållet.

Välutbildade grundlärare/fritidshem relaterar sin verksamhet till skolans värdegrund och ämnen som finns inom skolans lägre åldrar

Regeringen är de som fattar beslut om kursplanernas utformning inom det svenska utbildningsväsendet. Regeringen har i LGR11 fattat beslut om syftet och det centrala innehållet. Syftet är en text som förklarar varför ämnet finns och vad kunskaperna ska leda till. Det centrala innehållet beskriver stoffet, innehållet i undervisningen. Skolverket har sedan fastställt nationella kunskapskrav. Det är den vedertagna formen för kursplaner inom utbildningsväsendet.

Syfte → Centralt Innehåll → Kunskapskrav → Bedömning/Betyg

Lärarförbundet skriver i förorden till kursplanen:”Lärarförbundet har i förslaget följt samma
struktur som gäller för övriga kursplaner med syfte och centralt innehåll. Vi har valt att inte specificera kunskapskrav eftersom dessa verksamheter varken är timplanebundna eller har ett innehåll som går att relatera till mål i form av mätbara betyg.”

Syftet med en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna är dels för att säkra kvalitén i fritidshemmen samt möjligen på sikt legitimera fritidspedagogen. Vi flera tillfällen har fackliga företrädare lobbat för att fritidspedagogiken ska likställas med ett skolämne. Detta framgår inte tydligt i kursplanen även om strukturen av en kursplan försöker fånga in den fria tidens pedagogik i ett och samma led. Det är yrkesverksamma fritidspedagoger tillsammans med lärarutbildare från universitet som skrivit planen.

Hur centralt är ”akrobatik” och ”övernattning i naturen” för de flesta fritidshem i Sverige?

Frågan är dock vilket stöd initiativet har? På universitetsnivå och bland yrkesverksamma fritidspedagoger? Förbundet hävdar bestämt att man upplever ett stort stöd för planen och avslöjar att de vet flera fritidshem som redan arbetar med eller utifrån kursplanen. Bland de yrkesverksamma fritidspedagoger jag och redaktionen för fritidspedagogik.se möter är stödet svagt. Om ens befintligt. Vi menar inte att det är representativt för yrkeskåren men det väcker en del frågetecken.

Ok, målet med kursplanen: stärka kvalitén och i längden möjligen legitimera fritidspedagogen i ämnet fritidspedagogik.

Finns det problem med formen kursplan? Vad skulle hända med yrkesrollen om vi kom till den punkt där regeringen säger ja till förslaget men beslutar att utforma kursplanen i enlighet med rådande norm:

Syfte → Centralt Innehåll → Kunskapskrav → Bedömning/Betyg

Visst, det finns ingen timplan och verksamheten är frivillig. Gymnasiet är också frivilligt och kunskapskrav finns även där. Alltså, fritidshemmet skulle kunna komma att bli en eftermiddagsskola med kursplan innehållande centralt innehåll och kunskapskrav för bedömning.
Inte sannolikt. Dock. Men en risk som finns. Sannolikt skulle också en kursplan tydliggöra innehållet i fritidshemmets verksamhet. Sannolikt skulle en kursplan också begränsa innehållet.

Om vi vill stärka fritidshemmet, fritidspedagogen och fritidspedagogiken krävs helt andra saker.
Trots att lärarförbundet utformat planen tillsammans med lärarutbildare (som i verkligheten är EN lärarutbildare enligt uppgift) betyder det inte att lärarutbildare stödjer kursplanen. Bland våra kontakter på universitetsnivå hittar vi inget stöd för tanken om en kursplan för fritidshemmet.
Däremot sätter Malin Rohlin, Filosofie doktor i pedagogik ord på något viktigt: ”Det finns däremot ingen kursplan, vilket i princip lämnar fältet öppet, något som kan anses positivt. Välutbildade grundlärare/fritidshem relaterar sin verksamhet till skolans värdegrund och ämnen som finns inom skolans lägre åldrar” .

Detta upplever jag som en av fritidspedagogens svagaste punkter! Att relatera sin verksamhet till de delar av läroplanen som tydligt (!) visar oss verksamhetsområdet.

Här kommer vi till innehållet, både vad gäller verksamheten och kursplanen. Fritidspedagogens yrkesroll och verksamhetsområde är inte så otydligt som vi själva tror. Vi har en läroplan. Det finns allmänna råd och nya kommer. Skolverket har vidare mycket bra skrifter som tex en samtalsguide och en skrift om kvalitetsarbete i fritidshem. Dessa två fokuserar mycket bra på hur vi kan arbeta med kvalité i våra fritidshem.

Jag anser, likt Rohlin antyder, att det är positivt att vårt verksamhetsfält är öppet. Det ger oss möjlighet att i större utsträckning ta hänsyn till våra lokala förutsättningar och de rådande socioekonomiska- och kulturella påverkansfaktorerna. Varje fritidshem har sitt eget centrala innehåll och det behöver inte borga för olikvärdig ”utbildning” i fritidshemmen. Likvärdigt betyder inte lika! Det största hotet mot likvärdiga förutsättningar är givetvis barngruppernas storlek och lokalernas utformning.

Vill Lärarförbundet på riktigt ta risken med att ämnesförklara fritidspedagogiken?

Det centrala innehållet i kursplanen blir på sina håll lite tveksamma. Hur centralt är ”akrobatik” och ”övernattning i naturen” för de flesta fritidshem i Sverige? Inte alls skulle jag vilja påstå. Annars berör kursplanen ett innehåll som vi lätt kan relatera till LGR11, och det är ju bra. Men varför kalla det för en kursplan? Vill Lärarförbundet på riktigt ta risken med att ämnesförklara fritidspedagogiken?
Innehållet är inspirerande och en bra grund för att planera eller beskriva sin verksamhet. Här kan vi alla ta avstamp. Men varför i formen som en kursplan?

För mig är detta initiativ ett tecken på vår egen yrkesrolls förlorade tro på oss själva. Det vi behöver är råg i den fritidshemspedagogiska ryggen. Vi kan om vi vill! Vi har LGR11, skollagen, Allmänna råd, samtalsguider och skrifter om kvalitetsarbete i fritidshem. Kan vi själva inte lyfta och stärka vår egen verksamhet med hjälp av dessa kommer vi inte att kunna göra det med en kursplan heller. Vi behöver växa inifrån, med egen kraft och styrka! Vi måste prata mer om kvalité i fritidshem!.

5 Kommentarer

  1. Hittade och kommenterade detta på lärarnas nyhetssida:angående att lärare på fritdshem inte får legitimation trots att de har tillräckligt med poäng med nuvarande mått mätt.
    ”– Det är svårt nog med för få utbildade fritidspedagoger och starkt krympande resurser. Det blir en ohållbar situation, säger Eva-Lis Sirén. ”
    Ansvarig för dokumentet: Webbredaktionen
    Senast ändrat: 2013-04-12
    Läsarnas kommentarer:
    ”Babylon faller!
    Jo det är så det ser ut. Det ÄR och har varit en ohållbar situation i ca 7-8 år. Men idiotförklarar man en hel yrkeskår och skiter i konsekvenserna blir resultatet dåligt. Det KAN inte vara en överraskning.Det finns heller inte tillräckligt många utbildningsplatser i lärarlyftet och dessutom måste de som ska gå bli prioriterade i sina arbetslag. Tecken över hela skolväsendet från förskola till gymnasiet visar att detta är ett korthus som nu verkligen är på väg att falla. ”Ingen kedja är starkare än den svagaste länken.” Detta kommer att bli mycket tydligt och hade kunnat undvikas helt. TRÅKIGT är bara förnamnet.
    , Idag 14:24Ingrid Lycknert

  2. Igår på en innedag på Ateljeristautbildningen såg vi en film om George Bateson. ”An Ecology of Mind” av Nora Bateson
    Jag rekommenderar alla som vill sätta etiketter som vill dela upp i fack och trycka in något STORT i en för liten kostym att se denna fantastiska film om en mycket stor forskare över många fält och dessutom en stor filosof. ”The thing was not the thing. The map was never the territory.”
    Kan det sägas bättre????? Att beskriva det som sker tex på ett bra fritidshem går inte därför att ord är för små och inkorrekta för att beskriva det som händer där. Om du skulle lyckas skulle det du framställt ändå vara osant i nästa sekund. Världen går inte att dela upp i ämnen eftersom allt är beroende av varannat.
    ” The big preferencis and the small are all the same thing.” Det sätt vi tänker på är kulturellt betingat och stämmer därför inte med hur det verkligen funkar. Han menar att det bara är ”madmen” som drar upp konturer för att det är det dom ser. Jag kände en stor tröst av att se den filmen och vill därför rekommendera den till alla. MVH Ingrid

  3. En kursplan för fritids skulle bara ”måla in oss i ett hörn”……leder absolut inte till någon kvalitehöjning…….
    Kvalite på fritids är i en helt annan dimension…….att t.ex kunna jobba en stund med 10-12 barn i bild-o formutveckling–stärka fantasi och kreativitet…..att kunna ge sig iväg på ett studiebesök med en 5-6 barn….eller att ett barn vill kunna koppla av med en bra bok och kanske lyssna på musik för stunden….oftast är sådana kvalitehöjningar mycket svårt att få till med låg personaltäthet och stora barngrupper och ont om ändamålsenliga lokaler.När en fritidspedagog eller en politiker pratar om kvalite på fritidshemmen så skiljer sig ofta utgångspunkt och syfte markant åt…….

  4. Hej Jan! exakt så är det som du beskriver. Det är som kärlek den låter sig inte beskrivas men finns ändå. Varje ord för att förklara känslor och mellanmänskliga interaktioner blir plattare än verkliga upplevelser.
    Gregory Bateson och inget annat heter mannen som beskrevs i den film jag såg i fredags. SE den rekommenderar jag alla!!!!!

  5. Detta skrev jag på lärarförbundets medlemsdiskussion:

    fritidspedagoger

    På innedagen i ateljeristautbildningen såg vi en film om Gregory Bateson. Otroligt intressant. Jag rekommenderar den.Framför allt till Jan Björklund tror jag.
    Bateson talade om dubbelbindning som, om den överfört förekommer i tex politiken, är lika med katastrof. Jag kände att lite av den scizofrena känslan som är symptom hos dem som blir utsatta drabbar mig när jag jämför det lärarförbundet säger sig göra för fritidsped. med det som faktiskt kommer ut i handling. Älskar ni oss verkligen?

    Ingrid L

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*