Afterschool-programs och fritidshem – en jämförelse

Även om fritidshem och afterschool-programs inte är helt jämförbara är det intressant att se vilka likheter och skillnader som finns vad gäller innehåll, stödjande organisationer, bidrag och forskning.

I USA finns flera stora organisationer som arbetar för att göra after-school programs mer tillgängliga. The afterschool Alliance är en av dem. I Sverige lutar fritidshemmens verksamhet allt mer åt att understödja skolan.

På The Afterschool Alliance hemsida lyfter man även relationen till skolan men mer ur ett perspektiv som visar på effekten av verksamheten: ”A report on 21st Century Community Learning Centers (afterschool programs receiving federal funds) showed that 45 percent of all participants improved their reading grades, and 41 percent improved their math grades.”

Man ser också ur ett brottsförebyggande perspektiv stora fördelar med att ha en verksamhet som pågår mellan klockan 15-18 på eftermiddagarna: ”On school days, the hours between 3 p.m. and 6 p.m. are the peak hours for juvenile crime and experimentation with drugs, alcohol, cigarettes and sex.”

Ur ett större samhälleligt perspektiv ser man också att föräldrar vars barn befinner sig i verksamhet efter skolan är mindre stressade, har mindre frånvaro från jobbet och är mer produktiva på jobbet.

I Sverige finns ingen organisation som särskilt inriktat sig på att stärka fritidshemmen på samma sätt som i USA. The Afterschool Alliance har som tydligt mål att kommunicera verksamhetens förtjänster med allmänheten.
”Goal: To communicate the impact of afterschool programs on children, families and communities.”

I Sverige har det politiskt och utbildningspolitiskt inte funnits något större intresse för att forska kring effekterna av god fritidsverksamhet. I USA verkar intresset vara mycket större. Nedan 2 av de många rapporter som lätt hittas på nätet:

”Critical hours: after school programs and educational success”

”After school programs in the 21st Century: Their Potential and What It Takes to Achieve It”

Den sista rapporten är intressant. Publicerad av Harvard Family research project. Dels är den intressant för att den tittar på potentialen men också på vad som krävs för att nå dit. Tidigt i rapporten ställer man frågan: ”Does Participation in After School Programs Make a Difference?

The short answer is yes. (A longer answer follows in the section below.) A decade of research and evaluation studies, as well as large-scale, rigorously conducted syntheses looking across many research and evaluation studies, confirms that children and youth who participate in after school programs can reap a host of positive benefits in a number of interrelated outcome areas—academic, social/emotional, prevention, and health and wellness.”

I rapporten bryter man ned konkreta exempel på positiva effekter rörande skolan, hälsa, sociala-emotionella förmågor samt förebyggande effekter rörande brott, droger och liknande. Men forskningen visar också vad som är grundläggande förutsättningar för att dessa effekter ska uppnås.

Access to and sustained participation in programs

Tillgång och varaktigt deltagande i verksamheten.

Quality programming, particularly:
• Appropriate supervision and
structure
• Well-prepared staff
• Intentional
programming

Om jag ska omsätta texten ovan till fritidshemsverksamhet tolkar jag det som en kvalitativ verksamhet med god tillsyn och struktur. Förberedd personal som planerar sin verksamhet samt har tydliga syften med sin planering (systematiskt kvalitetsarbete).

En tredje aspekt som lyfts som grundläggande är samverkan med skola, familj och närshälle.

”Partnerships with families, other community organizations, and schools

Man är tydlig i rapporten med dessa tre faktorer. För att verksamheten ska nå sin fulla potential är dessa faktorer avgörande.

While it is true that after school programs have the potential to impact a range of positive learning and developmental outcomes, the reality is that some programs are not maximizing this potential. Research and evaluation point to three primary and interrelated factors that are critical for creating positive settings that can achieve positive youth outcomes

Hur står sig svenska fritidshem mot dessa punkter?

Tillgången till fritidshem i Sverige är stor. Inget annat land har en så utbyggd fritidshemsverksamhet. Här är vi bäst.

Vad gäller tillsynen av svenska fritidshem måste den tillskrivas många. Lokalt rektor, sen kommun. Till sist kommer skolinspektionen. Skolinspektionen har konstaterat många skolledare saknar tillräcklig kunskap om fritidshemmens uppdrag. Skolverket har konstaterat samma sak vad gäller kommunerna i rapporten ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”.

Vad gäller strukturen för fritidshemmen i Sverige finns också kritik att framföra. Dels den fysiska strukturen som ofta inte är anpassad till varken verksamheten eller antalet barn som vistas i verksamheten. Den organisatoriska strukturen rörande samordningen med skolan har inte heller (pedagogiskt eller verksamhetsmässigt) varit till fritidshemmens fördel alla gånger. Bristen på autonomi har gjort att fritidshemmen många gånger kompenserar skolan istället för att hävda sitt eget uppdrag i samverkan.

Har vi väl förberedda fritidspedagoger i Sverige? Ja. Det tycker jag. Dock vittnar många om att mycket energin går åt under förmiddagen.

Vad gäller samverkan med skola, hem och samhälle har fritidshemmen en lång tradition av detta i Sverige. Dock har skolsamverkan, som jag tidigare skrev, fått stryka på foten sedan verksamheterna samordnandes.

Björn Haglund skriver (Ped forskning i Sverige 2009 nr.1) Att uppmärksamheten kring olika former av afterschool-programs ökat visar sig bland annat i att det ekonomiska stödet till dessa verksamheter har ökat sedan 1990-talets mitt. Ett förhöjt forskningsintresse som medfört att antalet forskningsartiklar som berör olika programs möjliga effekter på barns utveckling ökat kraftigt

I artikeln redogör Haglund de båda verksamheternas historia och framväxt. Det finns många likheter. Framförallt tre reformrörelser som haft stort genomslag; social-, familje-  och utbildningspolitiska skäl.

I USA finns fortfarande ett tydligt fokus på barn- och unga från svaga socioekonimiska bakgrunder men The Afterschool Allinace är tydliga med att man vill ha större tillgänglighet för alla. Intressant att det ekonomiska stödet ökat för after-school programs sedan mitten av 90-talet. Ungefär samtidigt som fritidshemmen samordnades med skolan och därmed fick gemensam budget. En budget som många gånger fördelas till skolans fördel. Tex genom att fritidspedagogs hela lön belastas fritidshemmets budget trots att fritidspedagogen jobbar stor del av dagen i skolan.

Till skillnad från Sverige som har nationella styrdokument för fritidshemmen har olika program i USA olika huvudmän, finansiärer och innehåll. Några program kan liknas mer vid en förlängd skoldag medan andra inriktat sig på estetik eller likt Sverige fokus på allmänt meningsfull fritid. Framförallt i svaga skolområden tycks de skolfokuserade verksamheterna finnas.

Man kan tänka sig för- och nackdelar med denna frihet att utforma verksamheter. Teoretisk ser vi en likvärdighet i Sverige genom nationell styrning samtidigt som vi ännu har lokal frihet att utforma verksamhetens innehåll.
Skulle vi i Sverige få en kursplan som mer reglerar innehållet kan man undra om den lokala möjligheten till anpassning skulle begränsas. Enligt Skolverkets upplägg och definition av kursplan.

Haglund skriver också om after school programs som inriktat sig på att komplettera skolan. Här beskriver Haglund en bild som påminner om svenska fritidshem innan samordningen med skolan.
Sedan samordningen med skolan tycks fritidshemmen i större grad komplettera skolan på mer skolliknande sätt.

För en del program innebär den närmare anknytningen till skolan att man istället ser aktiviteterna vid afterschool-programs som ett komplement till skolan, där barnen ges berikande upplevelser med betoning på rekreation och kreativt användande av olika konstformer vilket inte görs i skolan på samma sätt. Detta antyder att lärande på afterschool-programs inte nödvändigtvis enbart innebär ett lärande av skolbaserade ämnen, utan snarare att man ser programmens verksamhet som en möjlighet att förstärka och förbättra barnens möjligheter att ta till sig kunskaper i skolarbetet och att man vidgar definitionen av lärande. Här ses utvecklingsmässiga behov hos barn och ungdomar som viktiga förutsättningar för allmänt välbefinnande och akademiska framgångar

I en jämförelse ser vi att det finns ett större intresse att forska kring effekterna av verksamheten i USA än i Sverige. Det ekonomiska stödet till verksamheterna kommer från olika håll. I Sverige från stat, kommun och genom avgifter och i USA via sponsorer eller bidrag, ibland från motsvarande kommun eller stat. Men intresset för att utveckla verksamheten tycks vara större. I Sverige lutar verksamheten allt mer mot att komplettera skolan i skolan medan verksamheterna i USA har olika karaktär och syften.

I Sverige är fritidshemmen tillgängliga för i princip alla skolbarn medan man i USA strävar efter att bygga ut verksamheten.

Intresset och stödet för after school programs tycks vara utbrett i USA. Stora organisationer som ”The Afterschool Alliance” bidrar säkert till en tydlig röst som kommunicerar verksamhetens behov och förmåner.

Jag tror att det är vitalt att man likt vid Harvard tar fram tydliga kriterier som kan tänkas vara avgörande för kvalité i verksamheten. Och dessa via forskning inte mer eller mindre kvalificerade gissningar. Ser man till de grundstenar vilka jag redovisat för i texten är Sverige egentligen bäst vad gäller tillgänglighet. Samtidigt är den tillgängligheten på bekostnad av rimliga storlekar på barngrupperna och vad gäller lokalernas utformning.

Referenser och länkar

 After School Programs
in the 21st Century:
Their Potential and What It Takes to Achieve It

After school programs works best if they support interest

Secrets of successful after school programs: What research reveals

Fritid som diskurs och innehåll

The Afterschool Alliance

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*