Vad vill vi egentligen?

Till våren tar jag ut min examen efter 3,5 år på lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Nu när ljuset börjar uppenbara sig i slutet av tunneln har jag börjat fundera. Vad är det jag har åstadkommit? Totalt har jag studerat 5 år på högre nivå ( 3,5 år lärarutbildning samt 1,5 år fristående kurser). Jag tittar genom mina betyg, A, A, B, A, B, C, B, A, B, A, A….. En massa bokstäver. Men vad ska jag göra med dem? Kan jag sälja dem? Jag har ju producerat dem. Kan man få betalt för bokstäver? Nja, kommer troligtvis inte att få bättre betalt som fritidspedagog med hjälp av dem. Varför har utbildat mig då? Personlig utveckling? Jo, visst. Men vad ska jag göra av min personliga utveckling? Kommer den att få fortsätta gro när jag påbörjar mitt yrke eller kommer den att bli kvävd av nuvarande strukturer i utbildningsväsendet?

Frågor i likhet med dessa har förföljt mig ända sedan jag påbörjade min skolgång. Varför ska jag lära mig det här? Stämmer det läraren säger överens med verkligheten? Varför kan jag inte lära mig något annat än det som står i läroböckerna. Stämmer verkligen det som står i dem? Tyvärr fick jag inga svar på mina frågor. Fick bara berättat för mig att jag skulle förstå när jag blev äldre. Att utan utbildning så skulle det inte gå bra för mig i livet. Detta ledde till att jag fann skolutbildningen så oinspirerande att jag i princip slutade gå till skolan det tredje året på gymnasiet. Jag dök bara upp när det var provtillfällen, skrev proven och gick hem. Fick bra betyg på dem för er som undrar, VG och MVG, men lektionerna var så tråkiga och lärarna favoriserande så jag slutade gå. Nu är jag äldre, men jag förstår fortfarande inte. Vad vill vi med skolutbildningen egentligen?

Jag tror att vi måste börja inse att vi vuxna inte sitter på svaren. Att vi måste börja erkänna för oss själva att vi kanske inte riktigt vet vad det är vi håller på med och varför. Att vi börjar bli ärliga mot barnen och berätta för dem att vi endast kan vägleda dem i den riktning de vill gå men att en skolutbildning inte kommer garantera dem ett arbete eller självuppfyllelse. Nu kanske några höjer på ögonbrynen och tänker, men barn behöver strukturer. Vad för strukturer är det vi pratar om? Hur man blir en god samhällsmedborgare? Vad är en god samhällsmedborgare? Hur vanligt är det inte att en pedagog har en lektion/samling och frågar barnen vad som konstituerar en god vän och vad de kan göra för att vara schyssta mot varandra. Allt detta för att sedan gå till fikarummet, ansluta sig till sina allierade och prata bakom ryggen på Eva, Anders, Hassan och Lisa. Hycklar vi eller har vi bara inte lärt oss hur vi ska lösa konflikter?

Kan det vara så att vi har konstruerat en kultur där vi ser det som mer accepterat att prata illa om någon bakom dess rygg istället för att låta en konflikt blossa upp? Det är klart att vi har. Vi ser det nästan som att det gynnar personen vi har en konflikt med. Är det en sådan kultur vi vill tradera till våra barn? Eller ska vi föregå med ett gott exempel och visa att det är fullt normalt att vara oense, bli förbannade på varandra, utan att det slutar i handgemäng. Att vi kan respektera varandras olikheter och acceptera att olika åsikter kan existera jämsides varandra?

Med mitt exempel om konfliktlösning vill jag visa på hur vi i utbildningsväsendet ofta hycklar och talar om något som inte finns. Detta kommer bara att slå tillbaka mot oss. Barnen ser genom pratet för de ser något annat i deras verklighet. När läraren säger att barnet ska vända sig till denne när en konflikt blossar upp inser barnet att om det gör det kommer de andra barnen att se denne som en fegis. Som en som inte kan stå upp för sig själv. När läraren säger att möjligheterna att lyckas i livet ökar när man är duktig i skolan, ser och hör barnet att arbetsmarknaden är körd i botten. När ska vi börja bli ärliga mot barnen och berätta för dem att de får bära sin egen vikt i framtiden. Att de i samarbete med andra får skapa nya samhällssystem som är hållbara. När ska vi börja bli trovärdiga?
Vi måste börja bestämma oss för vad vi vill. Vill vi att barnen ska vara djärva och våga bryta ny mark eller vill vi fortsätta låtsas som att de, av vuxna, skapade strukturerna kommer leda dem till lycka? Tror att bland det viktigaste vi kan göra för barnen är lyssna på George Carlins råd och förbereda dem för att: ”there’s bullshit coming down the road”.

/ Farzin Panahi Fritidspedagogstudent

3 Kommentarer

  1. Hej Farzin!
    Jag såg ett häftigt program härom kvällen på kunskapskanalen om en mycket kontroversiell , otroligt självständigt tänkande man , Paul Goodman, som även var tänkaren inom gestaltterapin. Han sa bl.a. om skolan att den var klart undermålig och nämnde på vilka sätt skolan skulle kunna lyfta sig och bli en skola för livet och inte för proven(,läraren).
    Wikipedia; ”Paul Goodman (September 9, 1911 – August 2, 1972) was a novelist, playwright, poet and psychotherapist, although now best known as a social critic, anarchist …” Kommer det i repris så se det!!!!!!!!! Detta var länge sedan och i USA men skulle kunna visa svensk skolpolitik av idag.
    Var finns tron på barnen? De är korvskinn som ska stoppas och helst ska deras form bedömas från vaggan till graven.A B C D E F. ADHD DAMP bokstavslistan tar aldrig slut men det gör resurserna. Var är de roliga,intressanta medupptäckande vuxna??Inte ens på fritids längre, eller? Var finns tillfällen för barnen att grotta ner sig och lära sig allt de vill om det de vill??? På fritids????
    Det är nämligen så man blir hel.
    Våra barn blir i värsta fall produkter av ett gigantiskt hycklande självgott experiment: Etikettbärarmänniskan.
    Du duger inte som du är och måste till varje pris justeras. Annars väntar en upplysande lapp om halsen.” Jag är mitt handikapp.”
    Tänk om skolan som vi känner den har spelat ut sin roll?

  2. Mer Paul Goodman från Wikipedia:
    ”On education[edit]
    Paul Goodman was an important anarchist critic of contemporary educational systems as can be seen in his books Growing Up Absurd and Compulsory Mis-education. Goodman believed that in contemporary societies ”It is in the schools and from the mass media, rather than at home or from their friends, that the mass of our citizens in all classes learn that life is inevitably routine, depersonalized, venally graded; that it is best to toe the mark and shut up; that there is no place for spontaneity, open sexuality and free spirit. Trained in the schools they go on to the same quality of jobs, culture and politics. This is education, miseducation socializing to the national norms and regimenting to the nation’s ‘needs'”.[7]
    Goodman thought that a person’s most valuable educational experiences occur outside the school. Participation in the activities of society should be the chief means of learning. Instead of requiring students to succumb to the theoretical drudgery of textbook learning, Goodman recommends that education be transferred into factories, museums, parks, department stores, etc., where the students can actively participate in their education… The ideal schools would take the form of small discussion groups of no more than twenty individuals. As has been indicated, these groups would utilize any effective environment that would be relevant to the interest of the group. Such education would be necessarily non-compulsory, for any compulsion to attend places authority in an external body disassociated from the needs and aspirations of the students. Moreover, compulsion retards and impedes the students’ ability to learn.”[7]
    Kan det sägas bättre???????? Hälsningar Ingrid

  3. Hej, Inger!

    Har inte hört talas om Goodman, men ska försöka kolla på programmet.

    Håller med vissa delar. Visst behöver utbildningen i skolan och fritidshemmet bli mer relevant. Jag är av den uppfattningen att lärande följer identitetsskapandet. Om individen inte kan identifiera sig med ämnet som behandlas så kommer den inte att till sig det heller.

    Det går väldigt sällan att tvinga på någon att bli passionerad. Ser barnet inte värdet med utbildningen så kommer det inte att intressera sig för det.

    MVH/Farzin

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*