SKL, kvalitet och fritidshemmen

Robert Hammarstrand (S) avslutade fredagens hearing med orden ”hoppas detta kan bli ett nationellt startskott för att uppvärdera och synliggöra fritidshemmen”. Dagen på SKL var fylld av goda exempel, lokala initiativ till att utveckla fritidshemmen samt verksamhets- och forskarperspektiv. Många av dem inspirerande och genomtänkta. Men tydliga kopplingar till kvalité i fritidshem uteblev många gånger. SKL´s ambition med dagen vara att få input hur kvaliten ska stärkas. Då kan säkert verksamhetsexempel vara bra. Dock tror jag att vi måste ta ett bredare grepp om kvalitetsaspekterna. I sin inbjudan aviserade SKL att man gärna såg att vi pratade kring de centrala aspekterna struktur-,process- och resultatkvalitet.

Maria Stockhaus (M) öppnade dagen med att kalla fritidshem för förskola. Det gjorde även Skolinspektionens representant liksom Hammarstrand (S). Hammarstrand slog huvudet på spiken när han senare twittrade ”Symptomatiskt att tre personer inkl mig själv på dagens hearing sa förskola men menade fritids”. Stockhaus ville dock lyfta blicken från de stora barngrupperna. Det är förstås fel. De stora barngrupperna är ett av politikens största misslyckande. Men visst ska debatten breddas. Framförallt måste vi prata om effekten av de stora barngrupperna kopplat till relevant forskning samt dess påverkan på fritidshemmens nationella mål.

Bengt Thorngren från Skolverket använde sina 15 minuter med att plocka in några viktiga citat:

”Att barn trivs på fritids är inte detsamma som kvalité”

”Gruppstorleken har större påverkan på kvalité än personaltätheten”

Thorngren berörde också att aktiviteter alltmer används som ett sätt att belysa eller mäta kvaliten i fritidshemmen. Min personliga bild är att Thorngren har rätt. Aktiviteter är dessutom ett sätt att formalisera och hantera de stora barngrupperna.

Cecilia Larsson från ämnesrådet i fritidspedagogik berörde helt väntat innehåll mer än struktur och process. Larsson berättade om kursplanen man skrivit men inte att regeringen redan sagt nej. Jag hoppas att Lärarförbundet söker nya vägar efter 2014. Innehållet är professionens sak att avgöra, inte politikens eller fackförbundens.

Jonas Flodmark från sveriges skolledarförbund var den som först tog grepp om kvalitetsbegreppen. Flodmark pratade också om ledningsstrukturer, utbildningsnivå och lärmiljöer. Dock cyklade han lite av vägen när han i analysdelen av kvaltetsarbetet vill bedöma vad barnen lärt sig. Det är också professionens bedömning! Vi ska inte formalisera eller innehållsreglera fritidshemmets innehåll! Läroplanen anger riktining. Professionen kopplar och omsätter det till innehåll utifrån tex sociokulturella aspekter.

Inom kort kommer samtliga anföranden att läggas upp på SKL´s hemsida. Titta gärna. Innehållet i majoriteten av anförandena var intressant. Inte alla hade tydlig koppling till kvalité men 15 minuter är en liten spelplan. Många ville nog beröra saker djupare än vad man hann med. Sammanfattningsvis tycker jag ändå att hearingen visar på att vi måste jobba mer med kvalitet på alla plan. Vi gör mycket som är bra, utvecklande och inspirerande men kopplingarna till kvalitativa värden i läroplanen förblir otydliga.

Ja hoppas som Robert Hammarstrand att detta var startskottet på något bra! Låt oss diskutera kvalitet på våra arbetsplatser.

Dagens glädjepiller var Jessica Sjöblom från Årstaskolan som kuppade in sina fritidsbarn via en film där man visar på sitt arbete med förmågorna i läroplanan.

Avslutningsvis måste vi uppskatta det initiativ SKL tagit för stärka kvalitén i fritidshemmen. Har du tankar om hur vi utvecklar kvalitet i fritidshemmen ? Maila eller skriv! Vi lovar att skicka vidare till SKL.

Här finns det som twittrades under dagen. -> #hjärtafritids

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*