Kommentar till Expressens ledare

Expressens ledare ”Sätt inte fritids före skolan, Moderaterna” lyckades blåsa nytt liv i en glöd som pyrt på sparlåga ett tag. Det har sedan ”upprorstiden” varit relativt lugnt i fritidshemsdebatten, bortsett från de sedvanliga larmrapporterna om barngruppsstorlekar det vill säga.

En viss tillförsikt har spirat efter att en rad politiska beslut fattats för att försöka komma tillrätta med några av skolreformens stora initiala brister. Som att utelämna fritidshemmen och dess akademiskt utbildade personal. Ett stort förbiseende sprunget ur samma bristfälliga resonemang som Expressens ledarredaktion nu ger uttryck för. Att fritidshemmen skulle vara mindre viktiga än skolan. Att det inte skulle finnas någon korrelation mellan kvaliteten på fritidshemmen och skolresultat. Men det börjar gå upp för allt fler att det faktiskt handlar om samma barn – oavsett vad klockan är – vilket öppnar för många möjligheter.

Utbildningspolitiken har nu backat av detta och andra välgrundade skäl som diskuterats flitigt under de senaste åren. Hur en stor tidning fullkomligt missat den processen är mer än ett mysterium.

Men först, i totalhaveriet finns det, kanske av ren tillfällighet, åtminstone en poäng som ledarredaktionen får helt och hållet rätt. Det är farhågan att fritidshemmet genom förändringar i styrdokument ska omvandlas till en form av ”efterskolanskola”.

”Ska barnen aldrig få ha fri tid” är en befogad oro som delas av flera då skolan som dominerande kultur har stor påverkan på innehåll och arbetssätt. Tyvärr löper somliga initiativ villigt i den riktningen med exempelvis läxläsning, kursplaner och elevbedömningar för fritidshemsverksamheten. Skolifiering är ett bekymmer.

Fritidshemmen ska vara sin egen verksamhet med sin egen tydliga identitet som ger generöst utrymme för barns fria tid och initiativ. Som kan formas efter regionala och lokala behov. Därför talas det nu om behov av egna kapitel i läroplanen att följa som varande undervisande verksamhet. Dessa kan förhoppningsvis tydliggöra fritidshemmens roll och stärka autonomin.

Det är också just olikheterna som är styrkan i samverkan. Läroplanen för grundskolan uttrycker detta i formuleringen ”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande”. En rad som vilar bland annat på observationer som gjorts under förarbeten till tidigare läroplaner (Prop.1997/98:94). Samverkan stärker.

Skolinspektionen kommer till slutsatsen att det inte är orimligt att anta att en hög och jämn kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar elevernas kunskapsutveckling i grundskolan (Kvalitet i fritidshem, 2010).

Något som bekräftas av utbildningsförvaltningen i Expressens egen hemstad som i en jämförande skolstudie tog upp bra fritidshem som den starkast bidragande faktorn till skolframgång (Jämför grundskolorprojektet, 2012).

På forskningsfronten går det kortfattat att nämna pedagogikprofessor John Hatties sammanställning ”Visible learning” där det bland framgångsfaktorer återfinns fritidspedagogiska grundpelare som pedagogisk heldagsomsorg, förtroendefulla positiva mellanmänskliga relationer, socialt stöd, kamratpåverkan, lärande i grupp, sociala förmågor, social kompetens, undervisning av kreativa förmågor, lekprogram, m.m

Internationellt börjar allt fler länder uppmärksamma vinsterna med afterschool programs.

Indirekt bidrar även fritidshemmen till bättre skolresultat genom att erbjuda meningsfull fritidssysselsättning som minskar risken för att hamna i ungdomskriminalitet. Så samhället i stort vinner på bra fritidshem.

Faktum är att det finns starka indikationer på att bristande kvalitet i fritidshemmen påverkar skolresultat negativt.

Så det råder på inget sätt ett motsatsförhållande mellan satsningar på fritidshem kontra skola. Tvärt om, båda måste vara av hög kvalitet och gynnar varandra men framförallt barnen. Att satsa på fritids är att stärka skolan. Kanske till och med ett av de mer effektiva sätten. Det är inte orimligt att anta att nerskärningarna på fritids påverkat utvecklingen i skolan i negativ riktning.

Redan 2000 konstaterar Skolverket att fritidshemmens resurser beskurits långt bortom gränsen för att garantera god kvalitet. Sedan dess har läget förvärrats vilket följer utvecklingen vi ser i skolan. Fler barn, färre andel utbildade pedagoger, större barngrupper skapar i kombination en ohållbar situation för barnen under deras halva del av skoldagen.

Men då symbiosen mellan skola och fritids är okänd för många kan Moderaternas utspel i dagens skolpolitiska debattläge inte direkt räknas som populistiskt. Fritidshemmen är skolans blinda fläck. Det är då inte konstigt om även Expressenredaktionen står som frågetecken om man sovit bort de senaste årens utveckling och nu yrvakna stormar in sena till bordet. Men dörren de tror sig sparka upp leder rakt ut i samma återvändsgränd som tidigare utbildningsminister Jan Björklund i sin reform och profilerings iver virrade in sig i och betalar priset för.

För texten sätter fingret på kanske den största boven i skolväsendets påstådda ras. Självbetitlade, prestigestinna skolexperter med simpifierade förhastade lösningsmodeller. Moderaternas visioner grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet i sitt uttalande, ett välkommet skifte.

Vad gäller oron för varifrån personalen ska komma är lärare i fritidshem en mycket populär inriktning som även ger behörighet i skolämnen. Om något så breddas snarare rekryteringsbasen när läraryrket blir mer mångfacetterat!

Fast åter igen blir jag nog mest förundrad över hur liberala åsiktsmaskiner glömt bort att fritidshem borde vara en av kronjuvelerna i arvet från den en gång så stolta liberala skolpolitiken initierad av Fridtjuv Berg.

Avslutningsvis är fritidsledare oumbärliga medarbetare och kollegor på fritids. Men tidningens talande faktafelaktighet i texten tänker jag inte ens kommentera här utan lämnar till tidningens granskningsavdelning att gräva i.

1 Kommentar

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*