Skolans värdegrund – en del av kunskapsuppdraget?

Läroplan

Skolans värdegrund handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Hela vårt samhälle vilar på dessa grundstenar. Hur kommer det sig att denna värdegrund ibland framstår som en antites till ”kunskapsskolan”.

När 1994 års läroplan kom lyftes värdegrunden fram tydligt i ett eget kapitel. Värdegrunden inleder läroplanen och slår an tonen på samma vis som ett förtecken i ett partitur eller notsystem. Lpo94 ersatte 1980 års läroplan. Lgr80 berörde ”fostran och utveckling” utan att direkt kalla det för värdegrund. Det framgick dock tydligt att skolan skall utveckla egenskaper hos eleven som kan bära upp och förstärka demokratins principer.

År 2000 kom statens offentliga utredning, Demokratiutredningen (SOU 2000:1), som lyfte fram skolans möjlighet att stärka demokratin genom att lyfta individens ”medborgaranda” och autonomi. Detta ansåg man skulle göras genom att eleverna får kunskap om konkurrerande samhälls- och historieuppfattningar och genom att skolan själv är en demokratisk arena som tillåter oenighet. ”Eleverna måste få uppleva demokratin i praktiken.” (Demokratiutredningen SOU 2000:1 s.242)

Nuvarande läroplans (Lgr11) första kapitel, ”Skolans värdegrund”, är på många sätt den mest missförstådda delen av läroplanen. Det finns två tydliga poler som gärna missförstår varandra i debatten när man river ut värdegrunden som ett politiskt slagträ.

Å ena sidan har fenomenet ”lektioner i värdegrund” eller ”livskunskap” dykt upp i skolan. Inte sällan är det fritidspedagoger, precis som jag, som ombetts hålla dessa ”lektioner” som en del av skolans ”värdegrundsarbete”. Det framstår ju samtidigt som ett lämpligt komplement till skolans undervisning. Samtidigt växte det under 2000-talet fram en marknad där program och metoder skulle användas för att arbeta med värdegrunden. Många av dessa metoder fokuserar på det sk. ”förebyggande arbetet”; SET, Skol-Komet, Stegvis och Charlie är några exempel. Skolverket är dock tydliga med att få av dessa metoder håller måttet. Några av dem kan till och med ha motsatt effekt på skolors värdegrundsarbete (2011: Utvärdering av metoder mot mobbing).

Å andra sidan myntandes begreppet ”Kunskapsskolan” på den politiska högerkanten som ett botemedel på ”Flumskolan”. Mer kunskap – mindre flum. Ordning som heter Reda och kunskap som något mätbart snarare än något komplext. Om vi ska generalisera. Vilket vi gärna gör i debatten

Skolans värdegrundsarbete har på många håll framhållits som något som näst intill står i motsatsförhållande till kunskap. Värdegrundsarbete stjäl tid från riktig undervisning. Riktigt kunskap. Och elevinflytande måste ha sina gränser!

Om sanningen ska fram tycker jag varken att ”å ena” eller ”andra” sidan har rätt. Sällan har någon av polerna rätt i det som polariseras.

Ja!, många skolors värdegrundsarbete stjäl tid från undervisningen. Mest pga av att det är dåligt, svagt förankrat i läroplanen och för stort fokus på hypotetiska situationer som modell för verkligheten.

Ja!, skolans värdegrund ÄR kunskap.

Som jag ser det skall skolor i sitt värdegrundarbete undervisa eleverna OM demokrati och mänskliga rättigheter, GENOM demokratiska former samt FÖR att kunna deltaga i dessa former.

OM är teorier och kunskap om demokrati, mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

GENOM innebär att skolan inom ramen för vad som är möjligt samt med hänsyn elevernas mognad möjliggöra elevinflytande och arbete med demokratiska processer.

FÖR handlar om en undervisning som (också) syftar till utveckla elevernas förmåga att aktivt kunna delta i det demokratiska samhället. Att kunna formulera sig i tal och skrift, att kunna argumentera och lyssna på annan för att förstå andras perspektiv.

Värdegrunden ÄR kunskap. Men den ska inte formaliseras till enstaka lektioner eller stanna vid förebyggande åtgärder rörandes kränkningar och mobbing. Kunskapen OM demokrati och mänskliga rättigheter är förebyggande. Lärare och pedagoger som demokratiska ”modeller i handling” och demokratiska arbetsätt är förebyggande. Kunskap FÖR att aktivt kunna bidra i en demokrati till fullo är förebyggande.

Skolans värdegrund är kunskap.

1 Kommentar

  1. Visst att det är så… jag har själv (som fritidspedagog) ”undervisat” i KOMET (bland de andra metoder som skulle göra underverk… upppssss vilken besvikelse när det visade sig att en timme i veckan av livskunskap inte gjorde någon underverk… hur tänkte man då? Ja, då är då och nu är nu, för nu tänker man inte att något kommer göra underverk eller? det finns VÄL inga genvägar till demokrati… Eller ska vi vänta på nästa mätbara ”quick fix”…).
    Tänk att våra elever/barn växer upp och tar sig in i yrkeslivet, en blivande polis exempelvis. Så är hen på ett uppdrag och säger:
    – En timme i veckan ska jag tänka ”alla vi är lika mycket värda”, det lärde de mig i skolan. Resten av tiden är en annan femma och den demokratiska timmen har jag ju redan använt igår…
    …Hmmmmm…. Intressant resultat.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*