Systematiskt dränage av fritidshemmets resurser

(Reviderad 20161228, 17.59 pga faktafel – föräldraavgiften är en del av elevpengen. Ny uträkning gjord nedan)

Skolan, liksom fritidshemmet har en statlig och kommunal eller privat styrning. I en kommun är det kommunfullmäktige som i slutändan beslutar om kring finansieringen av tex fritidshemmet.
Den statliga ekonomiska styrningen av skolan kan ses som ganska
tillbakadragen, då de ekonomiska bidragen för samtliga verksamheterna inom utbildningsväsendet ingår ospecificerat i ett generellt statsbidrag. Det är varje kommuns ansvar att som huvudman tilldela de olika verksamheterna de resurser som bedöms nödvändiga för att uppnå de i lag och förordning uppsatta målen. I sin tur har varje enhet ett ansvar att använda och fördela de ekonomiska resurserna lokalt.

På verksamhetsnivå brukar verksamhetsledaren gärna kalla det hela ”en påse pengar”. Egentligen får varje enhet flera påsar pengar, En liten påse för varje elev som går i den obligatoriska skolan. För varje av dessa elever som även är inskriva på fritidshemmet tillkommer ytterligare en påse pengar för rektor att förvalta. Som rektor är det lätt att titta på den stora påsen pengar när resurser ska fördelas mellan skola och fritidshem. Detta beror dels på att verksamheterna har så olika resultat- och måluppfyllelse vilket leder till att skolans många gånger anses vara viktigare.

Juridiskt kan en rektor fördela pengar enligt egna uppfattningar men moraliskt anser jag att pengar som av kommunfullmäktige via stat riktats fritidshemmet ska stanna där. Men tyvärr finns många bevis för att skolan prioriteras på fritidshemmets bekostnad. I skolverkets studie ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – En kvalitativ studie” (Rapport 362:2011 ) använder man fritidshemmet som exempel vid flera tillfällen.

Samtliga citat nedan från Skolverkets rapport.

Värdering av fritidshemmens verksamhet i förhållande till de nationella målen i läroplanen och de kvalitetsmål som anges i Skolverkets allmänna råd för fritidshem är i stort sett obefintlig bland alla intervjuade. Fritidshemmen är en lågprioriterad, ouppmärksammad verksamhet, där målet i stort sett uppfattas som att barnen ska ha en avkopplande fritid efter skolarbetet. ”I den kommunala verksamheten är det inte så att föräldrarna står och skriker efter mer pedagogisk verksamhet. De vill ha barnomsorg under trygga förhållanden när de jobbar. Det räcker om barnen är hela rena och mår bra och är glada när de hämtar dem.” (Nämndordf.)

Trots en relativt sett omfattande skolbudget beskriver nämndens ordförande sällan någon möjlighet att göra de ekonomiska insatser som de ser nödvändiga för att väsentligt kunna öka måluppfyllelsen. Därtill upplever de möjligheten att omfördela medel inom tilldelad ram som uttömd. Att till exempel föra över resurser från skolan för att återställa resursnivån inom lägre prioriterade områden som fritidshemmen ses som uteslutet, eftersom skolan ses som prioriterad.

I praktiken blir det endast möjligt för nämnden att öka kvaliteten i verksamheten
genom olika former av transfereringar inom ansvarsområdet.”Nämnden kan ju inte fatta nya beslut om det inte är finansierat. Bara fördela inom sin ram.” (Förvaltningschef ) Det innebär till exempel att resurser hämtas från mindre uppmärksammade områden som fritidshemsverksamheten. Som en förvaltningschef uttrycker det: ”Fritids har blivit en mjölkko när det behöver sparas.” (Förvaltningschef ) Den ökande gruppstorleken i fritidshemmen förklaras genomgående med att skolan kräver alltmer resurser inom tilldelad budgetram.”

Ett exempel är att ökade behov i skolan, bland annat att höja elevernas resultat på nationella prov, har lett till en successiv resursöverföring från fritidshem till skola, vilket bidragit till att personaltäthetet på fritidshemmen minskats och gruppstorleken där successivt ökat

Systematiskt ekonomiskt urvattnande

Det pågår en systematisk överföring av pengar från fritidshemmet till skolan. Både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Det vanligaste sättet att osynligt flytta resurser är att kostnaden för fritidspedagogers tjänst till fullo belastar fritidshemmets budget trots att fritidspedagoger kanske tjänstgör 40-60% i skolan. Detta argument brukar skolledare använda som motiv för att fritidspedagoger skall kunna få arbeta heltid. Det är givetvis struntprat. Skolan har pedagogiska luckor att fylla även utanför ämnesundervisning. Raster, pedagogiska resurser i klassrummet och andra icke timplanestyrda delar av verksamheten är vanligt förekommande arbetsuppgifter. Samtliga är en del – eller mellanrum – i skolans obligatorium.

Detta tillvägagångssätt bekräftades av bland annat Per-Inge Hellman 2011 , strateg i Västerås stad . Han säger till tidningen Chef och ledarskap (December 2012) ”Det är inte så att man flyttar över pengar handgripligen, men man kontoför dem fel”. Läs hela artikeln här.

Ett räkneexempel

Jag ska gör ett räkneexempel. Jag har slumpmässigt valt ut en kommun, Falun, för detta.
2015 såg de kommunala bidragen ut som följer:

Elev i fritidshem 6-9 år 35.366 kronor per år.
Elev i fritidshem 10-12 år 23.623 kronor per år.

(Elev i grundskola åk 1-6 75.972 kronor per år)

(Källa)

Av dessa pengar brukar ett schablonbelopp dras av för administration- och lokalkostnader. Hur stort avdraget är kan variera. Det brukar röra sig om mellan 10-20%. Så, vi räknar högt och drar av 20%.

Elev i fritidshem 6-9 år 28.293 kronor per år efter avdrag.
Elev i fritidshem 10-12 år 21.298 kronor per år avdrag.

Enligt Skolverkets jämförelsetal har Falun kommun 74,4 (!) barn per avdelning (2015).
Enligt samma källa går det 20,7 barn per årsarbetare (antalet anställda omräknat till tjänst på 100%).

En årsarbetare som tjänar 27.000/månad kostar arbetsgivaren ca 486.000/år (månadslönx12x1,5 för ungefärlig kostnad lön+sociala avgifter+skatt). Här får någon mer insatt gärna rätt mig om jag har fel.

En årsarbetare i Falun kommun ansvarar för 20,7 barn. Dessa 20,7 barn genererar 565.860 kronor i elevpeng om de är 6-9 år. 440.868 kronor om de är 10-12 år. Detta känns ju fullt rimlig om man räknar så. Ska man dock räkna hur många årsarbetare man får till fritids – inte fritids OCH skola blir det en annan matematik.

Säg att en fritidspedagog gör ca 60% av sin heltid i fritids verksamhet; innan skolan, efter skolan och på loven. Då kostar fritidspedagogen egentligen bara 291.600 kronor per år för fritidshemmets räkning.(27.000×0,60x12x1,5=291.600).

 

Lokaler och administration har redan dragits av det kommunala bidraget. Personalen kostar och utöver detta tillkommer kostnad för mellanmål och verksamhetsbudget.

Enligt exempel ovan:

Inkomst – efter lokalavdrag – för en avdelning (74,4 barn och beräknat på att 80% av dem är 6-9 år):

6-9 år 2.104.984
10-12 år 316.914
____________________
Totalt 2.421.898

För dessa pengar har vi råd att anställa – enligt beräkning ovan – 7 fritidspedagoger som tjänar 27.000/månad till 74,4 barn (under förutsättning att skolan belastas med 40% av kostnaden). Kostnaden för fritidshemmet blir då 2.041.200. Kvar finns då 380.698 till kostnad för mellanmål och verksamhetsbudget.

Så här ser det ut – som jag förstår det. Rätta mig gärna, jag kan tänka fel längst vägen. Men som en förvaltningschef sa: Fritids har blivit en mjölkko.’

Tillägg:

(Jag har i denna beräkning INTE räknat in det riktade stadsbidrag Falun kommun fått för att öka personaltätheten då det är svårt att veta hur man fördelar pengarna. Men det motsvarar i snitt 69.000kr per barngrupp om 74,4)

 

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*