Att mäta det vi vill mäta

Allt vi säger som pedagoger är professionella bedömningar, brukar jag säga eftersom allt vi säger är i egenskap av yrkesutövare. Och ska vi göra bedömningar behövs mål och kriterier, eller åtminstone en behovsanalys utifrån vår kompetens. Som fritidspedagoger försöker vi undvika att bedöma barn utan vill gärna lägga fokus på att bedöma och utvärdera vår verksamhet och den undervisning som äger rum där. Därför bör vi, i formella sammanhang, undvika att prata om barns egenskaper (om vi inte satt mål och kriterier för “uppkäftighet”, ”trotsighet” eller liknande, vilket jag betvivlar). Här förespråkar jag som alltid ett väl utvecklat yrkesspråk, som i sig minskar risken för missbedömningar och ger möjlighet att kunna beskriva och analysera de utvecklingsprocesser som utspelar sig.

Att i nästa steg bedöma kvalitetsarbete är inte alltid enkelt då det ställer ytterligare högre krav på mål kopplat till kriterier, och ett yrkesspråk som vilar i vår kunskap. Våra bedömningar ska vara både reliabla (att bedömningen är tillförlitlig, oavsett vem som gör den) och valida (att vi är säkra på att vi mäter rätt saker). Därför är den gemensamma förförståelsen kring målsättningen av stor vikt, även om det förstås kan vara gynnsamt med olika perspektiv i granskningen av materialet.

8845faa27c535977480512a8a2f0cb86

 

En vanlig bias för att få en så valid bedömning som möjligt är att vi blandar ihop kausalitet (orsakssamband) med korrelation (samvariation).

FB_IMG_1494439832438

Ett arbetslag på fritidshemmet skulle kunna få för sig att utvärdera målet hur livsstilen påverkar hälsan genom att titta på hur högt antal barn som varit sjuka i feber under ett år. Pedagogerna tänker att god livsstil ger god hälsa (A) som i sin tur ger bättre immunförsvar (B), vilket resulterar i mindre sjukfrånvaro (C)  i feber (D).

Utifrån sjukfrånvaron skulle de tänka sig att de gjort ett bra kvalitativt arbete utifrån fritidshemmets centrala innehåll.

Men går det verkligen att säkerställa validiteten i denna slutsats? Hur vet de att det är en orsaksverkan som startade på fritidshemmet som renderade i lägre sjukfrånvaro i feber?

Vilka kriterier har de för den kedja av faktorer från som sträcker sig från livsstilsarbete på fritidshemmet till feberfria barn?

Eller för hur leken på fritidshemmet skulle kunna påverka resultaten i skolans nationella prov?

Hur kan vi säkerställa att steget från A verkligen leder till B, och därefter vidare till C och slutligen D? Vilka kriterier finns mellan de olika stegen, och vad är en “god livsstil”?

Båda exemplen känns väldigt vingliga ur ett kvalitetsperspektiv då de brister i såväl validitet som det inte går att styrka ett orsakssamband. Även om vi gärna skulle vilja tillskriva fritidshemmet positivt inflytande i allehanda frågor bör vi hellre hålla oss till vad vi faktiskt kan säkerställa som profession. För även om såväl feberstatistik och nationella prov i sig ger tydliga resultat (hög reliabilitet) säger det inget om kopplingen till fritidshemmets insatser (låg validitet och kausalitet) -vi mäter alltså inte det vi tänkte mäta. Gör vi mätningar på lösa grunder riskerar vi sänka fritidshemmets kvalitet i vår iver att höja den samma.

Ett kvalitetsarbete kräver ett gediget benande i varför vi gör vad vi gör och hur vi kan vara så säkra som möjligt att det vi gör ger den effekt vi önskar. Vi behöver också kunna vila oss på relevant forskning för att kunna stärka våra insatser och stärka sambandet mellan orsak och verkan.  

Personligen förordar jag främst kollegial handledning som metod för att öka den pedagogiska kvaliteten i fritidshemmet, då det är pedagogens agerande som är avgörande för den utveckling och det lärande som sker i verksamheten. Kvaliteten i fritidshemmet ligger i pedagogens förmåga att utifrån sin kunskapsbas fungera som länk mellan barnen och målen. Det är inte barnet som ska bedömas, utan verksamheten och undervisningen. Och vi måste vara noga med vad vi vill mäta och varför.

1 Trackback / Pingback

  1. Skolan kompletterar fritidshemmet – Fritidspedagogik.se

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*