Om språkbruk

En återkommande synpunkt från dagens vuxengeneration är att dagens unga har ett mycket fulare språkbruk än förr. Att de använder fler kränkande och vulgära ord idag än förr. Som vanligt när den äldre generationen uttalar sig om den yngre missar de att när de själva var yngre uttalade sig dåtidens vuxna likadant. Klagomålet på den yngre generationen tycks vara konstant, precis som kommentarerna om språkbruk. Som att varje generation på riktigt tycks tro att det var bättre förr.

Dock är det ju så att barns terminologi idag generellt innehåller färre kränkande ord i tron om att de skulle vara neutrala, då svenska språket allt eftersom ersätter förlegade termer med nya mer neutrala. Så ur det perspektivet har dagens barn alltjämt ett mindre nedsättande språkbruk vad det gäller vardagstermer.

Men hur är det då med dagens unga och deras “fula” språkbruk, är dagens jargonger värre än förr?

Varje generations svordomar syftar ju till att bryta tabun och provocera gängse språkvärden, och således kommer alltid dagens unga svordomar upplevas värre -det är liksom själva poängen med svordomar. Men precis som många idag reagerar på ökad mängd könsord reagerade vuxna förr på mängden religiöst kopplade kraftuttryck för bara några generationer sedan.


Anna Gunnarsdotter Grönberg, språkvetare vid Göteborgs universitet, menar att inträdet av könsord kommer dels via en bredare språklig influens från språkkulturer med andra tabun. Men också att de tidigare religiöst kopplade uttrycken förlorat i slagkraft i och med sekulariseringen av Sverige och således fyller könsorden behovet av att bryta mot normer. När ett visst språkbruk normaliseras tappar det sin kraftfullhet, vilket vi kan se på ordet “tjej” som idag anses vara ett neutralt ord men som för bara ett par generationer sedan ansågs vara väldigt grovt.


Gunnarsdotter Grönberg menar vidare att det ökade bruket av könsord kan vara en motreaktion från pojkar mot att flickor i större utsträckning använder “fult” språk. Att pojkar anammar ytterligare tabuöverskridande ord för att upprätthålla könsgränser, och det inte behöver betyda att språket i sig blivit råare.

Att flickor själva kan använda “bitch” eller “hora” som tilltal mellan varandra kan enligt Gunnarsson Grönberg vara ett tecken på att orden återerövras av den benämnda gruppen och att orden på så vis kan mista sin negativa laddning (som tex HBTQ-rörelsen som återerövrat “gay”, eller hur svart populärkultur kan återerövra n-ordet). Gunnarsson Grönberg menar dock att det vanligaste förhållningssättet till könsord bland pedagoger tycks vara det negativa, att de uppfattas bli ett upprätthållande av könsnormer och att dessa internaliseras genom att flickor själva brukar orden.


Som pedagog kan det vara lätt att se på språklig utveckling som ett tecken på ett moraliskt förfall där fula ord ständigt ökar, men med ovanstånde perspektiv i bakhuvudet kan vi börja med att förstå att kraftuttryck alltid behöver trotsa normer och tabun. Och på så vis alltid fungera som en avståndsmarkör mellan generationer, eller andra grupper. Och att tidigare grova ord allt eftersom normaliseras eller på annat vis tappar sitt värde vilket kräver en ny uppsättning kraftuttryck med nya tabun.

Samtidigt som den vardagliga terminologin hos unga konstant kommer bli mindre kränkande, kommer kraftuttrycken alltid uppfattas som mer laddade. De är två separata fenomen, som vi som pedagoger möter och ansvarar för. Och jag tror vi gör oss en otjänst om vi misstar dem för varandra


Att förhålla sig till dessa fakta behöver inte innebära att vi tillåter vilket språkbruk som helst, men det kan vara bra att i arbetet med barn och unga ha en språklig medvetenhet om ungas relation till språk som social markör, och att det kommer vara ett konstant fenomen att flytta språkliga gränser. Vi bör inte förfasa oss över detta utan snarare ha det som bakgrund till hur vi bemöter språkbruk av olika slag. 

Och vara införstådda med att varje gång vi reagerar på kraftuttryck bekräftar vi dess språkliga funktion.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*