And so castles made of sand, fall in the sea, eventually

Metaforen är väl använd men aldrig så poetiskt som av Jimi Hendrix. ”And so castles made of sand, fall in the sea, eventually”. Fritidshemmets verklighet är långt ifrån poetisk. Men metaforen om ett sandslott som sakta eroderas av vatten och vind är slående. Fritidshemmet är sandslottet. Politiken är vattnet och låt oss kalla samtiden för vinden. Samtiden. Så vackert ord men ibland med ett fult ansikte. Fritidshemmet är en av välfärdens tydligaste offer. 

Om fritidspedagogerna säkrade sina heltidstjänster i samordningen med skolan på 90-talet kom man att förlora mycket annat. Många fritidspedagoger upplever att man ”bränner allt krut” under skoldagen. När sedan fritidshemmet, pedagogens primära verksamhet, börjar på eftermiddagen finns lite krafter kvar. Flera forskare har tittat på de kulturella och strukturella förhållandena mellan skola och fritidshem. Inge Johansson (2000) hävdar fritidshemmet är förlorare på samordningen med den obligatoriska skolan. Calander (1999) påpekade också att integreringen tillfört en ström av resurser till skolan, men inget tillbaka till fritidshemmet.

Helene Roslund är fd jurist och har arbetat flera år med att granska fritidshemmen för skolinspektionens räkning. I en intervju med tidningen ”Chef och Ledarskap” säger hon: ”Min erfarenhet från att ha granskat fritidshem i hela landet är att det inte är ovanligt att personal med fritidspedagogutbildning har sitt huvuduppdrag i skolan. Först lägger man ut schemat för deras tid i skolan, och det som blir över får de på fritids. Det innebär att även om man säger att man har kanske 50 procent fritidspedagoger så, i praktiken, under den tid som barnen är på fritids, kan majoriteten av personalen bestå av barnskötare, förskollärare eller annan personal där

I skolverkets studie ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – En kvalitativ studie” (RAPPORT 362 2011) använder man fritidshemmet som exempel vid flera tillfällen.I rapporten säger en förvaltingschef i en kommun: ”Fritids har blivit en mjölkko när det behöver sparas” Vidare kan man läsa: ”Ett exempel är att ökade behov i skolan, bland annat att höja elevernas resultat på nationella prov, har lett till en successiv resursöverföring från fritidshem till skola, vilket bidragit till att personaltäthetet på fritidshemmen minskats och gruppstorleken där successivt ökat

Idag presenteras Catarina Andishmand studie ”Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden (2017)”

Andishmand refererar till flera av de senaste årens studier (Boström, Hörnell, & Frykland, 2015; Falkner & Ludvigsson, 2016; Lorentzi, 2012; Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2012a) som alla konstaterar samma sak;

De resurser som satsats på fritidshem de senaste åren inte är tillräckliga.

Några intressanta slutsatser som Andishmand kommer fram till i avhandlingen följer nedan.

Mot bakgrund av det som framkommit i avhandlingen kan fritidshemmens möjligheter att kompensera för ojämlika förhållanden i barns uppväxtvillkor ifrågasättas.

I samtliga studerade fritidshem blir fritidshemmets pedagogiska praktik efter skoldagens slut underordnat den obligatoriska grundskolan.

Resultatet visar att de stora barngrupperna,i förort och tätort,inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels för barnen sinsemellan. Personalen fokuserar på att ingripa istället för att föregripa och vid gruppindelningar använder personalen skolklasstillhörighet och kön, istället för att utgå ifrån det individuella barnets behov.

Resultatet visar till exempel att vid de tillfällen personal ifrån fritidshemmet ”vikarierar” i grundskolan, försvinner planerade aktiviteter i fritidshemmet eftersom de är knutna till enskilda pedagogers kompetens och uppgifter.

En konsekvens av ekonomisk effektivisering genom stora barngrupper och få personal är att personalen har begränsade möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov av omsorg.

En slående skillnad mellan fritidshemmen är att ju fler barn det är i gruppen, desto oftare används biologiskt kön och skolklass, framförallt vid rutinsituationer men också för att organisera verksamheten.

Fritidshemmets kompletterande och kompenserande uppdrag förefaller alltmer syfta till att komplettera grundskolan, där bedömning, måluppfyllelse och jämförelse har tagit överhanden.

____________________________________________________________

Andishmand bekräftar många slutsatser från tidigare forskning men belyser också nya intressanta perspektiv.

____________________________________________________________

Referenser:

Johansson,Inge mfl (2000) Skolan möter förskolan och fritidshemmet

Calander, Finn. (1999) Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelationi integrerade arbetslag

Flising, Björn (1995) Samverkan skola-skolbarnsomsorg. En utvärdering. SOS-rapport 1995:12Stockholm: Socialstyrelsen.

Hansen, Monica (1999) Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan

Catarina Andishmand (2017) Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*