4 steg för att förbättra din arbetssituation och få resurser där de behövs

Till att börja med behöver en sak stå klar:

Det är inte DIG det är fel på.

Precis som det INTE är barnet. Du är du. DU kan aldrig vara fel. Det är handlingarna och de metoder som används som inte fungerar i sammanhanget. Det finns oftast andra sätt att pröva.

Om någon säger till dig att DU är elak, DU är dum i huvudet, DU gör fel så menar de egentligen att dina metoder fungerar inte, snälla gör på ett annat sätt. Förändring börjar alltid från insidan och det är vi själva som skapar vår verklighet. Eftersom vi sitter på en maktposition är det vi som formar och väljer hur verkligheten ska bli, då behöver vi ta mer hänsyn för de som befinner sig innanför den och inte kan påverka så som vi kan!

4505819061_cf27b5f156_b

När man accepterat att det inte är en själv eller barnet som är problemet kommer nästa steg; Att Kartlägga sin egen tid och resurser


 

Vi har begränsat med tid och resurser

 

Till att börja med är det viktigt att inse att vi har begränsat med resurser, både vad gäller tid och andra hjälpmedel. Det är klokt att reflektera över var man lägger sin tid och resurser för att kunna kartlägga eventuella tidstjuvar men framförallt energitjuvar. Det som tar energi från oss är starkt kopplat till vilken metod vi väljer att använda, därför är metod det jag kommer fokusera på här.

Kvalité före kvantitet brukar vara ett vanligt uttryck. Det är en sanning med ett problem i vår verksamhet, eftersom vi ofta behöver nå en stor grupp. Det gör att den metoden som ger mest ur ett kvalitetsperspektiv inte alltid är metoden som är bäst. Bilden här visar en förenklad graf över hur metoder kan fungera. Det optimala är att ha en metod som når många med hög kvalité. Det bör vara vår strävan att i alla sammanhang alltid nå dit. Detta är dock inte alltid möjligt.

22490069_716883675184333_3517150299315182464_n

”håller er till det ni kan” är ett uttryck som används i militären. När det är skarpt läge finns det inte utrymme för att experimentera med nya lärostilar eller metoder om vi inte lyckats befästa dem hos oss själva. Med det menar jag inte att det bästa är att köra på som man alltid gjort, det är det sällan!

Det jag syftar på är att ett nytt tillvägagångssätt behöver planeras innan det genomförs och det bör även finnas en möjlighet för utvärdering av den nya metoden. Jag själv får hindra mig från att genomföra alla ideér som kommer till mig i stunden som impulser. Även fast jag vet att de är bra behöver de planeras så jag inte riskerar att komma på saker i efterhand. Risken är annars stor för att verksamheten blir halvdan och förvirrande både för pedagog och elev vilket gör att metoden upplevs som dålig fast den egentligen aldrig fick en ärlig chans. Än värre kan det bli då misslyckandet kan beläggas på individ eller gruppen eftersom jag som pedagog vet att metoden egentligen borde vara bra. Därför behöver vi ibland hålla oss till sådant som vi vet fungerar bra fast är inte fullt så effektivt som vi skulle önska. Här är det även viktigt att komma ihåg att det oftast då behövs ett komplement för att nå samma måluppfyllelse. Det är en avvägning.


 

egentligen gör man verksamheten och sig själv en stor björntjänst

 

Ingen kommer tacka dig när du hittat väggen. Det är viktigt att markera vad vi hinner med på de resurser och tid vi själva har samt fått tilldelat. Ibland kan välviljan sätta krokben på en själv då vi vill nå så många som möjligt med så hög kvalité som möjligt. Vi vill använda metoder som vi vet är bra men som inte har befästs hos oss själva, kollegor eller barngruppen än. Det är ständigt en strävan som ibland känns omöjlig att uppnå och även är omöjlig efter de resurser och ramfaktorer vi har. Risken är att slita ut sig själv med metoder som inte är anpassade efter ens arbetssituation.

Förutom att använda metoder som inte alltid är optimalt utformade efter situationen har fritids också en förmåga att alltid ställa upp, till bekostnad av den egna verksamheten och arbetsmiljön. Ifall man behöver jobba över varje torsdag så finns det ett systematiskt fel, inte ett akut behov. Samma sak ifall man behöver gå in i täcka upp i skolansverksamhet regelbundet. Det kan kännas som att man ställer upp, men egentligen gör man verksamheten och sig själv en stor björntjänst.

fuel-gauge-163728_960_720

Vi kan inte enbart säga att vår arbetstid är slut och lämna arbetet med en vikarie som ansvarig för hela barngruppen eller liknande, men vi kan förbereda så verksamheten i dessa fall får anpassa sig. Ändra aktiviteterna som var planerade under dagen eller slå ihop med en annan avdelning kan vara en lösning. Det är inte en optimal lösning, eftersom det kan gå ut över barnen kortsiktigt då de får inte den verksamhet som var planerad. Men det går ut över barnen långsiktigt att personalen på fritids sliter ut sig. Det är än värre. Dessutom behöver problemet komma upp till ytan. Ifall vi enbart släcker dessa bränder genom att ta från vår egna tid eller tid som skulle ägnas åt fritids kommer det aldrig att ske en förändring.

 

Fritids är viktigt och du är viktig!

 

Istället för att ånga på och kämpa med det vi har tillgång till kan det vara klokt att stanna upp och reflektera, går det att göra på ett annat sätt? Vad behöver jag få hjälp med för att kunna förbättra situationen? Men framförallt; vad händer om jag går in i skolansverksamhet nu eller jobbar över?

Glöm inte heller bort att fritidsverksamheten är viktig, byt inte ut den bara sådär för att man blir tillfrågad. Stå upp för vikten i verksamheten. Men inte bara verksamheten, stå upp för dig själv också! Det kanske går bra att jobba över någongång ibland, men i slut endan kan det påverka verksamheten negativt för att du är trött men vad som är värre är att det kan påverka ens familj och privata liv då man tagit ut sig mer än vad man bör. Då ger vi oss själva inte samma möjlighet till egen rekreation och återhämtning.

Därför behöver vi få regelbunden kompetensutveckling samt kunna äska om välriktade resurser, vilket är sista steget som tas upp här.


 

Mer tid eller resurser löser per automatik inte en situation

 

För att vara kvar bland klyschiga uttryck ; gräset är inte grönare på andra sidan. Med det menar jag att ens önskning på mer tid eller annat stöd innebär inte per automatik att situationen löser sig. Får jag mer tid för planering eller en resurs till en klass måste detta fortfarande nyttjas på ett adekvat sätt. Vet jag inte vad jag ska göra på den tid jag fått eller vad resursen ska ha för konkreta arbetsuppgifter ger det lite till en hög kostnad att få dessa medel. Det är givetvis fortfarande bättre än innan, men det löser inte problemet. Dessutom riskerar jag att bli av med de resurser jag blir tilldelad då det inte sker en förbättring.

Utöver det riskerar jag även att må dåligt själv då min tänkta lösning inte visar sig fungera.

Här är det viktigt att göra sig medveten om hur behovet ser ut. Vad konkret behöver jag hjälp med för att det ska fungera? Hur kommer det göra skillnad? Det är frågor jag själv behöver ställa mig innan jag äskar om mer resurser.

Det blir mer tydligt motiverat för den som leder arbetet att det finns ett behov men även att det går att lösa. Uppföljning och utvärdering av insatserna förenklas också och på så vis även få belägg för att de extra tillsatta resurserna har gjort skillnad.

Kortfattat uttryckt:
– Lyft problemområdet
– Kom med förslag på lösning
– Argumentera för varför förslaget är bra
– Redovisa resultat av åtgärden
– Ställ inte upp om det är till bekostnad av dig själv eller verksamheten!

Lämna gärna en kommentar nedan ifall det finns fler viktiga aspekter jag missat!

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*