Pärlplattor, sällskapsspel, tuschpennor och datorer

Bilden är ifrån verksamheten där jag arbetar. Barnen ses här spela Minecraft tillsammans i en och samma värld.

 

Internetstiftelsen i Sverige låter meddela att 93% av alla 8-9-åringar spelar digitala spel ”någon gång”, medan ungefär hälften av dessa barn spelar digitala spel dagligen. Digitala spel är en aktivitet på frammarsch och har ökat explosivt allteftersom tekniken blivit mer tillgänglig och produkterna allt fler. Är detta något som återspeglas på de tusentals fritidshem i vårt avlånga land? Om vi ska se till statistik eller forskning blir svart ett dystert ”vet ej”, eftersom det saknas forskning som specifikt behandlar verksamheten på fritidshemmen. Frågar man undertecknads erfarenhet blir svaret ett tydligt nej. Jag låter anta att det på många, antagligen en majoritet, av landets fritidshem så är digitala spel på datorer och bärbara system en eftersatt eller helt frånvarande aktivitet. Och om det väl spelas finns det ett nyttosyfte med spelet i form av att barnen ska öva färdigheter i läsning, matematik eller skrivande – så kallade GBL-spel (eller game based learning). Om det mot förmodan spelas nöjesspel görs detta med stor tidspress för barnen. Jag kanske har fel, men det tror jag på när jag ser statistiken. Tills dess går jag på erfarenheten av det motstånd digitala spel möter.

Hur kan det komma sig att digitala spel anses som negativt och något som ska ges i mycket små doser med långa uppehåll emellan tillfällena? Kanske finns en förklaring i de digitala spelens förmåga att skapa flow – en känsla av tidlöshet och total uppslukning. Kanske beskådar man ett barn i sitt flow och gör tolkningen att detta är ett beroendebeteende och att barnet aldrig kommer sluta. Men det är min erfarenhet att om barnet ges adekvat tid att spela digitala spel så kommer hen ändå finna en balans med vänner, rörelse och andra aktiviteter. Faktum är att många av spelens vinster för barnet sätts ur spel när tidspressen (man får spela max 20 minuter) blir för stor och frekvensen på passen (max en dag i veckan) för få. Om man dessutom går steget längre och faciliterar spelande där flera barn är inne i samma värld (t.ex. Minecraft) ser man mycket snabbt att det i allra högsta grad är en social aktivitet att spela digitala spel.

En annan förklaring till motståndet mot spel kan kanske finnas i den klassiska moralpaniken, som kortfattat kan förklaras som ”ny kultur = oförståeligt, dåligt och farligt”. Denna var påtaglig när romanen kom, när radion kom, när TV:n kom, och nu senast med Internet och digitala spel. Mediet är nytt, men kollegiet av fritidspedagoger är äldre (s. 67). Många fritidspedagoger är helt enkelt för gamla för att vara uppvuxna med digitala spel, och således är mediet främmande och kanske hotfullt mot den egna identiteten och de egna intressena. Vidare är en majoritet av alla fritidspedagoger kvinnor, och ser man till att digitala spel i huvudsak spelas av män (fast även detta förändras till at bli mer och mer jämlikt) så kan man än vidare förklara de digitala spelens liv i periferin på fritidshemmen.

Som man, relativt ung, och dessutom djupt intresserad av digitala spel är det ett stort jobb att försöka normalisera och få in spelandet på fritidshemmen. Jag menar att det är väldigt få barn som blir nekade eller tillsagda för sitt pärlplattande, ritande eller brädspelande på fritids. Men det är desto fler barn som nekas eller avbryts i sitt digitala spelande. Jag tycker det är problematiskt att en verksamhet som ska ta avstamp i barnens intressen och erfarenheter inte låter barnen spela digitala spel som en del av den dagliga verksamheten. I synnerhet när man oreflekterat tillåter en uppsjö av andra aktiviteter utan press på tid eller frekvens.

Har du erfarenheter av digitala spel på fritids? Hör av dig på Facebook-sidan eller i kommentarsfältet nedan.

 

1 Kommentar

  1. Intressanta tankegångar! Känner igen mig med att tillhöra den äldre generationen av fp, där fokus ska ligga på lek och brädspel osv. Ska tänka om lite. Tack!

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*