Profession och kunskap, vad är det?

Vad ingår i fritidspedagogens profession, vad utgör dennes kompetens?

Vad är det för yrkeskunskap som en fritidspedagog behöver för att genomföra sitt arbete? Hur skiljer sig detta från andra yrken?

Låt mig försöka bena ut det här. Till att börja med behöver vi reda ut två begrepp.

Profession

Vad som defineras som en profession kan skilja sig åt beroende på vilken forskare man frågar och således vilket perspektiv som väljs. Precis som det finns naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig ingång. För enkelhetens skull tar jag definitionen som finns på wikipedia

Här delas profession in i 3 kriterier som måste uppfyllas:

  • Stängning, det vill säga avgränsning mot andra yrkesgrupper. Stängningen avser att definiera det område där den egna professionen har starkast inflytande och att avgränsa sig mot andra grupper med lägre status. Stängning har också en form där syftet är att utvidga det egna yrkesområdet åt något håll, till exempel mot områden med högre status.
  • Institutionaliserad kunskap. Varje yrke har sin unika kunskap. Professioner kännetecknas av att de mer än andra yrken använder sin kunskap för att definiera vem som tillhör och inte tillhör gruppen. Professioner kan ofta monopolisera kunskap genom att det bara är möjligt att skaffa kunskapen i slutna institutioner som är kontrollerade av medlemmar i professionen. Den specifika kunskapen används också som en förutsättning för att få vissa yrkesuppgifter. Ibland kan kunskapen vara en förutsättning för en yrkeslicens.
  • Anspråk på diskretion i arbetslivet. Diskretion i detta sammanhang betyder ungefär möjligheten till självbestämmande i yrket. I detta ligger att arbetet är sådant som inte kan rutiniseras eller automatiseras eftersom det innehåller unika och varierande moment som inte är förutsägbara. Den som arbetar i en profession kräver därför att få besluta och handla utan annan styrning än det egna omdömet. I detta ligger också att den som inte hör till professionen, till exempel en patient, underordnar sig den professionelle.

Redan i definitionen kan nog några av Er ana en problematik för fritidshemmets profession. Vi ska först kolla på olika definitioner av kunskap innan vi reder ut det här garnnystanet.

Kunskap

Vad som definerar kunskap har diskuteras under en väldigt lång tid och det är faktiskt så att vår grundsyn på vad kunskap är går ända tillbaka till grekerna för 3000 år sen.

Kunskap delas enligt Aristotles in i två delar; teoretisk och praktisk.

Theoria, eller teori som vi säger är oförändlig och en absolut sanning. Det gör att den alltid kommer stämma och fungera på det område där den är menad att användas.

Praktisk kunskap delas också in i två delar:

Techné

Techné är det som beskriver hur något går till eller hur något lärs ut. Det är själva metoden för att förmedla den teoretiska kunskapen.

Fronensis

Betyder klokhet och förutom att teoritisk kunskap samt techné är delar i Fronensis behandlar fronensis även när.


Så ur en teoretisk utgångspunkt; vad är fritidspedagogens yrkeskunskap? Mycket som fritidspedagogen gör grundar sig i psykologi. Det är därför låg-affektivt bemötande, socialt samspel, konflikthantering är sådant vi gärna tillskriver fritidspedagogen. Men psykologi är inte ett teoretiskt område som är specificerat för fritidspesagogen specifikt. Det används snarare av psykologen. Precis på samma sätt som läkaren använder sig av anatomi och fysiologi i sin verksamhet har även idrottsläraren behov av detta. Det är därför det går att hävda att lärare inte heller är en profession. Hur det används blir avgörande. Men varför känns det mer naturligt att se lärare som en profession men inte fritidspedagog?

Hur du räknar dina tal eller skriver din text är inte det primära, så länge du kommer fram till rätt resultat

Det är nu det börjar bli intressant. I definitionen av en profession så behöver yrket kunna avgränsa sig mot andra  professioner. Så vad är då intressant med denna indelning? Jo, att skolan i sitt praktiska utövande inte bemöter Fronensis utan stannar vid Techné. Skolan tar inte hänsyn till när bästa tillfället är för eleven att ta del av kunskapen utan det bestämmer skolan själv. Ifall eleven inte klarar av att delta på dessa vilkor så kan techné (hur) ändras, men sällan fronensis (när samt i viss mån av vem). Så länge eleven når kunskapsmålen så är skolan nöjd, vägen dit är inte det relevanta. Skolan har även befäst sin roll genom ett tydligt anspråk på diskretion. Alla ska gå igenom skolan, hemundervisning m.m är inte tillåtet.

Att konflikten blir löst är inte det primära utan snarare på vilket sätt den blir löst på

I fritidspedagogiken däremot är vägen till kunskapen viktig. Ibland är det rent av målet. Ser vi till konflikthantering så är det viktiga inte främst att nå en rättvis lösning av situationen. Det handlar snarare om att båda parter ska komma fram till en gemensam lösning utan att ta skada på vägen. Ifall det inte lyckas kommer situationen med hög sannolikhet att inträffa igen, och ingen kunskap har då inhämtas.

Ett problem med fritidspedagogens profession är just definitionen av profession. Fritidshemmet följer inte de ramar som skolan gör. Kanske detta påverkar ifall fritidspedagogen kan ses som en profession eller inte.

Att ha kontroll över verksamheten och eleverna i fritidshemmet, var de är, vart de ska och nå, är ett stort och konkret ansvar som vilar på lärare i fritidshem: det kanske blivit till och med den mest centrala arbetsuppgiften för lärare i fritidshem

(Löfdahl mfl. 2012)

kunskap ska vara mätbart men även kopplat till teori. Det är detta som gör det problematiskt för fritidshemmet, för skolan mäter dessa resultat. 

Det kan inte fritidshemmet på samma sätt, för fronensis mäter inte en specifik teori. Fronesis kan mäta vilken teori eller techné som användes och ifall den var optimal i just den situationen. När vi mäter resultat på fritidshemmet så mäter vi det mot teori och metoder, inte efter vilket val vi gjort. Vi ser att eleverna behöver använda matte, då lyfter vi det som resultat att deras kunskap inom matematik förbättras på fritids. Vi mäter resultatet efter skolans ramverk. Vi mäter dock sällan hur ofta vi applicerar rätt tillvägagångssätt vid rätt tillfälle.

Vad är ett klokt omdöme?
Klokhet, är ett överordnande kunnande, ett kunnande som riktar sig inte bara mot ett mål och fråga hur man kan nå det, men som bedömer vilket mål som ska följas och av vilken anledning. Dessa olika bedömningar visar sig vara nödvändiga inte bara för att resurserna är begränsade, men också för att de uttrycker ett ställningstagande i förhållande till fritidspedagogens yrkesidentitet.

– Ewa Swartz, södertörns högskola

Texten jag skrivit ger inga direkta svar på en definition av fritidspedagogen som en profession.

Vi kan däremot utgå ifrån vår yrkeskunskap, och det är kanske där man måste börja? Som en millitär hade uttryckt det; Rätt tid, vid rätt plats, med rätt utrustning.

Det som i folkmun kallas för fingertoppskänsla eller flexibilitet. Det som i den praktiska kunskapen kallas för klokhet. Det som grekerna diskuterade för 3000 år sedan, Fronensis.

 

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*