No Picture

Vad är fritidspedagogik?

4 november, 2014 Hadar Nordin 5

Fritidspedagogik eller fritidshemspedagogik? Vad är det egentligen?
Vi har kollektivt som yrkeskår alldeles för länge hävdat att uppdraget är otydligt, att vi har svårt att beskriva lärandet som sker i fritidshemmet och när pedagogiken ska beskrivas berättar vi vad vi gör[/]. Även när det kommer till fritidspedagogens yrkeskompetens beskriver vi gärna den med något annat än vår utbildning.

Att våga definiera är att avgränsa.
Att avgränsa är att förtydliga.
Att förtydliga är att synliggöra kärnan.

Vår yrkesvärld är fylld av floskler. Vi beskriver vår kompetens som “flexibel” och att vi ser “hela barnet hela dagen”. Vi vill beskriva samverkan med skolan som “lärande hela dagen” utan att kunna precisera fritidshemmets lärande nämnvärt. Och när frågan kommer till vad fritidspedagogik är vill vi gärna använda ordet “att”. “Att låta barnens intressen styra”. Vi beskriver pedagogiken med syften, innehåll – eller ur pedagogiken transformerade processer. ||||

No Picture

Ämnesrådet i fritidspedagogik

18 januari, 2013 Redaktion .se 0

I början på december skickade fritidspedagogik.se ett antal frågor till ämnesrådet i fritidspedagogik. Vår tanke var att råden personligen skulle svara på dessa frågor men rådet har valt att svara kollektivt. Vi vill ge bild av vad ämnesrådet är, vad de gör samt vad de tycker. Svaren nedan har vi fått via Eva Dahlin,

No Picture

Epistel till ämnesrådet i fritidspedagogik

22 november, 2012 Hadar Nordin 7

Låt oss rensa luften. Facket och jag. Låt oss öppna för den dialog jag aldrig stängt. Vi vet att Lärarförbundet är duktiga på att följa debatten på sociala medier och internet. Det bevisade inte minst Jan Gladh, ombudsman, när han och ämnesrådet träffade mig förra december. Gladh citerade Andréas Nybergs ”oknutna skor”.
Medan förbundet dammsuger de sociala medierna får vi ofta rapporter från lokala fackliga möten från fritidspedagoger som vill hålla oss informerade. Vid flera tillfällen har jag fått uppgifter om hur lokala fackförbund uppmanat på möten att ”inte lyssna till vad som skrivs på fritidspedagogik.se”. Det finns fler exempel på liknande händelser. Jag ska inte dra upp alla dessa saker, det är inte mitt syfte. Däremot kan man ifrågasätta huruvida det är ämnesrådets uppgift att svara på frågor om min person, mitt medlemskap i lärarförbundet och min ansökan om utträde ur samma förbund.

No Picture

Den pedagogiska prosan

10 november, 2012 Andreas Nyberg 5

Trots att många tycker sig se fritidshemmets enorma potential och dess förmåga att grunda verksamheten på barnet tycks få våga gå utanför de begränsningar som omfamnar fritidshemmets diskurs.
För fritidshemmets diskurs är rätt snäv och förutsägbar och har så varit de senaste tio-femton åren.
Å ena sidan har vi barngruppens storlek, å andra sidan dåliga lokaler, å tredje sidan tycks vi tro att vårt uppdrag är otydligt, å fjärde sidan är vi underordnade skolan, å femte sidan har vi utbildningspolitiken och å sjätte sidan har vi den praktiska verksamheten sett ur ett organisatoriskt perspektiv.

No Picture

Sveriges modernaste pedagogik!

14 oktober, 2012 Hadar Nordin 4

Ibland när jag pratar med människor inom eller utanför skolans värld möter jag en bild av fritidshemmet som känns gammalmodig. Förvisso har fritidshemmet anor som sträcker sig längre bak i tiden än den svenska folkskolan. 

No Picture

Fritidspedagogik – ett progressivt lärande?

12 oktober, 2012 Hadar Nordin 0

Jag har försökt beskriva fritidspedagogiken som samtida, i rörelse med tiden och barnet. Redo att möta ett behov. Samtidigt vill jag hävda att fritidspedagogiken är mer än reaktiv. Den är progressiv (framåtsträvande). Fick en länk av Micke Andersson rörande ” Progressive education” som känns intressant. I brist på forskning får vi ibland klistra och koppla fritidspedagogiken till andra etablerade värden eller normer.

No Picture

Individanpassad undervisning – personifierat lärande

2 september, 2012 Hadar Nordin 1

Inom skolans värld brukar det pratas om  att individanpassa undervisningen. Det är bra. Att ta hänsyn till barns olika sätt att lära och inhämta kunskap. Dock ska eleverna vid skolgångens slut ha inhämtat vissa kunskaper och somliga färdigheter. Dessa finns reglerade i kursplaner och centrala innehåll. Målet för varje elev finns på ungefär samma plats även om vägen kan få variera. Individanpassad väg.