Fritidshem och skola i samverkan

12 februari, 2015 Hadar Nordin 0

Redan innan fritidshemmet och skolan samordnades fanns en oro över hur formerna för samverkan skulle se ut. I början på 70-talet kom de första utredningarna som tittade mot en samverkan mellan fritidshem och skola. SIA-utredningen (SOU 1974:53) föreslog att fritidspedagoger genom en förändring av ”skolans inre arbete” kunde leda kreativa och praktiska aktiviteter. Det skulle öppna för en pedagogisk miljö med utrymme för sammanhang och förutsättningar för att utveckla såväl kognitiva som praktiska förmågor och förståelse. En annan utredning om barns fritid (SOU 1974:42) föreslog att fritidshemmen på sikt skulle integreras med skolorna. Kanske var detta primärt av ekonomiska intressen då de fristående fritidshemmen ansågs vara för dyra. Förvisso stod fritidshemmen tomma stora delar av dagen men det fanns utrymme för personalen att planera, handla och knyta kontakter med förenings- och kulturliv. Redan efter SIA-utredningen förkom det försök med att integrera verksamheterna.

No Picture

Varje satsad krona på skolan, är inget värd utan motsvarande satsning på fritidshemmet

30 oktober, 2012 Hadar Nordin 26

Men låt mig säga det nu: Varje satsad krona på de yngre skolbarnen, som inte följs upp av en satsning på fritidshemmet, är pengar i sjön. ||||Nästan 9 av 10 barn i åldern 6-8 år är inskriva på fritids. I storstäderna är den siffran högre. Att satsa på ena halvan av deras dag med inte den andra kontraproduktivt. Kommunal har i sin rapport ”Har någon sett Matilda” lyft fram vilka konsekvenser många års nedskärningar har fått för verksamheten. Underrubriken till rapporten är central: ”Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara”.

No Picture

Integration, segregation eller samverkan?

19 september, 2012 Hadar Nordin 2

Integration, segregation eller samverkan
Jag skulle hävda att det finns tre tydliga kategorier eller system för relationen fritidshem och skola. Dessa kallar jag integration, segregation och samverkan.
I relationen integration är logistiken den tydliga normen för samarbetet. Fritidspedagoger befinner sig i skolans och klassrummets verksamhet. En verksamhet som organiseras på ungefär samma vis som innan skola och fritidshem sammanfördes. De integrerade verksamheterna tenderar att sudda ut skillnaderna mellan verksamheterna och de pedagogiska förhållningssätten. Fritidspedagogen fungerar i stor utsträckning som resurs i klassrummet. Skolan lägger inte bara agendan för vad, och när men även hur. Fritidspedagogen är en ytterligare person, pedagog och vuxen men inte alltid med ett kompletterande, pedagogiskt och medvetet förhållnings- eller arbetssätt. Resurs till läraren i undervisningen eller resurs till enskilda barn eller små grupper. Pedagoger är integrerade men de pedagogiska förhållningssätten separerade. I den integrerade verksamheten är det vanligt att läraren jobbar i fritidshemmet ibland. Denna typ av relation låter skolan stå som tydlig norm för lärande.

No Picture

Individanpassad undervisning – personifierat lärande

2 september, 2012 Hadar Nordin 1

Inom skolans värld brukar det pratas om  att individanpassa undervisningen. Det är bra. Att ta hänsyn till barns olika sätt att lära och inhämta kunskap. Dock ska eleverna vid skolgångens slut ha inhämtat vissa kunskaper och somliga färdigheter. Dessa finns reglerade i kursplaner och centrala innehåll. Målet för varje elev finns på ungefär samma plats även om vägen kan få variera. Individanpassad väg. 

No Picture

Skolan som norm

25 maj, 2011 Andreas Nyberg 4

Andréas Nyberg tar upp frågan om fritidshemmens förlorade identitet när skolan ständigt tillåts sätta normen i alla sammanhang.