No Picture

Fritidspedagogens yrkesroll – ett resultat av forskning och beprövad erfarenhet!?

16 november, 2014 Hadar Nordin 4

1998intervjuades Monica Hansen (numer orwehag) av Lärarförbundet i skriften “Kunskap och kärlek – visioner om läraryrket”. Hansen skulle senare samma år doktorera på samverkan mellan lärare och fritidspedagoger. En tämligen viktig avhandling då det hunnit gå ett par år efter fritidshemmen samordnats under skolan. Hansen själv hade jobbat som fritidspedagog i Göteborg när kommunfullmäktige 1981 klubbade igenom “samlad skoldag” för årskurs 1 och 2. Beslutet genomfördes 1985. Hansen egen forskning visar ett tydligt mönster i de konflikter som “oundvikligen tycks uppstå när fritidspedagoger ska samverka med lärare”

De båda yrkeskategorierna har många gemensamma utgångspunkter. Men Hansen fann att de båda är diametralt olika i sin syn på den egna och “motpartens” yrkesroll. Vidare visade Hansens forskning på helt olika system för samarbete.

“När lärare samverkar med fritidspedagoger lämnar de ett tydligt och avgränsat område ifrån sig.”

No Picture

En stam. Hundra grenar.

11 september, 2014 Hadar Nordin 0

Vi var aldrig så enade som när det yttre hotet var som störst. När politiska reformer hotade vår existens och ilskan ven mot fackförbund och politik. Då kände vi oss enade som yrkeskår och Facebook blev en viktig arena. Idag föreligger inte samma yttre hot och diskussionen har så smått glidit över till fritidspedagogiska frågor. Där blir vi splittrade. Jag förespråkar själv en mer “akademisk” ingång i diskursen medan en snabb analys av debatten visar på en mer praktikerrelaterad diskurs. “Tips på tema?”, “vilken färg ska man använda på asfalt”, “tips på leklådor?” Osv.

No Picture

Om yrkesspråk

19 augusti, 2014 Andreas Nyberg 0

”När ett barn avfärdas som uppkäftig har den vuxne slut på argument”, så sammanfattades ett samtal mellan mig och ett barn som inte kom överens med sin klasslärare. Och så vill jag sammanfattningsvis inleda denna text.
Fritidshemmets personal har av tradition gärna fjärmat sig från att bedöma barn, och än mindre deras prestationer.
I vår yrkesroll har vi snarare valt att fokusera på utvecklingsprocesser vilka vi försökt förhålla oss formativt till -resan har varit målet för fritidshemmet, för att fånga

No Picture

På jakt efter fritidshemmets ryggrad (den förlorade diskursen)

17 februari, 2013 Hadar Nordin 3

de senaste årens debatter kring fritidspedagogens yrkesroll, förhållnings- och tankesätt har många människor uttryckt en känsla av att vara provocerade. Allra mest tycks Andreas Nyberg provocera med sin – i botten självkritik – till sin egen yrkesroll. Människor vill gärna lyfta det som är bra och få goda tips som lätt kan omsättas i praktisk handling. Men – att bli ifrågasatt av någon och känna sig provocerad borde leda till frågan: “Ligger det något i det här?”

No Picture

Fritidspedagogens verksamhetsfält (Join the revolution)

26 januari, 2013 Hadar Nordin 6

Jag tror att vi måste definiera vad som är fritidspedagogens verksamhetsfält. Vad som är ramen för vad vi ska fylla med vår utbildning och kompetens. Varför tror jag att det är viktigt? Jo, för även här finns, enligt mitt synsätt, tveksamma uppfattningar och tolkningar av uppdraget. 

No Picture

Pedagogisk integritet

17 januari, 2013 Hadar Nordin 6

Det finns en balans mellan att vidmakthålla och ha pedagogisk integritet. Fritidspedagogiken liksom förskolan utsätts för yttre påverkan – eller “erbjudande” – om skolifiering med en glorifierad “status” hägrandes. Är det en hägring som leder oss bort eller är det en oas att dricka ur?

No Picture

Backa in i framtiden?

10 november, 2012 Hadar Nordin 21

“Enda vägen ut från skolans dominans förefaller vara den privata vägen, det vill säga att starta fritidshemsverksamhet i privat regi (jfr A. Gustafsson & M. Tottmar, 2000); en väg som knappast erbjuder någon lösning annat än för ett fåtal fritidspedagoger. Den arena som var fritidspedagogernas under 1970-talet och en bit in på 1990-talet – det självständiga fritidshemmet – finns helt enkelt inte längre. Några andra arenor utanför skolan som skulle kunna vara realistiska alternativ för fritidspedagogerna finns inte heller. På sina håll försöker visserligen fritidspedagoger utveckla fritidsklubbar eller mer öppen fritidsverksamhet för 9–12-åringar, det vill säga etablera nya arenor för arbete med barns fritid. Det är emellertid i dagsläget svårt att se hur sådan verksamhet vare sig skall kunna förankras vare sig politiskt eller ideologiskt. Inte heller är det lätt att se hur den skall finansieras när den högskattepolitik som under 1970- och 1980-talen var en förutsättning för fritidshemmet som det kom att utvecklas under den perioden, idag ter sig fullständigt orealistisk i den globala marknadsekonomi som Sverige är en del av (jfr M. Castells, 1996

No Picture

Angående fritidspedagogens roll och komplement i skolan

14 februari, 2012 Redaktion .se 6

Så här i lärarlegitimationens tider drar tankarna iväg kring den egna rollen i barnens lärande. I många år har den varit otydlig både för föräldrar, elever, rektorer och kanske hela samhället, men framför allt för oss fritidspedagoger själva. Vi har vetat vad vi lär barnen, hur vi lär barnen och varför vi lär barnen men vi har haft oerhört svårt att sätta ord på detta lärande. I och med detta har det också varit svårt att sätta tydliga mål för verksamheten och därmed också att utvärdera den