F.A.Q

(uppdaterad 2014-05-25)

Det var länge sedan F.A.Q:n uppdaterades, har det hänt något nytt?

Ingenting, men samtidigt galet mycket!

Det saknas fortfarande en legitimation för fritidspedagogiken och arbetet i fritidshem vilket är fritidspedagogens huvudsakliga domän. Därmed kvarstår ojämlikheten mellan ämneslärare/förskollärare och fritidspedagoger.

Däremot har fritidspedagoger enligt beslut i riksdagen fattat den 5 november 2013 återfått ansvaret för undervisningen i fritidshem. Det behövdes därmed inte längre legitimation i skolämne i kombination med grundutbildningen för att erhålla denna.

Men utöver detta har regeringen dessutom gjort en 180-graderssväng vad gäller värderingen av den fritidspedagogiska grundutbildningen.

Fritidspedagoger med utbildning mellan 1977-2001 har fått möjlighet att ansöka om legitimation i skolämnen enligt en framtagen poängnyckel.

Information här under är inaktuell för nuvarande situation

(uppdaterad 2011-12-22)

Vad innebär regeringens nya besked angående fritidspedagoger?

Vi vet inte riktigt. Regeringen har nu i allafall aviserat att de ämnar göra förändringar i de delar av skollagen och behörighetsförordningen som gäller fritidspedagoger.

Förändringarna ska enligt uppgift göra det möjligt för fritidspedagoger även med äldre utbildning att vara fortsatt yrkesansvariga för fritidshemmens verksamhet.

Förslaget ska presenteras under våren 2012. Hur det kommer se ut och paragrafer formuleras är ännu okänt.

Vi följer och bevakar utvecklingen med intresse och är försiktigt positiva till den ändrade inställningen.

Fritidspedagog, lärare i fritidshem, lärare med inriktning mot fritidshem eller grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem?

För enkelhetens skull benämns alla i texten med utbildning som inriktar sig mot arbete i fritidshem för fritidspedagoger.

Vad har hänt?

Den nya behörighetsförordningen ogiltigförklarar fritidspedagogers högskoleutbildningar eftersom endast de med lärarlegitimation får ha ansvar för undervisning i utbildningsväsendet.

Hur kan en högskoleutbildning bli ogiltigförklarad?

Enligt skollagen är fritidshemmen en del av skolväsendet och därför benämns verksamheten som undervisning som endast de med lärarlegitimation får ha ansvar för.
Men med legitimerat ansvar menar utbildningsdepartementet inte främst förmåga att bedriva en god verksamhet utan endast att man fått utbildning i att sätta betyg. Eftersom betyg inte sätts i fritidshem behöver tydligen sålunda verksamheten inte kvalitetsäkras. Samma gäller dock inte för förskolor.

Varför har fritidspedagoger exkluderats från lärarlegitimationen?

Utbildningsdepartementet svarar att de har valt att knyta legitimationskravet till skolformerna i skolväsendet, d.v.s. skolan och förskolan. De skriver att det är viktigt att eleverna undervisas av kompetenta och välutbildade personer, i såväl fritidshem, förskola och skola. De resonerar att barn som går i fritidshemmet går emellertid samtidigt också i skolan, och de kommer således vara garanterade undervisning av legitimerade lärare även om legitimationskravet inte gäller för fritidspedagogerna.

Men att de legitimerade lärarna ej nödvändigtvis kan något om fritidshem bekommer inte utbildningsdepartementet.

Men förskollärarna, som har en motsvarande utbildning från den tiden, blir legitimerade. Varför denna skillnad?

Jan Björklunds svar på det är avfärdande att De är lärare, fritidspedagogerna är inte lärare. Följden blir att det kan skilja så lite som en högskolepoäng mellan att bli och inte bli legitimerad. En poäng mellan att anses vara lärare och inte vara det.

En annan orsak är säkert också att det råder stor okunskap bland beslutsfattare och skolledare om fritidspedaogers yrkesroll.

Finns det ingen möjlighet alls för fritidspedagoger att ansvara för fritidshemsverksamheten?

Inte med endast fritidspedagogutbildning märkligt nog eftersom fritidspedagogik inte defineras som ett skolämne då betyg inte sätts och därför inte kan ge legitimering vilket krävs för att få undervisa i skolväsendet (men detta gäller tydligen inte för förskolepedagogik). Genom omvägen att först i kombination med behörighet i ett eller två skolämnen kan en fritidspedagogutbildning vara gångbar för ansvar på fritidshem(!).

Så ett skolämne som en elev har en undervisningstimme i veckan avgör hur bra fritidspedagogen är att ansvara för samma elevs fritidsvecka på c:a 20-25 timmar?

Det verkar inte bättre. Behörighet att sätta betyg och göra omdöme i skolämnen är viktigaste faktorn för utbildningsdepartementet att avgöra ansvarsfrågan för utbildningsväsendets alla delar.

Har fritidspedagoger läst specifika skolämnen i sin utbildning?

De som gått utbildningen sedan 2001 kan ha gjort detta med bedömningsutbildning, men de måste fortfarande få ihop tillräcklig praktik (c:a 6-12 mån heltid enl. vår uppfattning) för att få legitimering. Fritidspedagoger har dock ämneskunskaperna.

Om man inte har läst något behörighetsgivande skolämne under sin utbildning?

Då har Utbildningsdepartementet efter många och kraftiga påtryckningar gläntat på dörren för fritidspedagoger till ett begränsat Lärarlyftet II. Detta samtidigt som man drar bort statsstödet.

Är det bra att fritidspedagoger får läsa Lärarlyft?

Ja, för den som vill komplettera sin utbildning och omskola sig lärare är det bra. Men för alla de fritidspedagoger som vill fortsätta vara fritidspedagog på samma villkor och ha nytta av sin högskoleutbildning betyder det ingenting. Till Lärarlyftet II finns inte heller ekonomiska medel att söka för utebliven inkomst – som tidigare.

Många ser dock Lärarlyftet som en tvångsomskolning för att få lov att fortsätta arbeta som fritidspedagog.

Vad händer om det inte finns några legitimerade fritidspedagoger?

Då säger skollagen (2 kap 18§) att annan lärare eller förskollärare får ta ansvar för verksamheten, även om de inte har någon utbildning för den men får ej anställas mer än ett år i taget.

Bertil Östberg
”Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven [är legitimerade], får dock huvudmannen använda en annan person som lärare eller förskollärare under förutsättning att denne bedöms lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Detta får avse högst ett år i taget (2 kap. 18 §).”

Varför vill många fritidspedagoger ha legitimering?

Fritidspedagoger är en högskoleutbildad yrkesgrupp som har och vill ha fortsatt ansvar för barn i läroplansstyrd verksamhet. Fritidspedagoger arbetar sida vid sida med lärare och förskollärare med samma barn, i samma verksamhet, i samma organisation, efter samma styrdokument och har gått i samma skolor och i stor utsträckning gått samma kurser.
Fritidshemmen är en betydande del av barnens dag med stor inverkan på deras utveckling, socialt såväl som kunskapsmässigt.

Lärar eller fritidslegitimation?

Lärarförbundet har länge hävdat att alla är lärare. Många fritidspedagoger har inte köpt den titeln. De flesta fritidspedagoger som uttalat sig verkar dock vilja bli legitimerade utifrån sin fritidspedagogiska kompetens.

Varför är detta så viktigt?

Över 320 000 barn är inskrivna i en läroplansstyrd verksamhet på fritidshem som ska bidra till deras fysiska och sociala utveckling men ska även stödja barnen i deras emotionella och intellektuella växande. Utbildade fritidspedagoger säkerställer en hög kvalitet på undervisningen, vilket, enligt Skolinspektionen (Kvalitet i fritidshem), mycket troligt i förlängningen har gynnsam betydelse även för skolresultaten.

Vad säger förordnlngen?

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor
SFS nr: 2011:326
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-03-17

Fritidshemmet
19 § Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en skolform i skolväsendet, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning.

20 § Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet finnas fritidspedagoger eller motsvarande. Därutöver får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

Vad kan det komma att innebära i praktiken?

Det finns exempel redan på kommuner som väljer att inte anställa fritidspedagoger i verksamheten eftersom de vill ha lärare som tack vare legitimering kan användas i flera verksamheter.

Fritidshemmen riskerar bli ”slasktratt” för personals fyllnadstimmar till heltid.

Personal som inte har någon uppfattning, vision om eller egentlig önskan av att arbeta på och utveckla fritidshemmets verksamhet hamnar där.

Kontinuitet och trygghet för eleverna riskeras.

Erfarna fritidspedagoger riskeras att sakta med säkert fasas ut från sina arbetsplatser.

Finns det kritik mot förordningen?

Ja. Dels mot förordningen i sig som devalverat fritidspedagogens roll men också mot själva framtagandet av förordningen. Fritidspedagogik.se skribenten Micke Andersson har i sin krönika efterfrågat en konsekvensanalys som skulle göras i utredningen inför lagförslaget. En sådan går inte att finna.

Finns det anledning att utesluta fritidspedagoger ur behörighetsförordning och legitimering?

Nej, tvärtom så understryks det återkommande i fältstudierna i Lärarutredningens betänkande att legitimering bör inbegripa lärare på samtliga nivåer i skolan samt förskollärare och fritidspedagoger. Detta för att värna om det livslånga lärandet, att läroplaner finns för samtliga verksamheter, att alla personalkategorier är lika betydelsefulla för barns utveckling och lärande samt för att göra utbildningarna attraktivare. Ansvarig utredare undlät sedan att i sin bedömning ta med förstärkandet av fritidshemmens och fritidspedagogernas uppdrag i den nya läroplanen. Inte heller togs notis om skolinspektionens rapport om behoven av att säkerställa fritidspedagogisk kompetens på fritidshemmen.

Finns det inget att göra?

Behörighetsförordningen vilar på politiska beslut fattat med grund och enkelspårig förståelse av utbildning och skolväsende i allmänhet men fritidshem i synnerhet. Det är också förändringar som smugits in i systemet som få varit uppmärksamma på. Därför gäller det att informera om vad den nya ordningen innebär. Inget är skrivet i sten och många är emot effekterna av den nya behörighetsförordningen, även på hög politisk nivå.

Skriv till utbildningsdepartement, beslutsfattare på olika nivåer, media, skolledare, informera den närmaste omgivningen och skriv under namninsamlingen. Är du fritidspedagog, nätverka med fritidshem på andra skolor, gå med i befintliga grupper på Facebook (se lista i högerspalten här) och fortsätt föjla oss på fritidspedagogik.se.

FacebookTwitterWhatsAppEmail
Om Micke Andersson 37 Artiklar
Fritidspedagog från och verksam i Helsingborg.

8 kommentarer

  1. Jag läser vad det står, jag hör vad som sägs men jag tror inte mina öron och kan knappt få mina kollegor att förstå innebörden av detta beslut som över en natt förändrade framtiden för hundratusentals människor.
    Det är för djävligt!

  2. Bra sammanfattat. Jag trycker upp och delar ut till fp på skolan som ett diskussionsunderlag vi arbetslagsmötet i morgon. Tack ska du ha!

  3. Jag kräver speciell fritidspedagoglegitimation. Har sett alltför många lärare som inte har den kompetensen gällande kreativitet och inspirationskälla som erfarna fritidspedagoger innehar. Jag har även fått erfara fritids som slasktratt där man stoppar in outbildad personal eftersom fritids inte behöver någon som helst utbildad personal enligt regeringen. VAD ÄR DETTA!!!! NÄR SKA NÅGON STÅ PÅ VÅR SIDA OCH HJÄLPA VÅRA UNGAR?????

  4. verkligen ett beslut som verkar helt förkastligt . Varför slå undan benen på en hel yrkesgrupp som har varit så inblandad i barns läarande under hela barnens skoldagar . vi har i undervisat på förmiddagen och arbetat på fritidshemmet på eftermiddagen . Sen en spark i baken ! ofattbart !!! OCH VAD GÖR LÄRARFÖRBUNDET I FRÅGAN ????

  5. Mycket bra sammanfattning.
    Jag har tre års erfarenhet från Norge och deras fritids/SFO. Där finns inte krav på utbildad personal, där jobbar ungdommar ett år och sedan kommer det nya att passa på barnen på fritids. Det vore en fasa om vårt svenska system blev sådant. Att politikerna demonterar ett välfärdssystem och en omsorg att vara stolt över.

  6. Jag är utbildad fritidspedagog med examen från 2001. Jag har jobbat på fritids från 1992 med uppehåll för studier och barnafödande. Jag har trivts väldigt bra med mitt jobbända tills för några år sedan när jag plötsligt hade få utbildade kollegor och sedan blev jag berövad på mitt ansvarsområde av regeringen. De kom på bättre tankar tack och lov men skadan är skedd att fritidspedagoger är ett utdöende släkte. Konstigt då mitt yrke alltid är efterfrågat, speciellt när man har många års erfarenhet av verksamheten. Som klick på moset så räknas nu inte mina vidare studier till ateljerista, matematik och svenska för de yngre åldrsrna så att jag kan få legitimation. Men förgäves. Jag undrar nu bara: vem tjänar på denna behandling av en utdöende yrkesgrupp ?

  7. Jag har ett omvänt problem.
    Jag har arbetat på fritidshem som pedagogiskt ansvarig i 3 år. Innan dess har jag arbetat på fritidsgård och som lärare samt idéellt som ungdomsledare i drygt 40 år. Jag är utbildad fritidsledare och grundskollärare 1-7 och har lärarlegitimation. Trots all min utbildning och min långa erfarenhet får jag inte längre vara pedagogisk ansvarig på mitt fritidshem.
    Jag har försökt att ta reda på hur jag kan göra för att eventuellt kompletera mina utbildningar mot fritidshem men möts bara av oförstående.
    När nu fritidspedagoger får arbeta som lärare i skolan så undrar jag varför min lärarutbildning inte duger på fritidshem?
    Jag brinner för mitt arbete och vet inte alls var jag skall vända mig för att få hjälp med att få forsätta arbeta på fritidshem.

    http://www.fritidsfroken.blogspot.com

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*