Svar från Eva-Lis Sirén och Lärarförbundets förbundsstyrelse

Svar på Öppet brev till Eva-Lis Sirén och Förbundsstyrelsen i Lärarförbundet undertecknat av 336 fritidspedagoger.

Lärarförbundet har haft en mycket tydlig hållning i legitimationsfrågan ända sedan legitimationen först började diskuterades för över 10 år sedan: Alla lärare ska omfattas av lärarlegitimationen. Det finns ett grundläggande fel i regeringens ”lappa och laga-politik” när det gäller fritidspedagogiken. Regeringen erkänner inte fritidspedagogik som ett ämne. Det får kända och allvarliga följder för kvalitet, utbildning och yrkesstatus.

Lärarförbundet har den bestämda uppfattningen att det inte är någon skillnad mellan fritidspedagogernas yrkesansvar och andra lärares. Detta kommer vi med oförminskad kraft att fortsätta hävda. Det är och kommer att bli ett tufft, envetet och långsiktigt arbete. Samtidigt skördar vi nu viktiga framgångar, som är ett resultat av mångas mycket hårda arbete.

Strax före jul meddelade Utbildningsdepartementet att våra många och envetna påtryckningar gett resultat. Fritidspedagogernas behörighet ska räknas fullt ut även för dem som har en äldre examen. Det betyder att fritidspedagogerna får tillbaka ansvaret för undervisningen. En annan framgång är att fritidspedagogerna också omfattas av Lärarlyftet II vilket innebär att de kan läsa in två praktiskt – estetiska ämnen om 15+15 högskolepoäng eller ett om 30hp för att därigenom kunna ansöka om legitimation.

Allt detta är bra, men det räcker inte. Fackligt arbete innebär att vi måste se de framgångar vi har, samtidigt som vi hela tiden arbetar för förbättringar mot de kort- och långsiktiga mål vi har. Positionerna ska hela tiden flyttas fram. Det är allas vårt ansvar. Jag missar aldrig ett tillfälle i träffar med politiker från alla partier, nationellt och lokalt, att diskutera fritidshemmens kvalitet och fritidspedagogernas villkor. Allt sådant arbete syns inte på tidningarnas debattsidor, men ni kan lita på att det pågår. Vi har nu fått flera politiska partier att sätta fokus på fritidspedagogiken och en del kommuner att börja inse situationen.

Nu behövs starka och medvetna strategier. En handlar om att ta fram en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna och dess kvalitet. Det är ett arbete som pågår och som kommer att involvera fritidspedagoger i Lärarförbundet. Kursplaneförslaget kommer att överlämnas till regeringen under våren. Om fritidspedagogiken omfattas av en kursplan kan den också betraktas som ett frivilligt ämne i skolan. Regeringens argumentation om att fritidspedagogerna inte har någon skolämneskunskap kan därmed falla.

Lärarförbundet fortsätter dessutom med den kampanj som vi bedrev under senhösten för att väcka politiker på alla nivåer och som fick regeringen att backa. Inte minst viktiga är de skolansvariga politikerna i kommunerna, oavsett partifärg. Det är de som har huvudansvaret för ett fritidshem med hög kvalitet och välutbildade lärare.

Lärarförbundets engagemang är summan av medlemmarnas engagemang. Om viljan finns kan man tillsammans oftast förflytta berg – den viljan finns hos Lärarförbundet och det är alldeles tydligt att den finns hos medlemmarna. Att regeringen tagit intryck av vår starka opinionsbildning och våra olika aktiviteter är ett stort och viktigt kvitto på hur gemensamt arbete och gemensam kraft kan förändra.

Eva-Lis Sirén
Förbundsordförande Lärarförbundet
@evalissiren

FacebookTwitterWhatsAppEmail

12 kommentarer

  1. Är det verkligen så de menar att fritidspedagoger med en äldre examen får tillbaka ansvaret fullt ut. Ja kanske, men som jag tolkar Bertil Östberg så är det bara under en övergångsperiod så vad betycer det egentligen? Kanske till 2018 istället för 2015????

  2. Efterlyses, fru Sirén: ett uns av ödmjukhet och ett litet erkännande av andras hårda arbete. För det har då inte jag sett till.

  3. Angående lärarlyftet.
    Vad är det som är framgången?
    Att själv bekosta en fortbildning?
    Jag har redan utbildning för mitt arbete/ansvarsområde!

  4. Angående Lärarlyftet så är det inte ens du själv som avgör om du får det. Det är upp till huvudmannen att avgöra om man har budgetutrymme att utbilda en hel hög med lärare i praktiskt estetiska ämnen.

    Det är en fin livlina för departementet som därigenom också ser till att hålla kvar fritidspedagoger i frysboxen men om någon skulle råka slippa ut så styrs de mot högst begränsade fortbildningsmöjligheter inom ämnesområden de redan har kompetens i och där de kan anses göra minst skada. Finurligt

  5. ‎”. Inte minst viktiga är de skolansvariga politikerna i kommunerna, oavsett partifärg. Det är de som har huvudansvaret för ett fritidshem med hög kvalitet och välutbildade lärare. ”

    Bara en fråga. Vem ger dessa politiker förutsättningarna i form av styrdokument, riktlinjer för vilka som är behöriga att utföra arbetet på fritidshem och till sist ekonomin att öka eller minska kvaliten? Dessa politiker kan kanske trolla med knäna, men trollerilådan kommer från ett numera välkänt klipp och klistra kontor.

    Till sist. Det känns lite märkligt att se Eva-lis ta åt sig någon form av ära då regeringen ska fundera på om fritidspedagogerna ändå inte ska få vara ansvariga på fritidshemmen. Hennes frånvaro i frågan är stötande för mer än 17000 människor. Det skadar inte att låta folk veta att deras pengar (jo, våra avgifter avlönar bla dig) arbetar för dem. Annars kan man undra vad poängen med att tillhöra ditt fackförbund är.

  6. På vilket sätt räknas min äldre fritidspedagogutbildning ge mig behörighet fullt ut? Utbildningsdepartementet säger att vi får ansvara för utbildning på fritidshemmet. Min utbildning utlovade att jag få vara med och ansvara för att planera, genomföra och utvärdera arbete under hela skoldagen i arbete med barn i åldrarna 6-12 år.

    På vilket vis är det en framgång att jag får läsa lärarlyftet? Det är inte upp till mig själv om jag vill läsa det och jag får inte välja ämnen utifrån eget intresse likt alla andra lärarkategorier.

    Varför anser Lärarförbundet att den främsta strategin att höja kvaliteten på landets fritidshem går genom att främst rikta in sig på lokalpolitiker? En betydande andel krut borde riktas på att få till stånd en genomgripande förändring av rektorsutbildningen. Det är fullständigt oacceptabelt att en majoritet av landets rektorer, som är ytterst ansvariga för fritidshemsverksamheten väljer att organisera dem så att den pedagogiska verksamheten utarmas till att bli förvaring. Hur drabbar detta barnen?

    Varför sjunker måluppfyllelsen i Sverige? Den främsta anledningen är att regeringen har under två deccenier skurit ner på skolbarnsomsorgen i en sådan omfattning att barnens utveckling på lång sikt uppenbarligen blivit lidande. Vill man på allvar ge Sveriges skolelever de bästa förutsättningarna att utvecklas optimalt, så finns det inga bättre investerade pengar än att lägga dessa på att höja kvaliteten på fritidshemmen.

  7. Att regeringen backat något så att vi får ansvara för och undervisa i vår egen verksamhet på fritidshemmet är naturligtvis positivt (vi vet ju ännu inte hur det kommer att formuleras). Men regeringen har ogiltigförklarat vår utbildning eftersom de slår fast att vi som började läsa före 2001 enbart utbildat oss för arbete på fritidshem. När jag utbildade mig 2000-2003, vid Linköpings universitet så utbildades vi för att arbeta tematiskt- och ämnesöverskridande i både skola och fritidshem, vi gjorde alla vår verksamhetsförlagda praktik i båda verksamheterna.

    Det som gör allt så märkligt är att förskollärarna, som har en motsvarande utbildning, blir legitimerade. Förskollärare har åldersinriktningen 0-6 år medan vi fritidspedagoger har inriktningen 6-12 år. Vi har läst gemensamma kurser, vi har lyssnat på samma föreläsare, ofta arbetat i samma basgrupper, haft samma handledare, deltagit på samma seminarium, gjort lika mycket verksamhetsförlagd praktik men mot olika åldrar. Det går inte att förstå varför äldre fritidspedagogexamen, barn- och ungdomspedagogexamen med inriktning som fritidspedagog inte värderas upp och bedöms som grundlärare mot fritidshem.
    Förskollärar- och lärarutbildningar har naturligtvis ändrats under åren, det är ju inget specifikt för fritidspedagogernas utbildning, det är ju samhällsutveckling.

    Fritidspedagogik är ett förhållningssätt. Att låta barnen uppleva, upptäcka, utforska, prova på, undersöka, väga, mäta, prova olika slags tekniker, konstruktioner och diskutera, samtala, dra egna slutsatser…
    Fritidspedagogik är att lära i alla möjliga och omöjliga rum inte bara i klassrummet. I uterummet, i verkstaden, i byggrummet, i sandlådan, vid datorn, på gården…
    Fritidspedagogik handlar mycket om samlärande, lära sig genom att samspela. Genom att dela sin upplevelse, upptäckt, verklighet med andra människor skapas mening och förståelse. Fritidspedagogernas roll i barns samlärande brukar beskrivas som handledande – att vara närvarande för att observera och hjälpa till vid behov men samtidigt hålla en viss distans för att inte störa samspelet.
    Fritidspedagogiken ligger långt framme inom mycket av det som förespråkas inom lärande idag: att utgå från barnens engagemang, utnyttja leken som resurs, arbeta tematiskt, ha normer och värdegrund i fokus, upplevelsebaserat lärande etc. Färdigheterna matchar också väl samhällets ökade krav på samarbetsförmåga, flexibilitet, nytänkande, social kompetens och så vidare.
    Fritidspedagogiken är en bra grogrund för framtida entreprenörskap, menar forskare. Ändå har lärandet på fritids lägre status än det formella lärandet, där barnen lär sig mot kunskapsmål och bedöms för sina kognitiva prestationer.

    Fritidspedagoger arbetar också med barns fria lek som utgångspunkt, för att utveckla sociala förmågor, men också för att tillföra kunskaper i matematik, språk, samhällskunskap med mera, beroende på vad barnen leker. ”Lek-forskare” vet att lek är något barn använder för att lära sig saker. Genom att träda in i olika roller tränas kognitiva, emotionella och sociala färdigheter. Lekskicklig är den unge som är bra på turtagning, ömsesidighet, samförstånd och att läsa av andra och lyssna. Om barn ska lära sig dessa färdigheter så måste de få tid att öva, träna, prova, göra fel, göra om, göra rätt. Barns behov av att leka tar ju inte slut för att de blir 6, 7, 8, 9….år.

    Hela skol- och fritidsdagen bör vara varvad, bör styras av barnens behov och där barnen får möjlighet att möta de olika yrkeskategorierna fritidspedagoger, förskollärare, lärare. Var och en legitimerad inom sin profession.

  8. Märkligt att vi ska vara nöjda över ett lärarlyft 2 som vi får bekosta själva. Hur många legitmerade pedagoger i praktiskt-estiska ämnen behöver en skola?!

    Det känns smalt fattigt och ynkligt. Värdera oss för det vi är, fritidspedagoger och därmed experter inom fritidspedagogiken som är på väg att dö ut. Det är dock aktuellt lika mycket nu som det alltid har varit men kallas idag för entreprenöriellt lärande i vissa sammanhang och utförs av de som inte har vår erfarenhet.

  9. Fritidispedagogik är inget skolämne, inte ens vi själva har läst Fritidspedagogik. Det är ett förhållningssätt.
    Vi bör få Leg. utan att behöva gå en påtvingad LL2 där vi dessutom inte får välja ämne själv och betala själva. Jag vill INTE vara lärare, jag vill vara Fritidspedagog.

  10. -Välkomna till första lektionen på Fritidsskolan Dummerjöns.
    -Vi ska nu ha första lektionen i Levnadsvisdom 10poäng, planerad av mig, fritidslärare Fido Viftapåsvansen. -Varsågoda och sitt i samlingsringen och slå upp sidan 2 i era böcker. Som ni ser handlar första kapitlet om ” Hur man blir en god vän”. Detta är en av grundstenarna och innebär att bl. a. aldrig slå en annan människa.
    -Finns det något mer man aldrig ska göra….. Kalle?
    – Säga emot dom som är starkare.
    – Bra Kalle! Där har du en poäng.

  11. Jag trodde att facket, lärarförbundet i detta fallet skulle stå upp för alla sina medlemmar och säga att vi går inte med på leg krav om det inte gäller alla våra medlemmar? Hade vi fritidspedagoger inte varit lärare hade vi inte varit med i lärarförbundet… Ett tag skulle man ju kalla alla för pedagoger både lärare, förskollärare och fritidspedagoger…. Är inte det vad vi alla är utbildade pedagoger fast inom olika ämnen och åldrar….

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*