Fritids får inte bli för mycket skola

Med anledning av rapporten ”God kvalité i fritidshem” finns det anledning att skriva några ord och resa några frågor rörande lärarförbundets kursplan för fritidspedagogik. Rapporten är skriven av forskare vid högskolan i Jönköping. Forskarna hävdar: ”Fritids får inte bli för mycket skola”. 

Fritids får inte bli för mycket skola. 

I en artikel i lärarnas tidning säger Carin Falkner, en av forskarna: ”En sådan utveckling har skett på fritidshemmen i Norge där tiden i högre grad används till skolämnesrelaterade uppgifter. Det kan till exempel handla om handledd läxläsning och andra liknande vuxenstyrda aktiviteter. ”

Många har uttryckt en oro över lärarförbundets kursplan för ”de fritidspedagogiska verksamheterna”. En oro över att den bidrar till att skolifiera fritidshemmet. Tidigare artiklar om kursplanen här av Andréas Nyberg, Micke Andersson, Line Isaksson från Lärarförbundet samt undertecknad. Jan Gladh, ombudsman på Lärarförbundet, har sagt att ”det återstår att se om kursplanen bidrar till en skolifiering av fritidshemmet”. Kanske räcker det med att titta på utveckligen i Norge. Där verkar det enligt Falkner som att ”eftermiddagsskolan” redan är ett faktum. 

Målet med kursplanen är att legitimera fritidspedagogen. Frågan är om en kursplan är rätt väg? Jag tror inte det. Det finns andra vägar. 

Kursplanen ligger dock helt rätt i munnen på förbundet som med fin retorik vill påstå att fritidspedagog alltid vart ett undervisningsyrke. Att vi idag alla är lärare. Kursplaner existerar bara i skolor. I utbildningar. Fritidshemmet innehåller förvisso både omsorg och lärande. Viktigt lärande. Men någon regelrätt utbildning är det inte och ännu mindre skola. 

Så, vid sidan om retoriken, vad vilar förbundet sin kursplan på? Eu:s nyckelkompetenser. Men var finns den tunga forskningen eller väl beprövande erfarenheten? Det enda som är väl beprövat är indoktrineringspedagogiken och flosklerna. 

Här finns en rapport av två forskare som säger; ”fritids får inte bli för mycket skola.” Försök gärna visa på hur en kursplan gör fritids mindre skola. 

Så. Jag säger det igen. Jag är kanske den största förespråkaren för samverkan mellan fritidshem och skola. Men vi måste värna om det unika i varje verksamhet. Stärker vi fritidspedagogiken så stärker vi skolan också. Vi är alla en komplement för barnen i deras lärande. För varje steg fritidshemmet tar närmare skolan – tar vi ett steg från mångfalden i lärandet. 

FacebookTwitterWhatsAppEmail

7 kommentarer

  1. Det kanske är dags att omdefinera skolbegreppet och grundskolan överlag. Alla fritidspedagoger som har jobbat i klasser vet hur viktigt komplement det informella lärandet är. Hur man med ”våra” verktyg kan skapa trygghet i en klass och få elever som kanske har svårt att ta till sig den omoderna skolans tankesätt av formellt lärande till att bli intresserade och delaktiga.

    Om skolan blir mer modern och mer varierande så kanske det blir lättare att skap en bra bro mellan skolan och fritids som en naturlig del av varandra.

    Med andra ord fritids kanske inte ska närma sig skolan utan tvärtom det kanske e skolan som ska närma sig fritids.

  2. Tompa det är för sent. Vi får inte ens vara ansvariga för den verksamhet som vi är proffs på, fritids, än mindre tjäna som rättesnöre i skolans värld. Enda sättet att bli behörig är att skaffa ynka 30hp i något estetiskt ämne. Vips är du behörig på fritids!!!!! Konstigt va?
    När du gått på den finten är det inte säkert att du har ork att protestera för då är du utnyttjbar till max. Lektioner och för-efterarbete samt omdömen på fm.och fritids med fullt tryck på em. Inte nog med att du tappar fokus du får en annan roll i barnens liv också och gentemot föräldrarna. Nu är inte din fråga hur mår du, utan vad kan du?

  3. Huvudet på spiken,Ingrid! Dom styrande försöker ”finta bort” oss….är inne på din ide att vi som jobbar på fritids måste gå samman och starta egna fritidshemsföretag där huvudiden är kvalite,fritidshemspedagogik,utvecklande och arbetsmiljövänliga verksamhetsanpassade lokaler som med lätthet konkurrerar ut dagens skolbarnsomsorg … och där vi kan uppnå en högre status och ge utrymme för bättre löner……vi skall vara vinstdrivande utan att göra avkall på kvalite och endast återinvestera vinsterna i fritidshemmet och höjda löner.

  4. Jan, du är ett ljus i mörkret! Klockan är 01 30 och vad gör jag här? Varför är detta så viktigt? Jag har mitt på det torra men det är ju detta med ungarna…… Tänk om vi fick gehör för den här idén. Jag ska kolla med några som har bestämmanderätt i min kommun om de tror att det är genomförbart.

  5. Ja,Ingrid,värför bryr man sig egentligen…..några år kvar till pension och ännu en relativt sett god hälsa och vigör….
    Det är väll just det att vi har upplevt en bra tid för fritidshemmen och tror starkt på att rätt väg att gå in i framtiden måste delvis formas av ”goda förebilder” från det förflutna…..och att det är”hugget i sten” att fritidshem utarmas inne i skolans värld,en skola som förutom detta brottas med en mängd allvarliga problem.

  6. Jag har läst min älsklingstidning= Pedagogiska magasinet på ”insänt” finns en insändare av Jonas Aghed som är jättebra. Även Helena von Schantz funderingar är tankeväckande. Jag var fritidspedagog när föregående Lgr skulle genomföras och allt material och underlag skickades ut på remiss innan den färdiga kompromissen presenterades. Det sättet att jobba fram en läroplan gav människor möjlighet att påverka. Vår nya har mest föregåtts av implementering av redan fastlagda beslut. Detta föder motstånd. Vilket drabbar både barn och vuxna.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*