Har Lärarförbundet något att lära av gamla SFL?

Farzin Panahi är en återkommande skribent på fritidspedagogik.se. Farzin studerar till fritidspedagog (eller grundlärare med inrikting mot..) men kallar sig själv fritidshemspedagog. Här kommer ännu en spännade text från Farzin som tittat närmare på det fackliga arbetet kring fritidspedagogen. Har Lärarförbundet något att lära av gamla SFL?

I somras satte jag mig ner och gick genom den forskning som finns om fritidspedagogik och fritidshemmet. Ville hitta inspiration till vad jag kan skriva om i mitt examensarbete. När jag läste Finn Calanders avhandling hittade jag ett stycke som väckte min nyfikenhet. I det föreslår han en metod som kan brukas för att ta reda på hur det fackliga arbetet gällande fritidspedagoger förändrades när Svenska Facklärarförbundet (SFL) och Sveriges Lärarförbund (SL) gick ihop och bildade Lärarförbundet (LF). Metoden gick ut på att jämföra de tidskrifter som SFL gav ut om fritidspedagogers arbete i skolan innan LF bildades med de tidskrifter som LF gav ut om samma ämne. För att stilla min nyfikenhet valde jag att göra just detta. Jag beställde hem de skrifter som omnämndes från libris.kb.se och började jämföra dem.

Nedan följer några rader ur Svenska Facklärarförbundets tidskrift från 1983.

Enligt Lärarförbundet finns det sålunda stora risker med att bli ettämneslärare via Lärarlyftet2.

”Många frågor som gäller fritidspedagogernas funktion i samband med genomförandet av den samlade skoldagen är fortfarande olösta. Svenska facklärarförbundets styrelse fattade i februari 1979 ett beslut om att tillsätta en arbetsgrupp för att arbeta fram ett förslag till SFL:s ställningstagande i den här frågan. Resultaten blev en programskrift. Skriften bygger på omfattande diskussioner inom fritidspedagogernas riksförening och SFL.”
Här är några av deras ställningstaganden:

1. Avsaknaden av officiella fastställda mål gör också att samverkan med grundskolan försvåras. Man vet inte hur fritidshemmet ska komplettera grundskolan. SFL:s ståndpunkt är därför att grundskolans mål och riktlinjer ska gälla för all verksamhet inom den samlade skoldagen. De fritidspedagoger som kommer att arbeta inom den samlade skoldagen ska få en med lärarna gemensam fortbildning i målfrågorna.

2. Fritidspedagogutbildningen måste få en god kvalitet och vara likvärdig över hela landet. För arbete i barngrupp i fritidshem ska det KRÄVAS FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING.

3. Samverkan mellan fritidshem och skola är nödvändig. Detta gäller även om den samlade skoldagen inte har genomförts. SFL ser också fritidshemmet och fritidspedagoger som en självklar resurs inom den samlade skoldagen. Hur mycket resurser som kan frigöras från fritidshemmet när samlad skoldag införs varierar från fall till fall. Utgångspunkten måste vara att den reguljära verksamheten i fritidshemmet inte ska få sämre kvalitet. Normalt innebär det att fritidspedagogen kan arbeta i grundskolan SAMMANLAGT HÖGST 8 LEKTIONSTIMMAR PER VECKA. Detta fordrar MINST TRE TIMMARS PLANERINGSTID.

4. Fritidspedagogen är SAMORDNARE AV FRITIDSVERKSAMHETEN BÅDE INOM SKOLDAGEN OCH FÖR DEN ALLMÄNNA FRITIDSHEMSVERKSAMHETEN. Det är ett arbete som betyder kontakter med föreningsliv och ledare för olika grupper, liksom med i stort sett all personal inom skolan.

5. Med en tjänstgöring som innebär upp till 8 lektionstimmar i veckan måste fritidspedagogerna GIVETVIS DELTAGA I ARBETSENHETSKONFERENSER OCH ELEVVÅRDSKONFERENSER i skolan och VID BEHOV ingå i arbetslag. För att verksamheten ska kunna knytas an till övriga verksamheter under skoldagen och bidra till elevernas utveckling, måste fritidspedagogernas tjänstgöring utgå från arbetet i klasser och arbetsenheter.

6. En viktig fråga när det gäller genomförandet av den samlade skoldagen är resursfrågan. Den maximala statsbidraget som utgår är 0,914 veckotimmar per elev för fria aktiviteter plus 0,025 veckotimmar per elev. Denna resurs ska, förutom fria aktiviteter under två veckotimmar på mellanstadiet och fem veckotimmar på högstadiet, räcka till bl.a. maskinskrivning, frivillig musik, stödundervisning och kvarstannandevak. Man kan alltså konstatera att de nuvarande statsbidragen är en droppe i havet. DET MÅSTE VARA ETT SJÄLVKLART KRAV ATT DEN SAMLADE SKOLDAGEN FÅR RESURSER SOM ÄR TILLRÄCKLIGA FÖR ATT DE MÅL SOM ENLIGT RIKSDAGSBESLUT SKA GÄLLA FÖR VERKSAMHETEN SKA UPPFYLLAS.

7. Verksamhetens art måste avgöra gruppstorlek och personaltäthet inom både timplanebunden och icke timplanebunden verksamhet. För de fritidspedagoger som medverkar inom den samlade skoldagen bör denna medverkan utgå från den verksamhet som idag finns på fritidshemmen. DEN INNEBÄR ETT SAMTIDIGT UTBUD AV FLERA OLIKA AKTIVITETER UNDER LEDNING AV MINST 2 FRITIDSPEDAGOGER (ARBETSLAGSPRINCIPEN). Fritidspedagogernas medverkan ska ske med samma genomsnittliga personaltäthet som bör gälla för fritidshemmet, dvs. 2 FRITIDSPEDAGOGER PER 18 BARN. En genomsnittlig gruppstorlek och personaltäthet för fria aktiviteter i grundskolan bör vara EN ANSTÄLLD PER 16 ELEVER.

8. Frågor som gäller lokalutnyttjandet måste lösas lokalt med utgångspunkt från vilka resurser som finns inom kommunen. FRITIDSHEMMETS LOKALER KAN UTNYTTJAS I SAMBAND MED FRITIDSPEDAGOGERNAS SAMVERKAN. När skolans lokaler används för olika verksamheter inom den samlade skoldagen bör en lokal överenskommelse träffas. Den ska reglera frågorna om gränsdragning och ansvar. Ett förslag som läggs fram här lyder enligt följande: FÖLJANDE LOKALER SKALL STÄLLAS TILL FRITIDSHEMMETS FÖRFOGANDE FRÅN KLOCKAN 12: Uppehållsrum och minst en facksal. Uppehållsrummet skall ha en yta av 0,2 kvadratmeter per leve på låg – och mellanstadiet eller min 50 kvadratmeter. Följande facksalar efter skoldagens slut: GYMNASTIKSAL, TRÄ- OCH METALLSLÖJDSAL, TECKNINGSSAL, TEXTILSLÖJDSAL samt bibliotek och klassrum.

Här kan vi klart och tydligt se vad det fackliga arbetet innefattade under den tid då fritidspedagoger fortfarande tillhörde SFL. Efter fusionen gav LF ut artiklar med titlar som ”Ingen vill ha tillbaka det gamla”. I denna artikel skildras enbart solskenshistorier om hur väl samverkan fungerar mellan olika fritidshem och skolor. LF gav även ut andra artiklar med förslag på hur den samlade skoldagen ska genomföras så att alla parter blir tillfredställda. Men dessa innehåller definitivt inte samma detaljerade krav som fanns under SFL:s tid. Tittar vi på SFL:s ståndpunkter ser vi att de ställer krav på allt från pengar till antal pedagoger per barn till lokalutnyttjandet till antal timmar som ska läggas på den samlade skoldagen.

Dessutom finns det indikationer på att fritidshemmets peng går till att fylla de luckor som uppstår i skolans budget.

Såhär långt kan man börja undra vad den här krönikan syftar till. Svärta ner LF? Nej! Propagera för att fritidshemmet och skolan ska skiljas åt? Nej!
Det jag vill lyfta är att SFL:s ståndpunkter visar på att det fanns en stor oro för de enorma utmaningar och risker som väntade fritidshemmet efter införandet av den samlade skoldagen. Efter hopslagningen med LF verkar dessa farhågor glömts bort och fokus legat på att få en till en god samverkan mellan fp och lärare. Nu står vi där vi är idag. Fritidspedagogerna och fritidshemmet fick dra nitlotten. Barngrupperna fortsätter att växa. Fritidspedagoger får ansvara för fler och fler barn. Vi har fått höra om exempel där 2 fritidspedagoger ansvarar för 90 barn. 90 BARN! VANSINNIGT! Fritidspedagogiken har fått ge vika till förmån för skolan. Dessutom finns det indikationer på att fritidshemmets peng går till att fylla de luckor som uppstår i skolans budget.

SFL förutsåg detta och försökte förhindra det. Vad gör vi åt det idag? LF vill att fritidspedagoger ska bli bättre på att beskriva sitt arbete. Har det hjälpt? Inte enligt min mening. LL2? Ja, LF skriver såhär i sitt remissyttrande till den nya lärarutbildningen:
”Lärarutbildningsutredningen föreslår att ettämneslärare ska undervisa i alla praktiska och estetiska ämnen i år 1-9 och gymnasieskolan. En sådan konstruktion kommer medföra att lärare i dessa ämnen ambulerar mellan många olika skolor eftersom tjänsteunderlaget som regel är för litet på en och samma skola. Det får till följd att lärarna inte kan delta i skolans arbetslagsarbete vilket kan leda till sämre kvalitet i undervisningen. Dessutom visar undersökningar att lärargruppen oftare drabbas av arbetsskador. Sammantaget påverkar dessa dåliga villkor kvaliteten i lärandet för eleverna”.

Enligt LF finns det sålunda stora risker med att bli ettämneslärare via LL2. Du ska nämligen arbeta som idrottslärare eller bildlärare på fm. Planera de lektionerna. Utvärdera. Skriva omdömen. Utveckla verksamheten. Komma på nya idéer. Knyta kontakter med föreningsliv och andra aktörer. Springa runt till olika skolor för att fylla ut timmarna. Känna dig osynlig för att du är en ambulerande lärare som inte får vara med på möten och planeringar. Sen tillbaka till fritids på em och göra samma sak? Ser inte LF att sjukskrivningarna kommer öka i samband med detta? Vem kommer orka med allt? Varför berättar inte LF om dessa risker och vidtar åtgärder mot dem? Och varför ska fritidspedagoger bli tvingade till detta när de utbildade sig till att jobba som fritidspedagoger och inte lärare?

Ja, jag är kritisk. Jag önskar att insatserna skulle riktas dit de verkligen behövs. Mindre barngrupper. Fler pedagoger per barn. Lämpliga lokaler. Ett erkännande av fritidspedagogers erfarenhet, kompetens och utbildning genom att alla blir behöriga utan kompletteringar. Egen ledning för fritidshemmet. Öronmärkta pengar i kommunernas budget som endast ska gå till fritidshemmet och redovisas därefter. Återställa fritidspedagogutbildningen till 3,5 år.

LF brukar bekymra sig över att det inte finns tillräckligt många som engagerar sig. Låt mig då säga att vi finns därute. Vi är många som är förbannade, hungriga och vill kämpa. Vi väntar bara på att ni ska ge oss de rätta frågorna att kämpa för.

Om LF- och ämnesrådets energi skulle riktas mot att aktualisera sådana frågor skulle fritidspedagogers status höjas och fler skulle vilja söka sig till utbildningen. Dessutom skulle fler fritidspedagoger vilja engagera sig fackligt om dessa mål sattes upp centralt. LF brukar bekymra sig över att det inte finns tillräckligt många som engagerar sig. Låt mig då säga att vi finns därute. Vi är många som är förbannade, hungriga och vill kämpa. Vi väntar bara på att ni ska ge oss de rätta frågorna att kämpa för. SFL:s ståndpunkter är lika brännande idag som de var då de fastställdes. Varför kan inte LF och ämnesrådet aktualisera dem igen?

Tack och hej, leverpastej!

/Farzin Panahi

FacebookTwitterWhatsAppEmail

3 kommentarer

  1. En mycket bra text av Farzin om en tid av fackligt arbete som inte lägre finns. En konsekvensanalys av det fackliga arbetet som går hand i hand med fritidshemmets förfall. Eller dekadens för den som vill. Farzin reser rätt frågor. När ska ämnesrådet ta fritidspedagogisk ställning? Istället för att i första rummet alltid understödja SKOLutveckligen?

    När ska facket sluta springa på samma stigar som tagit oss dit vi befinner oss idag?

    Det krävs ett Paradigmskifte i de fackliga tankegångarna.

  2. Facken är, i mitt privata tycke, alltför inriktade på polarisering, en vi-mot-dem-retorik som känns mest som en unken rest från förra sekelskiftet och ett par decennier framåt, och känns förlegade.

    Jag efterfrågar det större perspektivet – vad är det för samhälle vi vill ha om 10-50-100 år? Hur ska medborgarna vara, agera? Och utifrån det – vad behöver vi göra för att förskola/skola/fritids ska underbygga det samhälle vi önskar oss?

    Men att ta utgångspunkt i farhågor som lyfts här och som dessutom åtföljs av högst konkreta förslag på strukturer och processer som krävs för att säkra att barnen sätts i fokus (för att skapa det samhälle vi önskar oss!), det tycker jag är superbra och oerhört viktigt. Action speak louder than words, och det är dags att agera. Men det måste ske med samhällsvisionen som ledstjärna, och inte med det korta lilla perspektivet, för då blir det bara mer detaljstyrning och kontroll, som gagnar… tja, typ, ingen. 🙁

    /Helena, samordningsgruppen http://www.barnverket.se

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*