Sveriges modernaste pedagogik!

Ibland när jag pratar med människor inom eller utanför skolans värld möter jag en bild av fritidshemmet som känns gammalmodig. Förvisso har fritidshemmet anor som sträcker sig längre bak i tiden än den svenska folkskolan. 

styrkan i pedagogiken ligger i rörelsen. Som skummet som surfar på vågen. Always on top. Följer barnets utveckling och rörelse

Fritidshemmet har alltid vart en konjunkturskänslig verksamhet. När kvinnorna har behövts på arbetsmarknaden har barngrupperna blivit större. Detta är dock bara myntets ena sida. Omsorgen. Den pedagogiska sidan av myntet får tyvärr ingen större uppmärksamhet vare sig politiskt eller genom forskningsmedel. Där har vi fritidspedagoger ett ansvar att synliggöra vår pedagogiska grund.

Svenska fritidshem skulle kunna vara det modernaste vi har kopplat till svensk utbildning och skola. Tyvärr har rådande förutsättningarna lagt krokben på såväl de pedagogiska ambitionerna som på omsorgsuppdraget. Men den svårfångande fritidspedagogiken ÄR en modern pedagogik som alltid mött och utvecklat barn ur deras samtid. 

Och andra sidan är ”svårfångad” helt beroende på vilka referenser vi väljer. Innan den organisatoriska samordningen med skolan var det ingen som kallade fritidshemmets uppdrag för otydligt. Men med skolan som mall tillåter vi oss tvivla på vår – ibland – informella eller oformella pedagogik. Men styrkan i pedagogiken ligger i rörelsen. Som skummet som surfar på vågen. Always on top. Följer barnets utveckling och rörelse. Det svåraste i ett föräldraskap är att ständigt uppgradera sig som förälder. För att vara i fas med barnets utveckling. Det är fritidspedagogens styrka. Att vara i fas med barnets utveckling. 

Därför är fritidspedagogiken den modernaste pedagogiken vi har. Det är ingen skräll att fritidspedagoger ofta ligger i framkant vad gäller IKT, geocaching, tankar och förhållningssätt kring barnens prylar, kulturer och mobiltelefoner.

Många pedagogiska tankar eller modeller är stela. För reglerade för att kunna omsättas i olika sammanhang. Därför heter det att man jobbar ”inspirerat”. Reggio Emilia-inspirerat. Bifrost-inspirerat. 

Fritidspedagogiken har beröringspunkter i många goda pedagogiska teorier. Montessori, progressive education, Bifrost, pragmatiska teorier, äventyrspedagogik osv. Men vi kallar oss inte inspirerade, för dessa pedagogiska förhållningar beskriver tidvis något som vi ÄR. 

OM vi hade fler utbildade fritidspedagoger, mer pengar till forskning och rimliga förutsättningar på våra fritidshem – Då skulle vi ha Sveriges modernaste pedagogiska verksamhet. 

När min datalärare i grundskolan kollektivt vallade oss genom login och lösenord på skolans datorer (”alla trycker Enter…….nu!) trixade vi i DOS på fritids och lärde oss allt om hur systemet var uppbyggt. Vi lärde oss genom att pröva, misslyckas, gå utanför det vedertagna och med pedagogers genuina intresse för att möta oss precis där vi hade vårt epicentrum för utveckling och lärande. 

Samtidigt fortsatte lektionerna i datasalen. Alla trycker Enter…Nu!

Slå ett slag, dra en lans eller sprid en text. Sveriges kanske modernaste pedagogik sjunger på sin sista pedagogiska vers. Samtidigt vill krafter ”utveckla” pedagogiken genom att efterlikna och kopiera skolans sätt eller struktur. ”Alla trycker Enter….nu!”. 

Skolan har kommit längre jag vet. Men låt oss sluta dra fritidspedagogiken bakåt i tiden in på obekanta stigar och sedan ha mage att kalla det utveckling. 
Skippa kursplaner och annektering av skolans vedertagna språk och sätt. Skolan är på rätt spår. Känns det som. Det kommer fritidspedagogiken vara fortsatt också, bara vi låter barnet vara vår referens för lärande och utveckling. Där finns också komplementet mellan skola och fritidshem. I olika ingångar och perspektiv på lärande. 

Sveriges kanske modernaste pedagogik. Fritidspedagogiken. 

Modern (samtida, nutida, tidsenlig)

FacebookTwitterWhatsAppEmail

4 kommentarer

  1. Känner igen det med datorerna. Vi växte upp med de första hemdatorerna och många skolkamrater lärde sig på egen hand matematik som låg ljusår före den matte vi fick lära oss i skolan. Samma nu, barnen redigerar och lever digitalt långt bortom skolans barriär.

    Obegripligt att skolsystemet inte kan ta tillvara styrkan med en pedagogik fri från kursplanernas boja.

  2. Och frågan är varför fritidspedagoger som är så med i sin samtid ska ryckas från sitt uppdrag för att fokusera på en utbildningsorganisatorisk koloss med stora bekymmer.

    Mer av något som inte fungerar redan brukar inte vara lösnignen på något.

  3. Så bra text om vad vi har och vad vi kan få.
    Den berikande mångfalden hos pedagoger för att möta allas behov…
    Styrkan i att ta vara på nuet för att forma framtiden.

    Fler texter som denna, tack!

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*