Epistel till ämnesrådet i fritidspedagogik

Låt oss rensa luften. Facket och jag. Låt oss öppna för den dialog jag aldrig stängt. Vi vet att Lärarförbundet är duktiga på att följa debatten på sociala medier och internet. Det bevisade inte minst Jan Gladh, ombudsman, när han och ämnesrådet träffade mig förra december. Gladh citerade Andréas Nybergs ”oknutna skor”.
Medan förbundet dammsuger de sociala medierna får vi ofta rapporter från lokala fackliga möten från fritidspedagoger som vill hålla oss informerade. Vid flera tillfällen har jag fått uppgifter om hur lokala fackförbund uppmanat på möten att ”inte lyssna till vad som skrivs på fritidspedagogik.se”. Det finns fler exempel på liknande händelser. Jag ska inte dra upp alla dessa saker, det är inte mitt syfte. Däremot kan man ifrågasätta huruvida det är ämnesrådets uppgift att svara på frågor om min person, mitt medlemskap i lärarförbundet och min ansökan om utträde ur samma förbund.

Framförallt när jag själv saknar svar på många av mina frågor till ämnesrådet.

Jag har aktivt sökt kontakt och samarbete med Lärarförbundet under de senaste året. Den 31/10 -12 var senaste gången via mail till ämnesrådets sekreterare, Jonas Arnell, utredare på Lärarförbundet. Dels några frågor om ämnesrådets arbete (eftersom hemsidan har gamla nyheter men också, åter igen, en öppen hand till samarbete samt erbjudande om att skriva på fritidspedagogik.se. Arnell i sin tur svarade mer än tillfredsställande men skickar liksom sin föregångare Britta Sjöström vidare till de förtroendevalda (läs ämnesrådet). Vidare har jag efterfrågat rådets handlingsplan utan svar.

Jag har varit och är kritisk till förbundets valda vägar, men jag har alltid sökt samarbete.
Jag har försökt synliggöra normer, men alltid försökt visa på ett bättre alternativ.

Vi befinner oss i en intensiv och akut kris på fritidshemmen. Både som pedagoger i vår obehörighet och med de växande barngrupperna. Lärarförbundet och ämnesrådet har en nyckelroll. Men jag ifrågasätter vilka nycklar de väljer. Kursplanen är en sådan nyckel. En nyckel som initialt tydligt ledde till skolans dörrar. Några ord om ”skolifierigen”. Åter igen pratar vi om normer. För att synliggöra mer eller mindre faktoida uppfattningar om respektive verksamhet. Fritidshemmets verksamhet har närmat sig skolans i praktik och retorik. Jag är den största förespråkaren för samverkan mellan skola och fritidshem som jag känner. Men jag tror att vi ska odla varje verksamhets egenart och särskilda pedagogik. Kursplanen var vid remissandet med ett antal fritidspedagoger skriven på ett sådant sätt att barnen i fritidshemmen fick uppnåendemål. Detta ändrades senare till att målstyra verksamheten. Jag har aldrig kritiserat planens innehåll. Men formen av en kursplan. Samt förbundets avsaknad av konsekvensanalys för om den blev en kursplan. På riktigt.

Nu har utbildningsdepartementet sagt nej. Jag har också sagt nej. Malin Rohlin, Filosofie doktor i pedagogik, säger om verksamheten: Det finns däremot ingen kursplan, vilket i princip lämnar fältet öppet, något som kan anses positivt. Välutbildade grundlärare/fritidshem relaterar sin verksamhet till skolans värdegrund och ämnen som finns inom skolans lägre åldrar.

Välutbildade grundlärare/fritidshem relaterar sin verksamhet till skolans värdegrund och ämnen som finns inom skolans lägre åldrar.

Är problemet pedagogiken eller pedagogen? Varför har vi så fasligt svårt att förhålla oss till vårt eget uppdrag och samverkansbiten med skolan att vi måste formalisera den?

Lärarförbundet uppmanar på sina håll medlemmar att börja jobba efter kursplanen. Hur skulle det se ut om lärare hittade på kursplaner som utbildningsdepartementet sagt nej till!? Hur kan man uppmana till detta? Innehållet är inte alls dåligt. Men formen. Ge ut den som ett nytt ”pedagogisk program” eller som inspirationsunderlag. Men varför i kursplansform?

Lärarförbundet hävdar att vi behöver en kursplan. Jag hävdar att vi har en läroplan. Rohlin hävdar att välutbildade fritidspedagoger kan relatera sitt uppdrag till den läroplanen.

Jonas Arnell konkretiserar varför en kursplan kan vara bra:

”Problemet är att läroplanen har tre kapitel som gäller skolan, men endast de två första berör fritidshemmen. Fritidshemmen har inget i kapitel tre, kursplanerna. Det tror jag gör att det finns en risk att
skolans måluppfyllelse har företräde, ”är viktigare”. ”

”Form och struktur är lånat från skolans kursplaner. MEN innehållet är något helt annat, det är ett innehålll för de fritidspedagogiska verksamheterna.”

”Jag hoppas att ni läser kursplanen i dess helhet och funderar vidare. ”Genom att delta i fritidshemmets verksamheter får eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen.” Möjlighet, inte skyldighet, d.v.s. kursplanen är inte grund för bedömning och betygssättning. ”

Att fritidshemmet inte har en kursplan är knappast något problem för de välutbildade fritidspedagoger som kan relatera sitt uppdrag till läroplanens värdegrund och grundläggande uppdrag. Det är motsägelsefullt att ha en kurs där deltagarna inte ska bedömas. Kursplaner i den form skolverket skriver har mål för eleven. Varför skulle de frångå det? Jag har skrivit en konsekvensanalys på vägar till legitimation för fritidspedagogen. Kursplanen framhölls som en väg dit av förbundet. Idag framhålls den mer generellt som något vi behöver. I samma retorik som fick Sveriges lärare att sakna 10.000 i lönekuvertet.

Jag fortsätter att vänta på en sak; att ämnesrådet ger insyn i sitt arbete samt söker djupare insyn och förståelse för oss som tycker annorlunda. Rådgivande till förbundsstyrlsen – ja! Men representiva för yrkeskåren?

FacebookTwitterWhatsAppEmail

7 kommentarer

  1. Sänk både läroplan och ännu mer en slavisk kursplan till havets djupaste botten! Detta gällande fritids överlevnad in i framtiden om inte fritidshemspedagogiken skall dö för alltid…..skapa istället bättre ”vägledande och stödjande önskvärda huvudspår för fritidshemmets arbete som skall leda till barns fulländade lärande och förståelse av sig själva och sin omvärld” i symbios med skolans läroplan……
    Om vi kan återskapa fritidshem som vi själva ”styr” och dessa är en attraktiv plats för barn,föräldrar och inte minst oss själva så kommer snart ungdomar kunna tänka sig att utbilda sig till fritidspedagoger igen….och vem vet,vi kanske kan vända på steken och ”ta tillbaka” yrkesbeteckningen FRITIDSPEDAGOG med en stolt känsla…..

  2. Nej,okej Hadar…du har inget problem med tillämpningsbara delar av kap 1 och 2……men skulle det inte med ”handen på hjärtat” vara överlägset mer tillfredsställande att kunna säga i framtiden att det var du och samtida fritidspedagoger som satte fröna till något eget ”styrdokument” för fritidshemets verksamhet……kanske något i stil med ”Vägledande skrivelse för huvudspår i fritidshem och deras ”de fem sinnena-pedagogik”…….

  3. En fråga och en kommentar:
    ”Men jag tror att vi ska odla varje verksamhets egenart och särskilda pedagogik.” Hur ställer du dig till att fritidspedagoger ändå använts för regelrätt undervisning? Det är ju tydligen ett av orosmomenten för fritidspedagogerna, att de inte längre ska få göra detta – som de gjort fast de enligt den gamla skollagen inte heller fick det. Alltså, ska fritidspedagoger enligt din mening ansvara för undervisning i skolan?
    Lärarförbundet svarar att fritidshemmet behöver en kursplan för att skolan med sina kursplaner annars framstår ”som viktigare”. Det faktum att fritidshemmet är frivilligt talar i min mening emot en kursplan och visar väl på att det på ett övergripande plan inte är ”lika viktigt” som skolan. Det betyder ju inte att det inte är lika viktigt när man väl är där – och som du säger – de flesta fritidspedagoger har full koll på vad som ska göras – om bara resurserna tillåter det.

  4. Anna,

    Jag anser att den ämnesundervisning som fritidspedagoger i obehörigt kompenserat skolan med bidragit kontraproduktivt på yrkesrollen. Komplementet – som jag ser det – blev kompensatoriskt. 

    När Lärarförbundet säger att skolans kursplaner gör att skolan framstår viktigare bekräftar man dem tesen genom att framhålla att fritidshemmet skulle framstå lika viktigt med egen kursplan. 

    Jan. Handen på hjärtat. Floskler som ”de fem sinnenas pedagogik” har definitivt bidragit till fokus från den fritidspedagog som vackert ryms med hela sin prakt i läroplanens första del. 
    Allmänna råd tycker många också är bra. Lärarförbundets kursplan – en redig verksamhetsbeskrivning. 

    Skolan må vara norm för mycket. Men läroplanens första och andra del (till viss del) annekterar jag mer än gärna. 

  5. Att avfärda ett myntat uttryck som ”de fem sinnenas pedagogik” som floskler och säga att dylika bidragit till att lyfta fokus från hur fritidspedadogens roll framställs i läroplanens första del kan jag inte instämma i……
    Det hette för några år sedan att förskolans pedagogik,som bygger mycket på just ”de fem sinnena” skulle genomsyra grundskolans pedagogik…..men vad blev av detta?….inte mycket hände från de styrandes sida…..
    Skolans läroplan kommer aldrig någonsin kunna leda till en likvärdig status för det arbete som den anställde på fritids utför jämfört med läraren i skolan….och som vi redan vet sjunker och sjunker även lärarens status……
    Den enda lilla ljuspunkt som på senare tid uppmärksammats i media är ju att man fått upp ögonen för de överstora barngrupperna i skolbarnomsorgen och upptäckt att dagisgrupperna(förskolan) har ännu värre situation gällande barnantal än vad man tidigare trott……
    Man börjar inse från styrande håll att den här avvecklingen inte kan fortgå och att tvingande gränsvärden gällande barnantal måste till…..fp:s Nyamboko försvarade situationen med ”barn har olika behov…” så man skall inte sätta gränsvärden…..detta var ju helt befängt då vi alla vet att barn,människor ,har exakt samma grundbehov av kärlek,trygghet,glädje,värme o.s.v.

  6. Nyamboko såg ganska pressad och i försvarsställning ut tycker jag. Det kan inte vara lätt att täcka för alla tokigheter som chefen hennes hittar på. Det hon hävdade var dumt och okritiskt och kommer inte att leda till en bätter situation tyvärr snarare tvärtom. Stackars barn och stackars oss. Jan ska du inte gå med i riksförbundet det har jag gjort. Välkommen önskar Ingrid

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*