Förvaltningschef: Fritids är en mjölkko

I skolverkets studie ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – En kvalitativ studie” använder man fritidshemmet som exempel vid flera tillfällen. Fritidspedagogik.se har tidigare skrivit om hur fritidshemmen sköts på de lokala och kommunala planet. Nedan kommer några viktiga citat ur rapporten som återigen påvisar okunskap och ointresse från de Jan Björklund sa så här om 2006: ”Nej, i stället är kravet på kommunerna att fixa detta nu. Gör de inte det får vi ta upp en diskussion om vad vi ska göra, men vi ger nu huvudmännen en chans att fixa detta. Börja inte ropa på statlig lagstiftning eller detaljregleringar av kommunerna så fort ett problem uppmärksammas! ”

Skollagen säger: ”Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.”

Samtliga citat nedan från Skolverkets rapport.

”Detta framgår till exempel när några av de intervjuade först förlägger ansvaret för fritidshemmens gruppstorlek och lärartäthet till nämndnivå, men när de inser att förändring i dessa fall kräver ekonomiska satsningar ändrar uppfattning och förlägger huvudmannaskapet till kommunfullmäktige.
Öka lärartätheten är en nämndfråga. Men blir ju en budgetfråga som tas i kommunstyrelsen,
så i princip är det ju en fullmäktigefråga.”
(Kommunfullmäktigeordf.)

”Ett tydligt exempel på en komplex målbild rör hanteringen av fritidshemmen. De nationella målen för fritidshemmen är i stort okända på alla politikernivåer och inte prioriterade på förvaltningschefsnivån i studiens kommuner. Detta har inneburit att de kommunala målen för verksamheten, om sådana över huvud taget formulerats, ligger långt ifrån de som uttrycks i läroplanen och i Skolverkets allmänna råd för fritidshem”

”Att det finns läroplansmål för fritidshemmen väcker ofta förvåning.”

”Värdering av fritidshemmens verksamhet i förhållande till de nationella målen i läroplanen och de kvalitetsmål som anges i Skolverkets allmänna råd för fritidshem är i stort sett obefintlig bland alla intervjuade. Fritidshemmen är en lågprioriterad, ouppmärksammad verksamhet, där målet i stort sett uppfattas som att barnen ska ha en avkopplande fritid efter skolarbetet. ”I den kommunala verksamheten är det inte så att föräldrarna står och skriker efter mer pedagogisk verksamhet. De vill ha barnomsorg under trygga förhållanden när de jobbar. Det räcker om barnen är hela rena och mår bra och är glada när de hämtar dem.” (Nämndordf.) Någon systematisk kvalitetsutvärdering av fritidshemmen existerar inte. Istället ses föräldrarna som mätare på kvalitet. Därmed kan avsaknad av föräldrakritik tas som belägg för att verksamheten fungerar tillfredsställande. Intervjuerna föregicks av Skolinspektionens granskning av fritidshem. Samtidigt hade massmedierna uppmärksammat att Skolverket påtalade brister i fritidshem för 10–12-åringar. Det kunde därför hos intervjuade förvaltningschefer och nämndordförande finnas en ökad medvetenhet om fritidshemmens marginaliserade situation. Det finns också de som uppmärksammat fritidshemmens ökade gruppstorlekar och mindre personaltäthet som ett problem, och beklagar att man inte mäktat med fritidshemsområdet. ”När vi fick reda på att Skolinspektionen skulle komma, så letade vi efter det./gruppstorlekar/ Såg det då. Det var uppe till diskussion, men sen har det inte hänt något. När man ser siffrorna så skäms man”. (Nämndordf.) Förvaltningscheferna är de som är mest medvetna om situationen. De beskriver att fritidshemsverksamheten är en lågt uppmärksammad verksamhet, bland annat beroende på tradition och att uppmärksamhet och resurser riktats till skolan. De förvaltningschefer som besökt fritidshemsverksamheten upplever dock inte att den har problem. Det finns även förvaltningschefer som ifrågasätter både Skolverkets kritik av kvalitet och av gruppstorlekar. Dessa anser bland annat att uppfattningen att personaltätheten är för låg bygger på statistiska redovisningsproblem, då personalen arbetar både inom skolverksamhet och fritidsverksamhet.”

”Trots en relativt sett omfattande skolbudget beskriver nämndens ordförande sällan någon möjlighet att göra de ekonomiska insatser som de ser nödvändiga för att väsentligt kunna öka måluppfyllelsen. Därtill upplever de möjligheten att omfördela medel inom tilldelad ram som uttömd. Att till exempel föra över resurser från skolan för att återställa resursnivån inom lägre prioriterade områden som fritidshemmen ses som uteslutet, eftersom skolan ses som prioriterad.”

”I praktiken blir det endast möjligt för nämnden att öka kvaliteten i verksamheten
genom olika former av transfereringar inom ansvarsområdet.”Nämnden kan ju inte fatta nya beslut om det inte är finansierat. Bara fördela inom sin ram.” (Förvaltningschef ) Det innebär till exempel att resurser hämtas från mindre uppmärksammade områden som fritidshemsverksamheten. Som en förvaltningschef uttrycker det: ”Fritids har blivit en mjölkko när det behöver sparas.” (Förvaltningschef ) Den ökande gruppstorleken i fritidshemmen förklaras genomgående med att skolan kräver alltmer resurser inom tilldelad budgetram.”

”Ett exempel är att ökade behov i skolan, bland annat att höja elevernas resultat på nationella prov, har lett till en successiv resursöverföring från fritidshem till skola, vilket bidragit till att personaltäthetet på fritidshemmen minskats och gruppstorleken där successivt ökat”

Slut citat.

Sprid kunskapen om okunskapen hos de som beslutar om fritidshemmen!

FacebookTwitterWhatsAppEmail

6 kommentarer

  1. Känner hur jag får ökad frekvens på hjärtslagen när jag läser detta. Så mitt i prick. En del av citaten hade kunnat vara direktkopierade från egenupplevd dialog eller hämtade från kommentarer av chefer och/eller beslutsfattare i de politiska leden i vilken kommun som helst. Snälla Hadar, kan du tänka dig att distribuera ut denna text till landets kommunledningar, såväl på förvaltningsnivå som till kommunstyrelser och nämnder? Igenkännandets eftertanke borde infinna sig och fungera som nån slags väckarklocka hos en o annan.

  2. Jag blir såå…. upprörd eftersom det är exakt detta sjuka synsätt som genomsyrar okunskap, bristen på respekt och förståelse hos de ansvariga huvudmännen har, bidragit till en av tiderans största svek när det handlar om barnens rätt till trygga, uppväxtvillkor! Hade man tänkt rätt och satsat på fritidshemmen skulle mycket av de barn och ungdomsproblem som vi kan se idag kunnat motverkas och förebyggas,Det är skrämmande hur ekonomin och vinstintressen har fått all makt över barns utvecklingsbehov, och hur alla svär sig fria och skyller på varandra. Hur kan det vara tillåtet för de kommunala huvudmännen att fortsätta blunda, svika och tillåta att en verksamhet används som mjölkkossor utan att behöva åtgärda och anmäla dessa missförhållanden som pågår och ökar så länge man som de ytterst ansvariga accepterar att det fortsätter? Håller med Ellinor om att sprida denna text!

  3. Jag vill även tillägga att de enkäter som går ut till föräldrarnas tyckande som sedan ska vara en grund för utvecklingsmålen? I den enkät som oftast föräldrarna får handlar det om ca två eller tre frågor som föräldrarna ska besvara och i vår kommun är det f-klass åk 2 och åk 5 som besvarar dessa enkäter där de flesta frågor handlar om skolsituation. Min fråga är då Vilka krav har föräldrarna rätt att ha på de ansvariga i kommunen? De betalar samma avgift för sitt barns fritidshemsvistelse? Ändå kan det inom kommunen vara helt olika kvalitér beroende på hur ekonomin ser ut och vilka resursbehov som SKOLAN har! Ska man tillämpa enkäter som ett mätinstrument ska ALLA ha en chans att svara! Dessutom ska utbildningsmålen som är fastställda av staten vara övertydliga, samt om den psykiska och fysiska miljön kan säkra utvecklingsbehoven hos de enskilda barnen och främja god hälsa och trygghet hos de inskrivna barnen på fritidshemmen!

  4. Jag blir bara så arg! Jag håller på och letar efter ett äldre inlägg på fb om överföringar av fritidshemmets resurser till skolan. Det gällde Jönköpings kommun, men jag minns inte vem som skrev det! Var kan jag hitta siffror på det?

  5. Efter många år som fackligt aktiv blir jag inte det minsta förvånad. Jag känner väl igen hur beslutsfattare resonerar och svär sig fria från ansvar. Den nyfikne kan gärna läsa vad som står i fritidshemmens allmänna råd om lämpliga gruppstorlekar och resurstilldelning när det gäller personal i förhållande till antal barn.
    Om du tror att du då kommer att hitta ett riktvärde, kommer du att bli besviken. Där står nämligen ingenting om det och så vitt jag vet står det ingen annanstans heller. Det blir katten på råttan och råttan på repet…
    Skolan prioriteras och fritidspersonalen får lita på att man löser det i arbetslaget. In bästa fall finns det en outbildad vikarie att sätta in när det är personalbrist. Har nu också hört resonemang om att man behöver ta in fler barn i skolan för att finansiera de nya lönepåslagen, då skolorna inte får ökade anslag för att finansiera det hela. En och annan kommun höjer skatten också.
    Personalförstärkningar lär inte vara aktuella för fritidshemmen.

  6. Så rätt som du skriver Ulf ! …..och vikarier i dessa sjukdoms-o. vabbtider sätts inte in i första taget…det måste man oftast lösa bland ”bofasta folket i huset”…..
    Grundfelet med fritids i skolans lokaler och skolan och rektor som huvudman är just detta att fritids verksamhet endast får smulorna efter en redan mager måltid…..och att även smulorna tas ifrån oss när det så ”passar” ledningen…..och så pratar ledningen av skolan ibland om kvalitetshöjning på fritids när deras chefer ”eldar på”….PATETISKT OCH BEKLÄMMANDE!
    Alltså….man kan fortfarande inte ”koka soppa på en spik”!

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*