Hur 4000 fritidspedagoger blev 13500

Eva-Lis Siréns uttalande tidigare i veckan om att Lärarförbundet har 13.500 medlemmar som är fritidspedagoger väckte många frågor. På sin egen hemsida redovisar man 4000 lärare i fritidshem. Forskning.se skrev för något år sedan att ”Det råder brist på fritidspedagoger i Sverige. Bara 6000 av de ungefär 17000 som jobbar på fritidshemmen har högskoleutbildning med inriktning på fritidspedagogik.”

Skolverkets statistik säger att 32200 är anställda i svenska fritidshem. 55% av dem har pedagogisk högskoleutbildning vilket blir 17.710 anställda med pedagogisk högskoleutbildning. Av antalet anställda rapporterar Skolverket att ca 28% har högskoleutbildning mot arbete i fritidshem. Enligt Skolverkets senaste rapport har 5362 en fritidspedagogexamen.
3260 har en förskollärarexamen. 2148 har en lärarexamen. 4515 är ”arbetsledare”.
732 är fritidsledare och 5099 är ”övrigt”. Plus ett par andra poster som jag inte redovisar.

Enligt SCB fanns det 2009 en tillgång på 16.722 fritidspedagoger i landet. 

Inom kort kommer även lärarförbundet att presentera sin årliga statiskt över sina medlemmar. 

Eva-Lis Sirén sa på twitter när frågan kom upp att 13.500 inkluderar de som seminarieutbildades på 70-talet. (-77 blev det en högskoleutbildning). 

Vi landar i en salig blandning av pedagoger som jobbar i fritidshem. Det reformglada utbildningssveriges baksida. 
Alla som någonsin utbildat sig mot arbete i fritidshem inkluderas som fritidspedagoger. Sen blir alla också lärare. Det är bra att utbildningar är ”bakåtkompatibla”. Fram till Björklunds dagar i alla fall. Men bör vi skilja på utbildning på högskola eller inte? När blir det viktigt att splittra siffror?

Lärarförbundet har hur som helst säkert 13.500 medlemmar som vid sitt inträde i förbundet skrev in sig som fritidspedagoger. Men i verkligheten har de ingen aning. Det kommer inte Fritidspedagogernas Riksförening heller att ha om man växer sig stora med tusentalet medlemmar om 3 år. De kommer inte veta vilka som lämnat sin tjänst. Vilka som lärarlyft sig bort från fritidshemmets verksamhet eller vilka som slutat arbeta. 

Skillnaden med Fritidspedagogernas Riksförening är att deras syfte och mål är specifikt inriktade på fritidshem och fritidspedagog. Där behöver ingen kalla sig lärare om man inte vill eller stödköpa för syften man inte visste man hade. 

Fritidspedagogernas Riksförening gjorde inga anspråk på att mäta styrka med Lärarförbundet. Det var Sirén som ( hon ofta gör) målade upp fritidspedagogerna som för få för att kunna påverka. Att vi är beroende av Lärarförbundet. 

13.500 utgör en betydligt större del av förbundet än vad 4000 gör. Det är ytterligare 9.500 medlemmar som åtminstone i registren hamnar längst ned på agendan. 13.500 utgör heller inte ett extremt litet fackförbund. 

Nu slutar vi mäta krafterna. Jag ser fram emot att se Fritidspedagogernas Riksförening skrida till verket och gå de vägar man tror på. Vem vet – de kanske leder längre än vi tror?

FacebookTwitterWhatsAppEmail

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*