Replik till Lärarnas Tidnings chefredaktör

Annica Grimlund tycker att det är viktigt att värna om fritidspedagogikens kärna. Hon jämför dagens utbildningspolitiska utveckling med när förskolan fick sin läroplan och skiftade fokus från omsorg till lärande. Som om de stod i motsatsförhållande till varandra. Fritidshemmet har en läroplan. Samma som skolan. Att sedan Grimlund tycker att det kan vara ett lyft att det inte räcker med en examen mot fritidspedagogik blottar vilken normativ syn på lärande och utbildning hon har. 

Att fritidspedagogers behörighet i fritidshemmet går via skolans ämnen gynnar inte fritids. Inte fritidspedagogen. Grimlund sa inför förbundets senaste kongress: ”Oberoendet gynnar våra journalistiska möjligheter att granska makten, inte bara i omvärlden utan även inom Lärarförbundet”

Jag tycker Grimlund borde ägna mer tid åt att granska makten och dess  effekter. Hellre det än att leka med begrepp som ”fritidspedagogikens kärna” i samma andetag som hon pratar kutsplanestyrda skolämnen. 

FacebookTwitterWhatsAppEmail

10 kommentarer

  1. Hej Hadar,
    Min personliga åsikt är att det är mycket viktigt att värna om fritidspedagogikens kärna oavsett ämne. Jag tycker, precis som i fallet med förskolan, att fritidshemmens utveckling inom skolan inte behöver stå i ett motsatsförhållande till att värna fritidspedagogiken. Lärarna i förskolan har lyckats göra ämnena till sina egna och anpassat dem till undervisningen, barnen och förskolans verksamhet. Tidningarna Förskolan och Fritidspedagogen tar ständigt upp exempel från olika verksamheter där lärare själva visar på olika sätt arbeta.

    Eftersom det är politiska beslut som ligger bakom förändringarna inom utbildningen måste de naturligtvis mötas av en satsnining och resursförstärkning inom verksamheten, den satsningen ser jag inte i dag. Politiker måste ju möjliggöra utvecklingen så att fritidspedagogerna kan anpassa de nya kraven efter verksamheten på ett tillfredsställande sätt.

    Det finns, som sig bör i en demokrati, en massa olika åsikter. De ska respekteras. En del tycker inte om ”skolifieringen”, andra välkomnar den eller anpassar sig till oundvikliga förändringar. Lärarnas tidning följer med intresse debatten och låter de olika åsikterna ta plats i tidningen och på nätet.

    När det gäller vår roll som kritiskt granskande roll så kan jag konstatera att mitt uttalande från kongressen fortfarande gäller.
    Vänliga Hälsningar
    Annica

  2. Hej Annica,

    Tack för ditt svar. Utifrån sina förutsättningar så tycker jag nog att fritidshemmet lyckas lika bra som förskolan att anpassa ”ämnen” och göra dem till sina egna. Varken förskolan eller fritidshemmet är en ämnesisolerande verksamhet. 

    Vad gäller tidningen fritidspedagogen verkar den allt mer fungera som ämnesrådets och lärarförbundets egna informationskanal. 

    Lärarnas tidning har varit duktigare på att bevaka vad som händer utanför facket. Det tackar vi främst Stefan Helte för. 

    Jag saknar en saklig kritisk granskning av de vägar som vi nu står inför. 

    – Vad händer med de fritidspedagoger som lärarlyfter? Vad innebär det att legitimeras utanför sin primära verksamhet?
    – vilket stöd har Lärarförbundet för sin kursplan?
    – Får vem som helst hitta på kursplaner? Får man åka runt och informera om den trots ett nej från departementet?
    – Vilka olika vägar finns det till legitimation? Konsekvens av dessa vägar?
    – Är kritiken mot facket befogad? 
    – Varför slår facket på stora trumman över lärarbristen i förskolan som har 44% utbildade förskollärare. Bara 4-5% utan någon som helst utb mot barn. 
    Fritidshemmet har 28% fritidspedagoger och nästan lika många ”mannen från gatan”. Dvs ingen utb kopplad till arbete med barn. 

    Tar man på sig ett par kritiska glasögon finns en norm att granska. 

    Den normen har jag och andra fått uttrycka i lärarnas tidning. Problemet där bli att vi framstår som en och annan uppkäftig  rebell. Det är lätt att slå ned på. Det är lätt att härska över. 
    Som sveriges största fackförbund för lärare. 

  3. Hadar,
    tycker det är bra att du fortsätter synliggöra skolan som norm och hur denna norm styr fritidshemmet och dess verksamhet. Den skolifiering som blir resultatet av detta håller nu på att invadera fritidshemmet med stormsteg. Samma skolifiering som Skolverket kritiserat både förskolan och förskoleklassen för. Just därför kritiseras bl a kursplanen då den är ett tydligt steg mot ett förändrat synsätt på barn, lärande och kunskap. Inte heller kan lärandet på fritidshemmet indelas i ämnen då det lärande som där sker är betydligt vidare än så.

    Susanne Yttergren

  4. Verkligen bra uppslag för en granskande journalistik Hadar. Det vore underbart bra om Annica Grimlund kunde ta fram svar eller synpunkter på dessa superviktiga frågor.
    Alla måste reagera på försämringarna för dagens barn och personal både på fritids och i förskolan.

  5. En sak till. Det vore bra om Lärarnas tidning gjorde reportage från ”en vanlig vecka på fritids” t.ex. Då skulle det bli tydligt vad det är vi kämpar för. Som det nu är är det ”käcka” projekt som får illustrera verksamheten ofta drivna av några som gått aktionsforskningsutbildning eller ämneskurser. Det är också bra naturligtvis men visar inte vår vardag.
    Ett uppslag: Följ ett eller flera av de barn i förskoleklass som är i skola, fritids från 6.30 till 17 och även situationen i barnets hem.
    Jag tänker på barnet som var på frukost tillsammans med 40 barn, i skolan med 23 och sedan på fritids med (en bra dag då flera var sjuka) 45 barn. Därefter väntade träningspasset med 15-20 barn.

  6. Hej Hadar och Ingrid,

    Tack för alla reportageidéer!
    När det gäller tidningen måste jag passa på att skryta lite. Vi lät undersökningsföretaget Skop göra en läsvärdesundersökning i slutet av 2012 för att se om fritidspedagorna uppskattade sin facktidning, Fritidspedagogen.
    Skop ringde upp 200 fritidspedagoger och vi har precis fått resultatet av undersökningen. Ni ska få lite förhandsinformation 🙂
    Den visar att över hälften av fritidspedagorna har STOR till MYCKET STOR nytta av tidningen i sitt DAGLIGA ARBETE och närmare 60 procent har STOR till MYCKET STOR nytta av den i sin YRKESUTVECKLING. Jag önskar jag j´kunde säga detsamma om min fackliga tidning, Kollega. Den har tyvärr alldeles för brett innehåll för att kunna beröra som Fritidspedagogen har möjlighet att göra, som endast har fritidspedagogerna som målgrupp. Även om tidningen är bra läsning så nån direkt NYTTA har jag inte av den.
    63 procent diskuterar innehållet i Fritidspedagogen på sin arbetsplats. Det här är väldigt höga siffror, enligt Skop. 99 procent tycker att tidningen är trovärdig och på en skala ett till fem tycker 4,0 att det är en mycket värdefull medlemsförmån. Vi är förstås jätteglada över resultat då det visar att tidningen får högre resultat än de flesta andra tidningar Skop kan jämföra med. Men framför allt är vi tacksamma för alla fritidspedagoger som delar med sig av sina erfarenheter och yrkekunskaper i tidningen.
    Fortsätt alltså att tipsa chefredaktör Helena Gårdsäter. helena.gardsater@lararforbundet.se
    Hälsningar
    Annica

  7. Problemt är att fritidspedagogen hålls på sin plats utanför fackets gemensamma agenda.
    Må det vara Lärarnas Tidning eller stora kampanjer. Eller legitimering.

    Facket pratar tyst om fritidspedagogen, vilket försatt oss i en horribel sits. Arbetsmijlömässigt såväl som politiskt.

    Grimlunds ledare bekräftar denna bild och gör inget för att motsäga den.
    ”Fritids mår bäst av att bli skola” tycks Grimlund, Sirén och Björklund vara rörande överens om.
    Det är en sorglig framtid facket bereder oss för.

    /Kalle, fritidspedagog Västerås

  8. Vad roligt med respons Annica! Jag tycker att en ”facktidning” är bra för just idéer och för att knyta band mellan oss med samma ” yrke” men Lärarnas tidning är ju övergripande och läses av så många fler. Det är där debatter och granskande journalistik blir extra viktig. Om man jämför vår situation med t.ex. mobbades ( inte alltför hårresande jämförelse) så är det så viktigt att någon vill se vad som händer.
    Då kan man inte bara göra glättiga reportage om utvalda delar utan våga och vilja ta i det faktum att folk håller på att ge upp. Varför?Jag är så glad att du svarar oss. Det känns jätteviktigt.

  9. Hej Ingrid,
    Du kan vara säker på att vi försöker spegla yrket från alla olika vinklar och vår uppgift som journalister är att vara objektiva. Och precis som du säger, Fritidspedagogen tar upp den lärarnära verksamheten medan Lärarnas tidning skriver om fackliga och politiska frågor som berör yrket, båda är naturligtvis viktiga på sitt sätt. Jag har tagit till mig dina åsikter och vi kommer med intresse bevaka frågorna och sakernas utveckling.

    Annica

  10. Tack Annica!! Det ser jag fram emot! Svaret på frågorna här ovan är verkligen livsviktiga för oss fritidspedagoger.
    Jag påstår mig ha ett av svaren och det är vad som händer med dem som går lärarlyftet. I och med det blir de ” livegna” på skolan. Poängen räcker inte till ett ”lärarjobb” fullt ut utan gör fritidspedagogen användbar som lärare i estetiska ämnen på förmiddagarna. Med ett minimum av planeringstid och ett maximum av arbetsinsats till en fritidspedagoglön. Tänk alla omdömen som ska skrivas bara det tar enorm tid. Materialet som ska bearbetas är också gediget när det gäller t.ex. bild som jag tidigare undervisade i.
    Det tycks som om politikerna tror att barn inte behöver det fritidspedagogiska arbetssättet under den tiden av dagen. Inget kan vara mer fel.
    Vi får också ”dubbla roller” i förhållandet till barn och föräldrar.
    Det vore intressant att veta om detta bara är ounderbyggda farhågor eller om det är så för fler än mig.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*