Upprop Fritidslyft!

Länk till undertecknande

Svensk fritidshemsverksamhet är unik. Inget annat land har en så utbyggd och etablerad verksamhet med syfte att förena omsorg och lärande (educare) för barn i skolåldern. I Sverige är 400.000 barn inskriva i fritidsverksamhet. 

Fritidshemmet är en del av den svenska välfärden. En verksamhet som var fundamental när kvinnorna tog plats på arbetsmarknaden. En verksamhet som i sin bästa form kompletterar både skola och hem – men framförallt sätter barnet i centrum, med personal utbildad för uppdraget. Fritidspedagogen har kunskap om barns utveckling. I sin utbildning har fritidspedagogen teorier och kunskap om barns lek, lärande och socialisation. Där finns också kunskap med särskilt inriktning på friridshemmets didaktik och pedagogik samt den i relation till skolans uppdrag. 

Det är en bred och unik kompetens!

Tyvärr har denna verksamhet svagt stöd. Det finns en okunskap redan på utbildningspolitisk riksdagsnivå. Okunskapen fortsätter sedan som en röd tråd via kommunerna ned till lokal nivå där många rektorer saknar kunskap om fritidshemmets mål och arbete. 

Fritidshemmet har i sig själv ett starkt egenvärde som vi måste värna om. Men även ur ett större utbildningsperspektiv håller många för sannolikt att en bra fritidsverksamhet har positiv inverkan på skolans utbildning. På samma vis kan ett dåligt fritidshem verka kontraproduktivt på skolans utbildning.    

Vi måste lyfta fritids! Och vi kräver:

• Mer medel till forskning
• Mer utbildad personal. Fritidshemmet är den enda verksamhet inom samtliga utbildningsformer som befinner sig i ”lärarkris”
• En statlig insats för att stärka fritidshemmets egen verksamhet. När fritidshemmet har hög kvalité blir komplementet till undervisningen också av kvalité.  
•  Ett stopp för devalveringen av fritidspedagogens yrkesroll. Att kräva behörighet i skolans ämnen för att få ansvara för fritidshemmets verksamhet är ett huvudlöst politiskt beslut. Utbildade fritidspedagoger är de enda  som har utbildning mot arbete i fritidshem. 
• Stat och skolinspektion måste utöva hårdare tillsyn vad gäller kommunernas huvudmannaskap enligt följande punkter
• Barngruppernas sammansättning och storlek. Det är en säkerhetsfråga!
• Personaltäthet och personalens utbildning. 
• Det pedagogiska ledarskapet (rektor). 
• Pedagogikens och verksamhetens kvalitet i relation till styrande dokument. 

Alla förutsättningar som är direkt i strid med läroplanens ambitioner om omsorg- och lärande måste få snabba nedslag och vidare vite för huvudman som inte skyndsamt agerar. 

• Samverkan mellan Skola och fritidshem – de pedagogiska synsättens möte – måste i högre grad formaliseras eller tecknas avtal kring. Samverkan får inte vara godtycklig. 
• I fritidspedagogens arbetsuppgifter – ett tydligt fokus på arbete med värdegrunden i enlighet med läroplanen (del 1+2)

Dessa punkter har fritidspedagoger haft svårt att hitta solidariskt stöd för. Nu måste lärare, pedagoger och föräldrar sluta upp i ett fritidslyft. Vi ska kräva mer på alla nivåer. Slut upp i ett upprop för svenska fritidshem. För en kvalitativ, pedagogik, omsorgsfull och trygg verksamhet. Det förtjänar våra barn. För ett vidgat lärande. För en trygg och meningsfull fritid. 

Länk till undertecknande

Bakom initiativet står läraren Fredrik Karlsson och Fritidspedagogik.se

Mottagare av upproret är regeringen (Utbildningsdepartementet) och SKL i första hand.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

20 kommentarer

  1. Hej!

    Spännande initiativ! Det är viktiga punkter och Lärarförbundet driver dem på flera andra sätt också. Bra att många samverkar.

    Jag tror att punkten om behörighet på punktlistan skulle kunna justeras lite: enligt den remisspromemoria som presenterades före jul kommer fritidspedagoger att få bedriva och ansvara för undervisningen i ett fritidshem trots att han eller hon inte är legitimerad och behörig för undervisningen enligt skollagen och förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare /…/. Det blir sannolikt också beslutet: regeringens proposition till riksdagen är planerad senast den 30/4 enligt den prop.-lista som regeringen lagt ut på regeringens hemsida 15/1.

    Lärarförbundet har krävt legitimation för fritidspedagoger (rakt av): jag tror att det är ett mer framåtsyftande krav att ställa gentemot politikerna eftersom behörighetsfrågan ser ut att lösas.

  2. Hej Jonas.

    Vi avvaktar att jubla innan beslut är tagna. Vi har blivit brända vid förhandlingsbord förr av utb.dep, om vi ska tänka noga.

    Vad gäller ”legitimation rakt av” osv har vi lite olika bild av det önskvärda. Lärarförbundet via kursplan och iaf jag via kompetens och utbildning. Vi ska inte diskutera kursplanen mer här i tråden. Ser fram emot ämnesrådets stöd och underskrift i frågan. Förbundets syn på legitimation bör inte vara ett hinder för stöd i denna fråga.

  3. Hej Jonas! Vi fritidspedagoger är de enda med adekvat högskole- utbildning för fritidspedagogiskt arbete. Vi måste anses lika legitimerade för detta arbete som t.ex. förskollärarna för sitt.
    Jag vill jubla över att redan så många skrivit på uppropet!!!!!
    Framför allt är det roligt att se lärare, föräldrar,lokförare mm engagera sig i fritidsfrågor!!!!

  4. Tycker också att initiativet till ett fritidslyft är bra. Men reagerar på punkt två och punkt fyra. Fritidshemmen är inte den enda utbildningsform som har haft ”lärarkris”, i förskolan har lärarbristen varit stor på vissa orter exempelvis. När det gäller punkt fyra så är det ju en förändring på gång, att fritidspedagoger med äldre utbildningar kommer att få ansvara för undervisningen i fritidshemmet.
    (Även om jag inte heller vill ta ut glädjen i förskott) så blir det med största sannolikhet så. Många fritidspedagoger undervisar delvis i estetiska ämnen, även om fritidshemmet är huvuduppgiften. Varför skulle i så fall vara så fel att de blev behöriga i ämnena OCKSÅ. Många fritidspedagoger som jag haft kontakt med vill gärna få behörighet i fritidspedagogik och ämnen. Många (väldigt många) tycker också att kursplanen är ett bra verktyg för ett fritidslyft, eftersom man med hjälp av den kan bedöma verksamhetens kvalitet eller brist på kvalitet, och med den som underlag både kvalitetssäkra och eller ställa krav uppåt där brister finns.

  5. Det stora grundläggande felet med att bli behörig med hjälp av t.ex. bild eller idrottspoäng är att vi kommer att bli ”livegna” i skolans värld. Den extrautbildningen till största del betalad av oss själva är skräddarsydd för att utnyttja oss till 150%. Vi får ett uppdrag som innebär att vi ska ge betyg och eller skriva omdömen som vi inte alls har kunskap om. Jag inbillar mig att en 30hp lång utbildning inte på något sätt kan jämföras med en ”riktig” bild- eller idrottslärarexamen. Alltså är vi då enligt mitt sätt att se det ”svartfötter”. Vi har en stor och viktig uppgift att med våra fritidspedagogiska redskap underlätta för barnen att finna sig själva och känna att de duger som de är. Inte att sätta betyg. Vi frågar inte efter vad kan du utan istället hur mår du. Dessutom är det ju väldigt konstigt att inte fritidspedagoger själva får välja vilket ämne de vill läsa. Otroligt gammaldags människosyn som förutsätter att fritidspedagoger bara kan vara halvbra lärare i bild och idrott. Vi kan vara halvbra i kemi,fysik,matte,you name it, på 30hp men där kommer vi inte på fråga. Varför?

  6. Jag har jobbat med bildundervisningen på skolans låg- och mellanstadium i snart sjutton år . Med en bakgrund som bl a konstskola/ fritidspedagogexamen har jag verkat halva tiden som bildlärare och på em som fritidspedagog. Mycket krävande, men det ultimata yrkesvalet för mig. Att jag nu då får möjlighet att uppdatera mina kunskaper med 30 hp i Lärarlyftet har jag enbart upplevt som relevant och nödvändigt inför betygsättning, ny läroplan och allt. Det är bättre att vi får några poäng till och kan hävda oss inom skolsystemet med vår fritidspedagogiska kompetens och barnsyn, än att vi blir hjälplärare, assistenter el vikarier ryckvis där det finns luckor som måste fyllas. En ”riktig” bildlärare jobbar oftast inte neråt i stadierna utan på högstadiet och gymnasiet. Oftast är lärarna inte intresserade av att ha alla ämnen utan överlåter det gärna till fritidspedagoger med större intresse och kompetens. Som det var på nittiotalet och före det kommer vi förmodligen aldrig att få det igen. Det var ett enormt slöseri med pedagogisk kompetens, men med den förmånen för barnen att vi sprudlade av idéer och brann för att lära de lekar, samspel, estetiska projekt mm. Kluven, och med en ironisk bi- ton, till det sista.

  7. Ja, Eva! Det är ett etiskt dilemma. Ska vi vara ”slasktrattar” med ämnen som anses ”oviktiga” eller ska vi vara fritidspedagoger hela dagen med allt som det innebär av pedagogisk integritet, men på samma gång svårighet att få heltid.
    Högskolepoäng i all ära men snabblösningar för att rädda skolan tycker jag är sorgligt och kortsiktigt och målar in oss i ett hörn. Det finns inget större slöseri än det som nu drabbar våra barn. Det är ett stort slöseri med själar som pågår därute. Antidepressiva läkemedel blandas med amfetamin för att barnen ska passa skolan istället för tvärtom. Det kan inte bli för många vuxna, bara för kallt klimat. Så tycker jag.

  8. Jag tycker givetvis att man ska vara behörig på fritids utan de 30 HP jag läser till nu i ämnet idrott! Men jag tycker att det är en mycket bra idrottsutbildning och jag har haft all idrott på den lilla skola jag jobbar på sen 08!! Förstår inte alls Ingrids åsikt, perfekt att kombinera idrott med frtids! Vi har lärare på skolan med idrottsbehörighet sen gamla utbildningar o deras kunskap på det ämnet är mycket vagt! Jag har får utb betald på arbetstid

  9. Det är inte vars och ens ställningstagande och liv jag kommenterar, utan konsekvenserna som de märkliga politiska besluten medför för en hel yrkeskår. Vi hamnar som grupp i en situation där vi måste snabbutbilda oss i ett annat yrke för att bli legitimerade i vårt eget. Utbildning är något som ingen kan ta ifrån en, alltid nyttigt och utvecklande. Jag är jätteglad för att du och Eva trivs med era liv. I mitt tycke får ni dock dubbla roller för barnen och ska tex. skriva omdömen, betyg. Jag har själv i många år jobbat som bildlärare och vet hur mycket material som ska gås igenom och hur lite tid som var avsatt åt detta. Det är det jag menar med utnyttjbar till 150%. Som fritidspedagog använder du dig också av olika ”ämnen”
    men de som för närvarande passar i din barngrupp. Det är fritt att följa uppslag och frågor som barnen ställer. Verksamheterna har delvis olika syften och mycket olika förutsättningar ges generellt sett den som ska rodda båda, gentemot dem som enbart är i ”skolan” som lärare.
    Visst är det också märkligt att vi inte är aktuella att undervisa i andra ämnen som vi själva tycker att vi behärskar. Jag tänker på SO NO tex. 30hp i matte, Vilken känsla att behärska den undervisningen. Jag raljerar. Jag tycker att estetiska ämnen är viktigast men de har av tradition ingen högre status i skolans värld. Mitt hopp är att ni som brinner för detta kan ändra den attityden. Lycka till MVH Ingrid Lycknert

  10. Nu förstår jag din infallsvinkel, Ingrid. Visst är det så! Bara för min egen personliga del så är det utvecklande och relevant just nu, med en påfyllning av den kunskap jag får gm 30 p bild. För att jag ska kunna göra det jobbet som Lgr-11 fodrar.
    Och jag hade gärna sett att vi blev mindre ”utnyttjade”! Hade lärarna fått bestämma så var vi också rastvärdar varje rast + skolsamverkan+ ämnesansvar+ stängning och öppning varje dag+ vidareutbildning+aktionsforskning/dokumentation+ nya fräscha aktiviteter som är individuellt anpassade till alla som behöver egen anpassad studiegång mm. mm…bara för att berättiga vår existens inom skolans väggar. Det är en tvekluven yrkesroll. Hade gärna sett att vi fick en tydlig yrkesbeskrivning. Vart tog den vägen? Vad jag förstår så står det bara ” vi ska göra det rektor ålägger oss”! Hur många yrkesgrupper har en sådan yrkesbeskrivning ?

  11. Eva!Tack för att du skrev detta. Exakt de problemen som du tar upp här är de jag reagerar på. Som sagt lycka till med arbetet och med att förändra attityder. MVH Ingrid

  12. hej!
    hur ska skolverket och regering någonsin förstå elevernas och pedagogernas frustration över brist på aktiviteter och material. de har inte varit ute på slagfältet. utbildade fritidspedagoger sliter med att förklara för sina alltför outbildade kollegor om varför man ska göra på vissa sätt för att utvevkla barnens sociala kompetens. samtidigt är det väldigt viktigt på vissa arbetsplatser att man inte skyltar med att man är utbildad fritidspedagog. detta sker samtidigt som fritidspedagogerna ska fixa lärarlyftet. och där kommer huvudmannen in och säger att lärarna ska gå lärarlyftet först. på detta sätt förblir en fritifspedagog en lågstatus figur som ska hållas som lektant och rastvakt , niga och buga för lärarna

    h hunsas av föräldrar. ändå står fritidspedagogen rak i ryggen och förstår sin betydande roll för alla elever. vi löser konflikter och är goda specialpedagoger. ge oss vår alldeles egna legitimation nu kära regering!

  13. Det är,och har under lång tid varit, ett allvarligt problem att styrande,politiker,endast i vaga diffusa godtyckliga ordalag anger ”ramarna” för fritidshem och samverkan fh-skola .Man sätter inga exakta maxgränser för barnantal på fritids,inga exakta gränser för antal barn /pedagog,inga exakta regler och gränser för samverkanstid,ingen exakt tid för egen planering gällande arbetet för fritidspedagogen i samverkan under skoldagen,inga regler om lokaler för samverkan osv………….Allt sedan fritidshemmen tvingades in i skolorna under förespegling att det var pedagogiska vinster och inte det som vi alla vet var huvudorsaken,spara pengar,har skolpolitiker hållt fast vid att ”diffusiera” fritidshemmen och deras personal…..Lgr11 är inget undantag i detta.

  14. Jan. Vi är överens om att samordningen med skolan inte kom till under de bästa av former.
    Jag tror inte på maxtak. Det är stelt. Men större makt till pedagog att säga stopp utifrån kontext.
    Vi måste och vara konkretare i vad vi vill ha från kommunerna. Jag vill ha kvalitetsformuleringar och eller kvalitetsmål utifrån styrande dokument. Annars kan vi aldrig hålla huvudmännen till svars.

    Regler. Nja. Makt och autonomi till pedagogen. Ja.
    Bara pedagogen i gruppen ser dynamiken. Kan bedöma om fler eller färre barn behövs. Detta måste hållas mot ovan nämnda kvalitetsmål.

  15. Jag håller inte med om att ett maxtak skulle medverka till någon ”stelhet”…..jag var ju med på den tiden när maxtak för barngrupperna fanns….maxtaket innebar inte någon definitiv ”stelhet”,barngruppen kunde minskas eller höjas med 1-2 barn beroende på t.ex om ett barn var nyinflyttat och snabbt behövde plats, eller att ett ”barn med särskilt behov” som kom till gruppen gjorde att man fick nedskrivning av barnantalet relativt maxtaket och då fick man oftast en extra resurs i personalgruppen därtill i form av elevassistent…..som det är idag kan barngruppen vara hur stor som helst och ofta ingår det i dessa grupper flera ”bokstavsbarn” utan extra resurs….
    Min fasta ståndpunkt utifrån erfarenhet är att de enda ”kvalitetsformuleringar” och diffusa ”kvalitetsmål” utifrån styrdokument som de styrande avger inte är i ajour med verkligheten och vad som ges i resurser….

  16. Jag har beställt Hadars bok. Ser verkligen fram emot att få läsa den. Tack Hadar för att du haft den energin som det krävs för att publicera en ny bok. Fritidspedagogik är ju heller inte de flesta författares huvudområde. Så viktigt och så rätt i tiden.
    Jan, med risk för att bli ännu tjatigare, EXAKT lika tycker jag om det du skriver här ovan. Självklart behöver vi ett max. Ingen benhård siffra men ytterst lite töjbar som du beskriver det. Utan ett max kommer kommunerna att fortsätta att sätta våra och barnens liv och hälsa på spel som de för närvarande gör HELT UTAN SKRUPLER!! och helt utan ansvar. De som får ta ansvaret är vi. Det hjälper ju tyvärr inte att vi säger nej.

  17. Hej! Jag läste igenom det som står här ovan och finner att det har gått ett tag sedan detta upprop startade. När ska det skickas vidare? Finns det något magiskt antal som skall uppnås?
    969 är ett magiskt tal och det är verkligen hög tid för en blåslampa i baken på dem som fördelar resurser.Otålig Lycknert

  18. Ursäkta alla inblandade men vad menas med UNDERVISNING i fritidshemmet???
    Jag har jobbat i 25 år och varit med om många förändringar genom åren och nu det senaste året 45 barn/2 personal!
    Det jag som fritidspedagog UNDERVISAR i är att : strukturera upp syselsättningen för dessa barn under e.m tid då deras föräldrar jobbar!Jag ordnar skapande aktivitet,förbereder,dukar fram mellis,plockar bort,plockar ur diskmaskin,svarar i telefoner,pratar med föräldrar vid hämtning,bryter många slagsmål,reder ut många slagsmål+könsordsskrikningar,städar upp alla spel,dockvrå,lego som ligger slängt överallt,startar upp datorer ,uteleksansvarig,bollekar hopprep,sandlådeaktiviteter m.m Så här ser mina e.m dagar ut! kallas det UNDERVISNING av Hr Björklund då har han aldrig satt en fot på ett fritidshem och sett verkligheten!!!

  19. Hej Anette! Vi som är emot skolifieringen och den hysteriska målfokuseringen ska skriva på uppropet ovan vilket jag hoppas att du gjort. Vi ska genomföra allt det du beskrev och lite till och framför allt ska vi se till att genomföra vår ”undervisning” så att barnen får en trygg grund att stå på.
    Idag har jag ”undervisat” förskolebarn i hur man trycker skötbordet upp och ner. Imorgon ska jag vara på fritids och då tänkte jag lägga min undervisningstid på att spela spel utan att bli osams. Skämt åsido vi står för att barnen får ta del av livet just när det pågår. Vi vet vad som behövs för att klara ett sjysst liv. Mattekunskaper syns inte utanpå och ger inga vänner. Det gör däremot ett trevligt och rakt sätt. Kram Ingrid Lycknert

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*