2 små frågor

Plötsligt stannar man upp. Det enda som hörs är de egna andetagen. Undrandes vart vi var påväg och har sedan länge glömt var vi kom ifrån. Man kan inte gå tillbaka och ser inga vägar fram. Misströst. Uppgivenhet. Men låt oss diskutera vägar fram.  Ni som tycker som jag och ni som tycker annorlunda. 
I grund och botten finns en eller ett par frågor som borde styra handlandet i alla övriga frågor. Jag bjuder ut dem här till diskussion. 

Den första frågan: – Vad är ett fritidshem?

Den andra frågan: – Vad är en fritidspedagog?

När vi svarat på dessa frågor borde vi ha en bra grund för fortsatt diskussion. För alla som svarar ”Fritids är en del av skolan och fritidspedagogen en lärare bland andra” kommer diskussionen knappast bli utvecklande. Det är att ställa sig bland kulisserna men aldrig titta bakom. Vi måste ta ett större grepp om yrkesrollen och verksamheten. Men ”vi” menar jag varje fritidspedagog. 
Om vi alla tar ett personligt ansvar för kollektivet i tider av kris slipper vi att några andra tar ansvar för personer i kollektivet. Jag tror visst på att engagera sig i sammanslutningar som fackförbund eller föreningar. Men inte blint. Hoppandes. Alla måste ta ställning till dessa frågor. Ärligt mot sig själv. 

Vad är ett fritidshem?
Vad är en fritidspedagog?

När man svarat på dessa kan man lyfta blicken till möjliga sätt att organisera sig. Vem tror på det jag tror? Var kan jag finna kollektiv styrka? Är det i Lärarförbundet eller Fritidspedagogernas Riksförening? Är det någon annan vart?

Just nu drivs kampanjer som finner stöd eller motstånd där många i grunden helt förbisett dessa frågor. 

Makten och möjligheten till förändring finns där viljan och kraften är stark och likriktad. Därför tror jag inte i just detta specifika fall att Lärarförbudets stora famn behöver vara den tryggaste. 
Vi vet att Eva-Lis Sirén vi upprepade tillfällen talat om att fritidspedagogerna är alldeles för få för att påverka. För er som glömt lät det så här i februari 2011:

”– Om inte stora Lärarförbundet – Sveriges fjärde största fackförbund – lyckas väcka politikernas och allmänhetens intresse för de här frågorna hur ska då en liten grupp lyckas?”

Dels kan vi fråga oss hur väl förbundet lyckats väcka allmänhetens intresse? Inte alls vill jag påstå. 

Politikens intresse då? Ja, om vi ska tro på förbudets egen utsago. Många efterlyser dock belägg för detta. 

Samtidigt har ännu mindre grupper- eller till och med individer- i den lilla gruppen fritidspedagoger hittat politiska ingångar i minst 3 olika riksdagspartier. Reella ingångar för att påverka politiken inför 2014 och framöver. 

Det jag vill säga är att var och en måste välja. Och allt börjar med två små frågor. 

Vad är ett fritidshem?
Vad är en fritidspedagog?

FacebookTwitterWhatsAppEmail

5 kommentarer

  1. Nej Hadar! Detta är inte två små frågor. Svaret på dem är det vi kämpar för att definiera här och det som vi inte längre känner att vi har i vårt arbete. Inga frågor är tyngre, tycker jag och gissar att du också menar.
    För min del är fritidspedagogen den som har den adekvata utbildningen för att arbeta på fritids. Fritidspedagogen är den som har ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt i förhållande till målen och med förmågan att arbete med gruppen utan att ”missa” individen. Fritidspedagogen är fundamentet och runt det fundamentet kretsar verksamheten som är fritidshemmet. Fritidshemmet är den självklara miljön att välja, som barn för att det är roligt och lärorikt och tryggt och fullt med kompisar och som förälder för att det är en garanti för att mitt barn har en kreativ, rolig, trygg och utvecklande miljö så att jag kan arbeta själv trygg i den vetskapen.
    Fritidspedagogen är den som har en överblick över barnens hela dag- en helhetsbild och blir därför en viktig person för barnet på många plan.
    Detta är fritidspedagogik allt annat är det inte.
    Om inte förutsättningarna för det som nämts ovan finns är det alltså inte fritidspedagogik utan t.ex. barnpassning, sysselsättning, låtsasskola, eller i värsta fall en form av barnmisshandel.
    Så tycker jag. MVH Ingrid L

  2. Begreppet fritidshem suddas ut allt mer och blir allt diffusare……
    Idag heter det att fritidshemmet är ett komplement till skolan.Innan vi kom in i skolorna hette det att vi var ett komplement till hemmen,och det passade mer med den verksamhet vi från grunden utbildades i…..vi ”passas in” i ett sammanhang som hela tiden får inrätta sig efter skolan och dess brist på resurser och ökande problematik.
    Mer och mer kommer vi bort från fritidshemmens grundtanke att dom finns till för att föräldrarna skall kunna förvärvsarbeta och utbilda sig….och att barnen under tiden på fritids skall erbjudas fritidspedagogik av personal som är adekvat utbildad……allt färre personal i allt mindre antal är utbildad för uppdraget (26% fritidspedagoger-28%!!! OUTBILDAD personal)….nu vill politiker att barn till arbetslösa skall få heltid i förskolan och i förlängningen blir och är utvecklingen densamma på fritidshemmen,,,,,,,trycket och barngrupperna ökar på förskolan o.fritids utan några motsvarande resurstilldelningar……den här ekvationen går inte ihop,har aldrig fungerat,kommer aldrig någonsin att fungera………….det skapas istället ”förlorade generationer av barn” som ”förvarats” mer eller mindre under sin ”fritidstid”,ökade stressproblem m.m

  3. Frågorna är högst relevanta och det skulle vara intressant att höra vad politiker och kommunala huvudmän svarar på frågorna.
    Jag har jobbat tillräckligt länge i den här branschen nu och ännu så länge inte se någon pendel som, annat än tillfälligtvis, svängt åt rätt håll.
    Det finns gott om artiklar, i hyllmetrar, som visar hur illa det är på många fritidshem och det är inte mycket som tyder på att det kommer att förändras. Skolinspektionen gör en ambitiös undersökning av 77 fritidshem runt om Sverige och debatten går het ett tag men sen då..?

    För mig använder en duktig fritidspedagog sin kompetens som ett verktyg för att nå sociala mål. Men i detta ingår även: att veta-kunskap, att göra-kunskap och att förstå-kunskap. Det ideala fritidshemmet är för mig ett komplement till hemmet med möjligheter att omsätta teoretiskt lärande i praktiken. De flesta vet nog vad som står om normer och värden i Lgr-11

    Tror fortfarande att vi fritidspedagoger måste kliva fram och synliggöra vår kompetens. Framför allt måste vi visa varför vår kompetens behövs. Det är många fler barnskötare än fritidspedagoger ute på våra fritidshem, som också är tongivande i debatten

    /U W

  4. Hej Ulf!
    Jag tycker att vår kompetens är uppenbar. Det kan inte vara möjligt att genomgå en i stort sett identisk utbildning som förskollärarna , en fritidspedagogexamen!!!!, utan att inhämta kompetens nog för att bli legitimerad på fritidshemmet.
    Det behöver inte bevisas, det är så. Det SKA ske per automatik och behöver inte gå bakvägen genom snabbkurser i t.ex.bild.
    När vi blivit legitimerade är rättvisa skipad och vi behöver inte längre känna oss kränkta.
    Tills dess fortsätter iallafall jag mitt tröttsamma tjöt.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*