Vi måste prata om kvalité i fritidshem

Vi måste prata om kvalitén i våra svenska fritidshem. Diskussionen om de stora barngrupperna och andra förutsättningar som inte fungerar hamnar i stå när vi inte tydligt förhåller dem till uppdraget samt nationella mål och kvalitetskrav. Men vilka är kvalitetskraven för fritidshem? I Skolverkets skrift ”Utveckling pågår – om kvalitetsarbete i fritidshem” skriver man inledningsvis ”För att uppnå de krav som ställs behöver huvudmannen ha en tydlig verksamhetside i förhållande till skollag, läroplan och allmänna råd. Det är den idén som sedan ska ligga till grund for det systematiska kvalitetsarbete, som i sin tur ger underlag for fördelningen av resurser, personal- och verksamhetsplanering, utbildningsinsatser och lokaler.”
Skolverket pratar här om en verksamhetsidé från huvudmannens håll. Alltså en verksamhetsidé som finns formulerad av kommun, skolstyrelse eller dyl. Denna verksamhetsidé är vår möjlighet att påvisa lokalt att vi inte uppnår huvudmannens visioner om kvalitet. Hur många huvudmän som har en formulerad idé eller vision skulle vara intressant att veta, inte minst med tanke på rapporten ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. Där kan vi läsa följande: ” De nationella målen för fritidshemmen är i stort okända på alla politikernivåer och inte prioriterade på förvaltningschefsnivån i studiens kommuner. Detta har inneburit att de kommunala målen för verksamheten, om sådana över huvud taget formulerats, ligger långt ifrån de som uttrycks i läroplanen och i Skolverkets allmänna råd för fritidshem”

Oavsett om huvudmannen skrivit om sin idé om verksamhet eller kvalité kan vi alltid relatera kvalitén till skollagen och läroplanen. Det är nationella mål för fritidshemmen. Dock vill höja ett varningens finger för att vad gäller kvalité fastna i förutsättningarnas retorik. Som jag skrev i texten ”Vi måste prata om Matilda” hamnar vi lätt i en kvantitativ bedömning av verksamheten: Antalet barn, antal pedagoger, antalet aktiviteter som erbjuds osv. Jag tänker att vi måste plocka hem formuleringar som ”Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.” (skollagen kap 14) och ”Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap” (skollagen kap 14) till en annan nivå. Meningsfull fritid är inte kategoriskt aktiviteter. Social gemenskap, vad lägger vi för värden i det? Vi pratar kvalité! Kvalité i gemenskapen.
Hur stor kan en grupp vara utan att kvalitén i gemenskapen och relationerna blir låg? Alltid kontextuellt. Jag tror inte på absoluta siffror för en verksamhet som har så stora skillnader i de fysiska och personella förutsättningarna. Men någon måste utöva hårdare tillsyn på huvudmännen! Och! Personalens bedömning av den lokala situationen måste väga tungt!

Det är dags att (tillfälligt) ta ett kliv över förutsättningarna och börja fokusera på uppdraget och förhålla det till en kvalité eller idé om fritidshemmets verksamhet. Har inte huvudmannen en sådan är det svårt att hålla dem till svars. Därför – kräv idé och kvalité av huvudmannen. Eller ännu bättre, be om tid lokalt eller i nätverk och formulera själv. I brist på egen tolkning kan knappast huvudmannen säga nej till färdigt förlag. När vi har en tydlig och förankrad idé om kvalité i fritidshem blir det lättare att påvisa och prata om att verksamhetens förutsättningar inte räcker till för de nationella och lokalt tolkade målen för fritidshemmen.

Skollagen och läroplanen är vårt starkaste vapen i vår strävan mot bättre kvalité i fritidshemmen.
Dessa måste vi tolka först utifrån barnets perspektiv, via vår egen pedagogiska vision mot rådande förutsättningar. Där har vi nyckeln (eller hammaren) att använda mot huvudmannens ansvar för verksamheten.

Det är kvalité, skollag och läroplan vi ska fokusera på. Då förhåller vi förutsättningarna mot något mer än allmänt tyckande.
När vi ändå pratar om kvalité. Om vi ska kunna förändra inifrån måste vi alla ta större ansvar för att vara förtrogna med det egna uppdraget. Är vi inte förtrogna kommer vi inte att framstå som seriösa. Skolinspektionen konstaterade 2010: ”Det pedagogiska uppdraget måste tas på mer allvar.”. Att vara förtrogen med uppdraget innebär att vara så grundligt insatt att man kan berätta om uppdraget för en förälder, politiker eller journalist som plötsligt frågar i hallen: ”-Vad är fritidshemmets uppdrag?”

Skollag → Läroplan → Kvalitetskrav → Förutsättningar = Grunden för förändring.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

4 kommentarer

  1. Kvaltitet är bl.a. när barn och personal har nära relationer och respekt för varandra. När pedagogerna har en insikt i och delaktighet i barnets hela dag. När det går att genomföra och utveckla de projekt som barnen just nu är och vill vara involverade i. När barnen kan välja vad de vill göra i vårt frestande utbud under sin tid på fritids. När det finns tid för reflektion tillsammans med barnen och i arbetslaget. När det finns utrymmen som är lugna. När kontakten med vårdnadshavarna är öppen och god. När det finns ”ork” kvar när vi kommer från skolan till fritids och att tiden i skolan varit som fritidspedagoger. När det finns tid för en långsiktig planering. När det finns uppföljning och planering inlagt i arbetstiden. När det finns möjligheter att bege sig på utflykter, besöka kulturinstitutioner och befinna sig trygga även utanför skolgården. När lokalerna som används är städade och anpassade för verksamheten. När allt detta noga dokumenterats, reflekterats över och ligger till underlag för kvalitetsanalyser, utveckling och resurser. Typ så! Det finns ännu fler aspekter men så här har jag haft det för ca 8-9 år sedan.

  2. Tack Hadar! Och tack Ingrid! Ja, vI måste förhålla oss till uppdraget. Tolka och formulera det utifrån vår kontextuella verklighet. Grotta ner oss och göra oss förtrogna med de övergripande och sammanfattande formuleringarna i styrdokumenten. Vad kräver lagen och läroplanen och vilka är våra uppfattningar om hur innehållet i verksamheten kan formas för att möta barnens behov både som grupp och på individnivå? Kan vi förverkliga uppdraget enligt våra tolkningar om vad som är bäst pedagogik, metoder och förhållningssätt för att just dessa barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att socialisera, lära och utvecklas? Sen är det lika mycket vår förbannade skyldighet att påtala för våra chefer och huvudmän om hur villkoren och förutsättningarna synkar eller inte synkar kraven på uppdraget. Tyvärr verkar det också nödvändigt att upplysa dem om att vi är kompetenta att göra professionella bedömningar om hur arbetet ska utföras och vad som behövs för att vi ska klara det.

  3. Hej! Jag glömde att berätta att då(för 8-9 år sedan) hade kommunen brutit ner läroplansmålen och givit oss uppdrag som vi skulle fokusera särskilt på till nästa uppdrag kom. Ett exempel är” Fokusera på och lyft de ”tysta” barnen”. Vi skulle sedan redovisa HUR vi hade jobbat med detta övergripande mål. Det var engagemang det.

  4. Kvalite` för vem? Hela tiden ändras spelreglerna för oss och barnen…..men på vems villkor? Alltid på politikernas villkor….och alltid i kortsiktigt besparingssyfte……..
    Sen många år tillbaks skall rektorerna försöka likna en företagsledare och inte en i huvudsak pedagogisk drivkraft , eller som var populärt när militärer fick sparken att anställa dom som rektorer på många skolor( en parentes:det finns t.ex som vi alla vet en viss f.d major som är utbildningsminister :)).
    Är det inte av största vikt att kvalitetsarbete i skolbarnomsorgen i första hand drivs av erfaret folk (fritidspedagoger–de få 26% som finns kvar) och att politiker och i förlängningen rektorer lyssnar på vilka förutsättningar som krävs för ett bra kvalite`fritids???? Mitt favorituttryck återkommer: ”Det går inte att koka soppa på en spik”.
    Nu är t.ex politikerna ute efter att ytterligare begränsa fritids med en pålaga om att vi skall hitta lösningar på hur vi dessutom alla andra pålagor skall fungera som läxhjälp och frånta föräldrarna ytterligare ett ansvar…….Nej,jag ber högt för min egen del att något skall befria mig från detta otacksamma yrke snabbare där dom som skulle kunna förändra till något bättre verkligen gjorde det och lyssnade på erfarenheten.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*