Betydelsen av icke-kognitiva förmågor

Forskningen skiljer mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor. De kognitiva rör allmänt sett tankeförmågan. Icke-kognitiva förmågor handlar om individers attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. De kan t.ex. vara motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Dessa anses ofta mer komplexa till sin natur och metodiken att mäta dem är långt ifrån lika utvecklad som när det gäller kognitiva förmågor. – Skolverket

I Skolverkets rapport ”Betydelsen av icke-kognitiva förmågor” tittar man på vilken betydelse dessa förmågor har för en individs skolgång eller yrkeskarriär. Det är viktiga förmågor som tyvärr definieras med en negation: ”icke”. Och dessutom med en negation i relation till ”kognition”. Samtidigt skriver man att dessa förmågor kan vara kraftigt kopplade till kognitiva förmågor. De ”icke-kognitiv” förmågorna definieras i rapporten som följer: Det som benämns icke-kognitiva förmågor handlar allmänt sett om individers attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. De kan inkludera sådant som självuppfattning, motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller ’hur man uppträder’. Men också många delvis andra begrepp och aspekter har lyfts fram i forskningen.

Dessa förmågor är enligt min mening tydligt kopplade till läroplanens två första delar och en betydande del av fritidshemmets uppdrag och verksamhet. Dessa är förmågor och kunskaper som är minst lika viktiga som de kunskaper och förmågor som eleverna får betyg i. Högsta betyg i alla ämnen genererar kanske inte en lönsam och stabil karriär utan förmågor som självdisciplin, samarbetsförmåga, och en god social förståelse.

Här utkristalliseras ännu en tydlig tolkningsmöjlighet av ”komplementet till skolan utbildning”. Att i fritidshemmet aktivt arbeta med de så kallade ”icke-kognitiva förmågorna”. Men vi borde hitta ett annat namn för det. Istället för identifiera dessa genom en motidentifikation. Det blir polariserande och lite som att som att kalla de kognitiva förmågorna för ”icke-sociala förmågorna” eller liknande.

Vi pratar ofta om att fritidshemmet jobbar med barnens sociala kompetens och deras emotionella utveckling. Men kopplar det inte tillräckligt ofta till forskning eller betydelsen för skolgången. I denna rapport finns mycket nyttigt att läsa och ta till sig.

Cunha och Heckmans forskning visar att det spelar roll hur en individs balans mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor ser ut. I Skolverkets rapport skriver man rörande denna forskning: En rätt omfattande forskning visar alltså att ”förmågor spelar roll” och att kognitiva sådana väl predicerar social och ekonomisk framgång. Samtidigt är förmågor mångfasetterade. Icke-kognitiva förmågor såsom självvärdering, motivation, uthållighet, riskundvikande och självkontroll har visat sig i ett stort antal studier ha direkta effekter på skolgång och testresultat, men också på löner (även kontrollerat för skolgång) och även på sådant som tonårsgraviditeteter, rökvanor, etc. Den uppdelning på arv och miljö (nature and nurture) som dominerat tidigare forskning inom området, anses överspelad så till vida att effekter inte går att skilja ut dem emellan; de interagerar med varandra. Till detta kommer det viktiga resultatet från många studier att icke-kognitiva förmågor inverkar på och bidrar till kognitiva. Sådant som uthållighet, samvetsgrannhet och motivation spelar en direkt roll för individers resultat på kunskapsorienterade tester, men påverkar också i sig utvecklingen av den kognitiva förmågan. En viss komplexitet föreligger alltså: Skolgång bidrar till att utveckla icke-kognitiva förmågor som påverkar graden av senare socioekonomisk framgång; samtidigt som icke-kognitiva förmågor bidrar till skolresultaten.

Skolan är i Sverige har tydlig tyngdpunkt på de kognitiva förmågorna. Fritidshemmet på de icke-kognitiva. Enligt forskningen är det av vikt att dessa har balans. De har inverkan på varandra. Tyvärr måste här sägas att dagens förutsättningar på många fritidshem inte ger oss möjligheten att arbeta med dessa förmågor. Men det ger oss också ännu en ingång till att diskutera och motivera varför fritidshemmen behöver bättre möjligheter att klara sitt uppdrag.

I en analys av styrande dokument på 90-talet med fokus på förekomsten av icke-kognitiva förmågor kom kommittén fram till sju olika kluster.

Kreativa inslag som idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenörsanda.

Empatiska inslag som inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet.

Karaktärsegenskaper som ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet.

Sociala, och kommunikativa inslag som öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening.

Inslag som berör självuppfattning: trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självkännedom, självständighet (autonomi).

Inslag som handlar om analys och problemlösning, som kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera.

Inslag som berör lärande; lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande. […]

Fundamentala förmågor, vill jag påstå.
Förmågor som är innerligt fritidspedagogiska, vill jag hävda.
Sverige har världens mest utbyggda fritidshemsverksamhet (eller liknande).
När ska politiken satsa på att vi blir den bästa i världen? Kvantitet eller kvalité?

De icke-kognitiva förmågorna må för skolan vara omätbara. Det betyder inte att de inte ger värdefulla resultat och goda effekter för individ, samhälle och välfärd.

Vad behöver politiken mer för ett nationellt #fritidslyft?

Att satsa på fritids är att satsa på fritids.
Att satsa på fritids är att satsa på skolan.
Att satsa på fritids är att satsa på Sverige.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

2 kommentarer

  1. Där satt den!!! Vilken lysande och belysande sammanfattning. Ett mer positivt ord behövs som du sa. Det får vi uppfinna! Härligt Hadar

  2. Hej hittade detta på Wikipedia ”….. inom psykologin en personlighetsteori ……”The ”Big Five” De fem faktorerna brukar för hågkomstens skull benämnas med akronymen OCEAN (eller alternativt CANOE) för de engelska namnen på faktorerna, och är följande (med förslag på översättning inom parentes):
    • Openness (öppenhet) – att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
    • Conscientiousness (samvetsgrannhet) – en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
    • Extraversion (extraversion) – energi, positiva känslor, självsäkerhet, och en tendens att söka stimulans och andras sällskap.
    • Agreeableness (vänlighet, värme) – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
    • Neuroticism – tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet.”

    Enligt artikel av Jan Hylén:
    ” inom psykologin en personlighetsteori
    Bäst utdelning ger att lägga fokus på kognitiva kompetenser när barnen är små, 6-9 år, och på icke-kognitiva kompetenser i äldre åldrar. Om detta resultat står sig när andra forskare upprepar studien, så bör den få omfattande konsekvenser för hur vi lägger upp skolans undervisning………
    Vilka kompetenser är det då som är viktiga? Enligt Levin så har man i åtminstone 20 år varit enig om att det är fem faktorer som är allra viktigast. Dessa så kallade Big Five är:
     öppen – att vara uppfinningsrik och nyfiken i motsats till att vara försiktig
     samvetsgrann – att vara effektiv och organiserad i motsats till lättsam och vårdslös
     utåtriktad – att vara lättillgänglig och energisk i motsats till reserverad och enstörig
     behaglig – vänlig och medkännande i motsats till kall och ovänlig
     neurotisk – känslig och nervös i motsats till säker och trygg
    Det finns ingen ordning mellan dem och de tycks spela olika roll i olika sammanhang. Men i många olika studier är det dessa icke-kognitiva faktorer som slår igenom som betydelsefulla.

    Svar från Jan på förekommande fråga:”Den femte egenskapen är inte felvänd. Som jag förstår det så innebär en lätt neurotisk läggning att man t.ex. anstränger sig extra för att inte göra fel, att man förbereder sig noga för att inte göra bort sig etc. Därigenom är det en produktiv egenskap – om än inte alltid behaglig för den som har den. Men här pratas om produktiva personer – inte nödvändigtvis lyckliga sådana.”

    Vi kanske ska kalla det för pedagogiken- ”de sju haven”, om man får sno, travestera, andras uttryck. Visserligen var det viktigt att öva dessa kompetenser lite senare enligt artikeln, men att ha det med sig hela tiden är säkert ännu bättre. Det var en ifrågasättande artikel i Lärarnas tidning gentemot” The Big Five”. Handlade det om detta? Någon som vet?MVH Ingrid L

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*