10 viktiga fritidshemsfrågor

1. Forskning.
Forskning rörande lärande i fritidshem och samverkan med skolan. Idag finns nästan ingen aktuell forskning kring fritidshemmen. Den forskning som finns har mest baserats på pedagogers upplevelse av sin yrkesroll eller samverkan med skolan.
Vi vet inte vad som krävs för att få ett kvalitativt utfall i samverkan mellan skola och fritidshem. Vi vet inte hur barnen ser på fritidshemmet. Idag går fler än 425.000 barn på fritids. Det borde enkom vara orsak till riktade pengar för forskning. Fritidshemmets potential förblir en gömt kort så länge vi inte kan luta vår empiri i verksamhet mot forskning som stödjer den.

2. Arbetsmiljölagen
Låt arbetsmiljölagen gälla även efter mellanmålet. Idag är elever skyddade av arbetsmiljölagen under skoldagen men inte på fritids. Kan vi få lagen att omfatta fritidshemmet har politiken visat att man förstår allvaret i situationen med stora barngrupper. Barnombudsmannen har uppmärksammat denna fråga flera gånger.

3. Huvudman och rektor
Huvudman och rektor saknar dokumenterat ofta kunskap om uppdraget. Det är oacceptabelt. Både Skolverket och Skolinspektionen har rapporter som visar på detta. Fritidshemmet måste bli en obligatorisk del av rektors utbildning och huvudmannen måste vara insatt i de nationella målen för fritidshemmet.

4. Samverkan
Samverkan med skolan måste formaliseras eller regleras bättre än idag. Idag vilar samverkan på tämligen godtycklig grund. Vi måste förstå att former för samverkan ska utvecklas – inte personliga samarbeten primärt. På lokal, kommunal eller på statlig nivå måste samverkansuppdraget förtydligas, regleras eller formaliseras (utan att reglera innehållet).

5. Styrdokumenten
Styrdokumenten är inte otydliga. (Med undantag för samverkansuppdraget). Skolinspektionen har konstaterat att vi måste ta det pedagogiska uppdraget på större allvar. Fritidshem måste lägga mer fokus på att implementera och arbeta efter läroplanen.

6. Diskursen
Vad vinner fritidshemmet på att sätta #skolanförst? Vi måste utveckla den fritidshemspedagogiska diskursen istället.

7. Den professionella bedömningen.
Professionens bedömning av den egna verksamheten måste få större inflytande. Samtidigt måste professionen visa framfötterna genom ett seriöst läroplansarbete. Men fritidshemmets kvalitet bygger mer på professionell bedömning än på fastställda kvantitativa mått. Därför krävs en kompetent profession som bedömer.

8. Vad vill ni?
Lärarförbundet? Kommunal? SKL? Vem ska jobba i fritidshem? Vad är er syn på kvalitet? Flera aktörer visar framfötterna i den offentliga debatten, Men vad är deras primära och sekundära syften och mål? Kommunal vill gärna höja barnskötarnas status. Lärarförbundet vill gärna införa en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. Var hittar vi alla gemensam mark att arbeta ifrån? Hur ska yrkesrollen fritidspedagog utvecklas?

9. Fritidshemmet som fundament
När ska vi prata om fritidshemmet som det fundament det är? Inte som en bisak till en annan huvudsak. Vi måste utveckla och prata om fritidshemspedagogiken som tar ett didaktiskt avstamp i fritidshemmets egen verksamhet.

10. Från ord (gnäll) till handling
Många fritidspedagoger gnäller. Sluta med det. Förändring kräver handlingskraft.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

2 kommentarer

  1. Hadar! Av 15minuter nämnde jag heldagskolor i i kanske 2 minuter (högt räknat).

    Jag tror inte man kan överföra koncept mellan länder, men vad dessa skolor understryker det är att lärande sker med hjälp av mycket mer än ”bara” traditionell undervisning. Idéer är viktiga att diskutera. Att ha ett kritiskt förhållningssätt innebär att man vågar diskutera många olika idéer, inte bara de egna!
    /Malin

  2. Malin, jag diskuterar gärna idéer. Det vet du. Vi representerar olika perspektiv. På många sätt. Det är positivt. Jag diskuterar gärna de idéer du vill. Eller mina.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*