Intervju; Jonas Pettersson

Fritidspedagogik.se har intervjuat fritidspedagogen Jonas Pettersson som är 27 år och verksam fritidspedagog i Göteborg. Han brinner särskilt för skolutveckling och skolpolitiska frågor, framför allt lokalt.

Jonas PetterssonJonas Pettersson

Du har startat något som kallas ”Fritidspedagoger i Göteborg”, vad är det?
Det är en grupp med drivna Fritidspedagoger i Göteborg som mobiliserat sig för att förändra Fritidshemmens situation genom att bemöta politiken som bedrivs lokalt. Fritidshemmen behöver en riktad satsning som ämnar bryta den nedåtgående trenden. Göteborg har lägre andel utbildade fritidspedagoger och lärare i fritidshem och fler barn per pedagoger än rikssnittet. Detta tillsammans med att det på många arbetsplatser är stora barngrupper och otillräcklig planeringstid. Det är något som påverkar fritidspedagogers möjlighet att genomföra sitt pedagogiska uppdrag och slår självklart mot barnen som har rätt till en kvalitativ utbildning. Vi vill vara en del av arbetet för att förändra detta.

Hur kommer det sig att du valde att bli fritidspedagog?
Jag hade egentligen ingen tanke på att blir fritidspedagog förrän i slutet på min utbildning då jag skrev mitt examensarbete. Jag hade innan det vikarierat på flera olika skolor och sett hur annorlunda det kunde se ut på olika fritidshem. Det förvirrade mig, men gav samtidigt hopp om att kunna arbeta med den ingång i barns lärande som intresserade mig mest om jag hittade rätt arbetsplats. När jag sedan, i examensarbetet, inriktade mig på fritidspedagogers yrkesidentitet och olika faktorer som påverkar den blev jag mer intresserad. Jag tror att skolan går miste om en hel pedagogisk arena genom att begränsa fritidspedagogiken, som vi är experter på. Om vi fritidspedagoger kan motivera skolutvecklingen som kan ske bara genom att låta oss arbeta med det vi kan bäst så tror jag att vi är ett framtidsyrke som på sikt får den status den förtjänar.

Vad är det bästa med yrket?
Jag tycker det är varierande, utmanande och otroligt roligt att utgå från barns intresse och verka som vägledare till lärande i olika typer av sammanhang (tex mindre eller större). Själva pedagogiken kompletterar skolans ämnesstyrda och skapar helheten, och att vara en del i det viktiga arbete är utmanande och stimulerande.

Vad kännetecknar en bra fritidshemsverksamhet enligt dig?
En bra fritidshemsverksamhet är för mig en verksamhet där fritidspedagogerna får möjlighet att arbeta på ett sätt där barnens sociala utveckling sätts i fokus. Pedagogerna fångar upp barnens intressen och skapar lärandesituationer utifrån dem. Pedagogerna arbetar med demokratiska värden på ett meningsfullt sätt för barnen, låter varje barn bli sedd och utvecklas utifrån sin individuella nivå. För det krävs förutsättningar, ett tolerant och öppet klimat, en god samverkan med skola och förskoleklass samt ett gott ledarskap som ser till både pedagogernas och barnens bästa.

Hur kan fritids och skola samverka bäst?
Jag tror att det är nödvändigt att först göra klart vad fritidshem och skola har för uppdrag att sträva efter tillsammans. Båda verksamheterna behöver komplettera varandra på ett likvärdigt sätt och det krävs en insikt i att vi har olika professioner som vi behöver använda för att nå våra gemensamma mål. Om vårt arbete på fritids tex primärt handlar om läroplanens första och andra kapitel med sociala förmågor som prägel så bör skolans ämnespedagogik kunna komplettera den, och tillsammans bilda en helhet för barnen.

Finns det några förändringar du skulle vilja se i fritidshemmens verksamhet och/eller funktion?
Jag skulle vilja att det sätts mer fokus på att likabehandlingsarbetet och skapandet av ett öppet klimat där barnen känner sig fria att leka med vem de vill och göra de aktiviteterna som tilltalar dem. Jag tror att vi pedagoger begränsar barnens möjligheter till lek genom att inte aktivt arbeta med detta. Sedan är det viktigt att skapa en meningsfullhet för barnen. Det de gör bör de göra av en anledning som är förankrad i fritidshemmens mål. Det har blivit ett stort fokus på ”görandet” vilket i sig kan vara meningsfullt men om vi ser till fritidshemmens sociala mål är det snarare är samtalet som bör vara i fokus.

Finns det något område du skulle vilja fördjupa dig mer i och/eller någon kurs?
Jag tycker att jämställdhet är ett oerhört intressant ämne. Det jag fascineras av är hur arbetet med att motverka traditionella könsmönster har kommit att bli provocerande för vissa. Jag skulle gärna vilja fördjupa mig mer i det.

Förhoppningar inför framtiden?
Jag hoppas att politiken i Göteborg och även nationellt förstår varför det är så oerhört viktigt att satsa på Fritidshemmen och dess personal. Med varje utebliven satsning blir förutsättningarna för fritidspedagogerna sämre och sämre vilket påverkar barnen, pedagogerna och också attraktionen för yrket. I framtiden hoppas jag se fritidshem med rimliga barngrupper, hög andel utbildade fritidspedagoger, planeringstid för att säkerställa att innehållet är meningsfullt och kvalitativt, och andra förutsättningar som krävs för att varje fritidshem ska kunna arbeta med målen på ett stimulerande sätt.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*