Det kom ett svar(?) från departementet

Med anledning av lärarlegitimeringens alla frågetecken och logiska vurpor har utbildningsdepartementets brevsvarare fått bråda dagar. Denna stab av ivriga pennor utgör departementsledningens hermetiska brandvägg som nogsamt tillser att verkligheten hålls på ett behörigt avstånd från mäster själv. Men att förvänta sig ett faktiskt svar från elfenbenstornet på en rak fråga verkar dock vara att ställa sina förhoppningar på tok för högt. Så här kan det låta.

”Hej Mikael,

Tack för ditt brev till uttbildningsdepartementet. Jag har blivit ombedd att svara på det.

För att arbeta i fritdshem ska man, enligt 2 kap behörighetsförordningen, vara lärare, förskollärare, fritidspedagog eller ha en annan utbildning eller sådan erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Vem som helst kan således inte arbeta i ett fritidshem, utan i och med dessa krav säkerställs att kvaliteten på verksamheten i fritidshemmet upprätthålls. Regeringen har valt att inte detaljreglera exakt vilka utbildningar eller vilka erfarenheter som kan komma ifråga, eftersom det är rimligt att arbetsgivaren ges en viss frihet att anställa de som han eller hon finner lämplig för fritidshemsverksamheten.”

Med andra ord, regeringen har en fin behörighetsförordning med kapitel och allt som säkerställer att vem som helst inte kan arbeta på fritidshem… fast de vill inte detaljstyra exakt vad man faktiskt behöver kunna eller ha erfarenhet av… och egentligen ska arbetsgivaren ha frihet att få anställa vem de vill. Solklart, eller?

Och ja, det står uttbildningsdepartementet.

För att inte överanstränga de arma brevskrivarna, möjligen som ett led för att i framtiden kunna ersätta dem med antingen datorer, eller ett oändligt antal skrivmaskinsutrustade schimpanser, så har uppenbarligen direktiv utgått från högsta ort att ge respons på alla frågor strikt enligt en given svarsmall. Även så om en frågeställning rent faktiskt inte återfinns i mallen. Resultatet av en sådan strategi blir givetvis att svaret på många viktiga frågor lika gärna kunde varit ”sköldpadda”.

Brevet från utbildningsdepartementet är ett resultat av att de inte kunde hänvisa till någon konsekvensanalys över hur fritidshemmen drabbas av att ha hamnat i regeringens blinda fläck. Detta för att de som bekant inte ens brytt sig om att upprätta någon analys trots att det varit ett uppdrag i behörighetsutredningen. För vad är väl en pedagogisk verksamhet för 378 500 barn? Så den heta potatisen bollades hastigt vidare till en PRAO elev på departementet. Brevet fortsätter.

”Anställningstryggheten för fritidspedagoger, liksom för alla andra anställda, är en arbetsrättslig fråga och således inte något som regleras i behörighetsförordningen eller någon annan lag eller bestämmelse på utbildningsområdet. Löneutvecklingen för fritidspedagogerna är en fråga för arbetsmarkandens parter, och eftersom det är kommunen som är huvudman är det kommunerna, inte regeringen, som kan påverka fritidspedagogernas löner. När det gäller anställnnigsbarheten, är fritidspedagogerna som sagt behöriga att arbeta i fritidshemmen, och de kan även anställas i förskolan, utöver förskollärarna. För de fritidspedagoger som vill undervisa i skolan men inte är behöriga att göra det, finns även möjlighet att genom Lärarlyftet 2 komplettera sin utbildning för att bli behörig lärare.”

Anställningstrygghet, löneutveckling och anställningsbarhet för fritidspedagoger är några uppenbara riskområden som en konsekvensanalys hade kunnat förutse och en legitimering förebygga då de i förlängningen är faktorer som har avgörande inverkan på verksamhet, kvalitetsäkring, trygghet och nyrekrytering m.m. Det är också områden som i flera artiklar uppmärksammats men som totalt ignoreras av sittande regering eftersom barnen under deras beskydd kommer i sista hand. Här handlar det primärt om ekonomi och egen ära.

Glädjande är dock att flera andra politiska partier inte delar den pedagogiska apati som vissa i regeringsställning lider av. Andra inser att högskoleutbildad personal i en organisation är en kraft att räkna med och en resurs som ska förvaltas väl. Yrkeskunniga, utbildade och erfarna människor som inte är i behov av att få omläxa i sina avklarade kurser genom ett Lärarlyft i ämnen som skrämmande nog för en allt mer tynande tillvaro i skolschemat.

FacebookTwitterWhatsAppEmail
Om Micke Andersson 37 Artiklar
Fritidspedagog från och verksam i Helsingborg.

2 kommentarer

  1. Tack Micke!
    Kan inte förstå att man inte alls tänkt igenom konsekvenserna av de nya reformerna. Känns som en viss rationalisering, där dessa standardiserade svar vi får genomsyrar synen på barn. Ju likare desto bättre…

  2. Tack själv Cissi! jag misstänker att det inte tänkts alls. Det har varit fokus på skolan hela tiden, skruva tillbaka klockan och skygglappar på. Fritidspedagoger, men även förskollärare som på nåder fick sin legitimering, måste tydligen stöpas om helt till ett daterat skolformat för att få räknas vilket i mina ögon utarmar organisationen och gör den så mycket fattigare på perspektiv. Goda skolresultat kommer sig inte från mer läxor och fler prov.

    Hela reformen som den ser ut nu blir ett spel för gallerierna där uteslutande av fritidspedagoger blir en tom symbolhandling för att statuera något slags exempel för att tjäna billiga mediapoäng med budskapet att ”nu är det nya hårda tag”. Björklund m.fl är ju inte sena att använda fritidspedagoger i sina varnande exempel, vilket är ganska talande för hur lågt nivån ligger.

    Tyvärr så är det bara politiker som tjänar kortsiktigt på det hela. Det är ju snart val och då måste man ha något snabbt, tydligt och konkret att hålla upp i kamerorna. Skolorganisation och därmed barnen förlorar i längden.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*