I huvudet på en fritidshemspedagogsstudent

Med hjälp av mina studiekamrater har jag identifierat vissa problemområden inom utbildningen till fritidshemspedagog, samt yrket i övrigt. Viljan med denna text är att lyfta dessa frågor ur ett studentperspektiv. För att underlätta läsningen har dessa områden delats upp i underrubriker som följer här nedan.

Utbildning
Efter 60 hp i fritidshemspedagogik och totalt två år på högskolan kan nog många av oss, med handen på hjärtat, säga att vi fortfarande inte kan sätta ord på vad fritidshemspedagogik är. Många upplever utbildningen som spretig och att de delar som ska innehålla yrkets kärna, det vill säga fritidshemspedagogik, är för tunn och inriktad mot skolans sfär. Vi har exempelvis fått en utbildning i läs- och skrivutveckling samt matematik men blivit lämnade att anpassa detta till fritidshemmet på egen hand. Förvisso kan det hävdas att vi får vara kreativa och förädla kunskapen så den anpassas till fritidshemmet. Men om det nu erbjuds en utbildning i detta är det angeläget att vi får

Därför är det viktigt att de olika delkurserna innehåller fler praktiska moment, men att dessa kopplas till pedagogiska teorier om lärandeprocesser, exempelvis multimodalt lärande eller sociokulturellt perspektiv på lärande.

vägledning i hur detta ska göras. Det finns en uppfattning om att fritidshemspedagoger inte vill bli involverade med traditionella skolämnen som matematik, svenska och så vidare. Detta stämmer inte. Självfallet ses det som viktigt att barn ska kunna läsa, skriva och räkna för att kunna hävda sina rättigheter i samhället. Däremot vill jag inte bli nödgad att läsa 30 hp i traditionell svenska. Utan min vilja är att det ska erbjudas kurser i låt oss säga: ”Barns språkutveckling med inriktning mot fritidshemspedagogik”. Och att denna kurs leder till ett erkännande av min kunskap inom området.

Detta leder mig vidare in på frågan om praktiska moment i skolan. Mina studiekamrater har uttryckt en önskan om att det ska finnas fler praktiska moment i utbildningen. Argumentet mot detta brukar lyda att utbildningen blir mindre vetenskaplig därigenom. Då undrar jag, läkare, ingenjörer, sjuksköterskor, apotekare och arkitekter. Är deras utbildningar mindre vetenskapliga för att de innehåller praktiska och laborativa moment? Nu ser det ut på så vis att de praktiska momenten har klumpats ihop till ett block och de teoretiska till ett annat. Det är snarare denna indelning som inte är vetenskaplig. Därför är det viktigt att de olika delkurserna innehåller fler praktiska moment, men att dessa kopplas till pedagogiska teorier om lärandeprocesser, exempelvis multimodalt lärande eller sociokulturellt perspektiv på lärande.

Ett annat område som de flesta av oss känner stor osäkerhet inför är hur vi ska samverka med skolan. Den utbildningen vi gått genom hittills har inte fokuserat på att ge oss de verktyg som kan möjliggöra en god samverkan. Inte heller vårt möte med yrket under VFU-perioder och vikariat har givit oss en inblick i hur en god och stimulerande samverkan kan skapas. Inom detta fält skulle det som skildrats ovan kunna fungera som stöd. Det vill säga hur fritidshemspedagoger kan komplettera den traditionella undervisningen i klassrummen med teoretiska kunskaper i bland annat multimodalt lärande och hur detta kan ta form i praktiken. Det är då irrationellt att den nya utbildningen till grundlärare med inriktning mot arbete fritidshem syftar till att producera rena bild, idrott eller musiklärare. Detta kan förringa fritidshemmets egenart samt förhindra en samverkan med skolan, vilket är beklagligt och borde väcka anstöt även hos lärare med tanke på hur arbetsbelastningen ser ut för dem idag.

I den sista parten i denna kategori vill jag framhäva bristen på adekvat forskning inom utbildningen. Flera gånger under utbildningens gång har vi fått höra att det inte finns så mycket forskning inom det område vi läser som relaterar till fritidshemspedagogik. Som om detta konstaterande vore en naturlag. Detta är ett stort problem för fritidshemspedagogikens identitet och överlevnad. Det är därmed viktigt att fler forskningsplattformar lik den på Högskolan i Jönköping skapas för att öka intensiteten i arbetet med att framställa forskning i fritidshemspedagogik.

Som läsaren märker finns det flera olika delar i utbildningen som behöver förbättras. Men kontentan är att utbildningen ska förbereda studenten för den verklighet den möter efter avslutad utbildning. Eller som en av mina kurskamrater uttryckte det: ”Som färdigutbildad fritidspedagog hade jag önskat att jag kunde säga: – Detta är mitt område och det är jag bra på!”

Legitimation
Jag påbörjade en utbildning till fritidshemspedagog för att jag önskade att jobba inom utbildningsväsendet, men inte i egenskap av lärare. En utbildning som ges av högskolor och universitet under statens omsorg. Mitt i utbildningen hände det för mig totalt obegripliga. Förutsättningarna ändrades totalt och på ett svep blev min utbildning urholkad och devalverad. Nu var kravet att jag skulle läsa ett skolämne och bli LÄRARE i det för att jag skulle få hålla på med det som gjorde att jag sökte mig till utbildningen i första början. Detta med anledningen att min yrkesstatus skulle ökas och att fler studenter skulle söka till utbildningen. Alltså, bli lärare annars får du inte ett erkännande för din yrkesroll. Ett hårt ultimatum som lämnar väldigt få alternativ till en student som inte vill få en lägre tjänstgöringsgrad eller bli arbetslös och samtidigt släpa på ett studielån efter avslutad utbildning. Denna förvirring ledde till att jag i januari skickade ett öppet brev till styrelsen för mitt lärosäte för att fråga vad de gör för att säkerställa att vi får legitimation i vårt huvudämne, det vill säga fritidspedagogik. Svaret löd enligt följande:

”Frågan om legitimation för förskollärare och lärare är reglerad i behörighetsförordningen som är en författning beslutad på politisk väg. Högskolans uppgift är att bedriva utbildning och utfärda examina som motsvarar de krav som beskriv i högskoleförordningen. Det gör vi genom att bl.a. ge den inriktning inom Lärarprogrammet som du läser. När det gäller legitimationsfrågan så omfattas inte fritidspedagoger av kravet på legitimation. Om detta kommer att innebära en ”devalvering av fritidspedagogyrket” återstår att se. Det är fortfarande krav på en examen med inriktning mot fritidshem för att få arbeta som fritidspedagog och denna examen finns också inom det nya Grundlärarprogrammet. Men det går i nuläget inte att bli legitimerad inom fritidhemspedagogik.

Över huvud taget är det många frågor kring legitimation och behörighet som vi hela tiden måste följa för att se hur det påverkar utbildningen samtidigt som vi också vill påverka utifrån den sakkunskap vi har om utbildningen. Frågan om legitimation för fritidspedagoger är aktuell t.ex. inom lärarutbildningskonventet där alla lärarutbildningar i Sverige möts och diskuterar. Där finns också en grupp som är referensgrupp till Skolverket i legitimationsfrågor. Vi deltar aktivt i arbetet inom lärarutbildningskonventet. Inom högskolan i Gävle har vi också sedan många år bedrivit forskning om nya lärares första tid i yrket. Där kan också dessa frågor bli aktuella och där kan vi bidra med ny kunskap.

Vi vill driva en utbildning som gör våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden och det gör vi genom att hålla utbildningen uppdaterad och ge möjligheter till strategiska val. Men legitimations- och anställningsfrågor är något som ligger utanför Högskolans beslutsdomäner.

Reformen med lärarlegitimation är bara i sin början och framtiden kommer att utvisa vilka justeringar som behöver göras. Det allra viktigaste är dock att man har en examen och med den som grund kan få en anställning.”

Mitt lärosäte följer alltså lagar och förordningar och ger ut den utbildning staten satt ramarna för. De gör sitt jobb. Men, för att kompensera för ändringen som skett erbjuder lärosätet en utbildning i de ämnen som kan göra mig ”attraktiv på arbetsmarknaden”. Med andra ord måste jag göra dessa strategiska val, mot min egentliga vilja, och läsa till

Frågan är om en LÄRARlegitimation är åtråvärd längre. Syftet med hela processen har varit att snäva in lärarprofessionen. Då säger det sig självt att vi fritidshemspedagoger hamnar utanför ramen.

praktisk-estetiska ämnen för att kunna vara konkurrenskraftig efter utbildningen. Jag som trodde att den utbildning jag påbörjade skulle räcka. Fritidshemspedagogiken då? Blir jag vid någon tidpunkt legitimerad i det? Ingen som vet, ingen som vet.

Frågan är om en LÄRARlegitimation är åtråvärd längre. Syftet med hela processen har varit att snäva in lärarprofessionen. Då säger det sig självt att vi fritidshemspedagoger hamnar utanför ramen. Ska vi nu i efterhand böna och be om att få räknas med och ta mot de smulor som tilldelas oss, eller ska vi plats i debatten genom att hävda vår egen identitet och vidareutveckla den? You be the judge.

Status
Jag och många med mig är rent ut sagt trött på den situation vi befinner oss i nu. Där vår pedagogik och arbetssätt inte tas på allvar. Där fokuseringen på att hålla en budget alltför ofta lockar vissa rektorer att stoppa in fingrarna i fritidshemmets syltburk. Det vi önskar är arbetsro och utrymme till att få göra ett gott arbete i fritidshemmet och skolan. Hur kan vi uppnå detta? Vissa hävdar att det är genom att få legitimation i ett praktiskt-estetiskt ämne och undervisa i detta. Det är högst tveksamt att vi får en möjlighet att stärka vår egen yrkesidentitet därigenom. Samverka med skolan? Självklart. Sälja sin yrkesidentitet? Inte om du frågar mig. Fritidshemspedagogiken får inte misskrediteras, utan den bör lyftas fram, problematiseras och vetenskapliggöras i större skala. Annars kommer vi troligtvis aldrig få den yrkesstatus vi fordrar. Då är risken att vi inte lyckas locka framtida studenter att söka sig till utbildningen. Låt oss förhindra att detta sker. Men låt oss börja i rätt ände.

/Farzin Panahi
Fritidshemspedagogstudent
Gävle

FacebookTwitterWhatsAppEmail

2 kommentarer

  1. Viktigt perspektiv. Och seriöst från Farzins sida. Ser fram emot fler reflektioner från Farzin i framtiden.

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*