Miljöpartiet svarar…

Miljöpartiet de gröna är först ut att svara på fritidspedagogik.se:s frågor till riksdagspartierna
Svaren via Per Olsson (pol sek):

1. Vilka är dina egna erfarenheter av fritidshem?
Jag har bara goda minnen från mitt eget fritidshem som liten. Engagerade pedagoger och inte alltför stor grupp. Minns att vi var mycket ute i naturen och att vi slöjdade en del. Håller fortfarande kontakt med en av mina fritidpedagoger.

2. Vad anser ert parti kännetecknar en god fritidshemsverksamhet?
En god fritidshemsverksamhet utgår från och bejakar elevens nyfikenhet, engagemang och intresse. Fritidshemmet kombinerar idén om den meningsfulla fritiden med det meningsfulla lärandet. Den är relationsskapande.

3. Skolverket talar om möjligheterna att i högre grad låta fritidspedagogiken komplettera skolans verksamhet och hur skola och fritidshem berikar varandra genom ökad integration. Vad kan fritidspedagoger/fritidspedagogik tillföra under skoldagen?
Alla barn lär på olika sätt. Fritidspedagogerna tillför perspektiv på lärandet i skolan. Det gäller alla ämnen. Det är därför som fritidspedagogernas begränsade möjligheter inom lärarlyftet är så beklagligt. Miljöpartiet tror att den svenska skolan skulle utvecklas mer om det fanns fritidspedagoger som också varbehöriga i matematik, inte bara i bild eller andra praktisk/estetiska ämnen.

4. Skolinspektionen säger att det är mycket troligt att en god fritidshemsverksamhet påverkar skolresultaten gynnsamt, på vilka sätt tror ni och hur kan detta möjliggöras i högre grad än idag?
På fritidshemmen tränar eleverna sina kognitiva, emotionella och sociala förmågor. De får erfarenheter av att hantera olika sociala situationer, träna sitt språk och att lyssna på och respektera andra. Färdigheter som är viktiga i skolan och efterfrågade i det övriga samhället. Men den rollen kan fritidshemmen bara fylla om dess roll stärks gentemot övriga skolan.

5. Finns det några förändringar som ni skulle vilja se i verksamheten hos fritidshemmen?
Gruppstorlekarna har ökat från 18 barn per avdelning på 1990-talet till nästan 40 barn per avdelning i dag. Personaltätheten har samtidigt halverats, enligt SCB. Bara en av tre är behöriga, eller utbildade fritidspedagoger. Självklart måste grupperna bli mindre och de anställda pedagogerna fler.

6. Vilken är ditt partis strategi för fritidshemmen?
Vi tror att fritidspedagogerna måste räknas med när andra utvecklingssatsningar görs på skolan, såsom lärarlyft, karriärutvecklingsprogram och legitimationsförfarande. Det skulle lyfta yrket. Sedan måste grupperna minska.

7. Ska det införas en maxgräns för antal barn per pedagog?
Att lagstifta om sådant är svårt, men det borde vara möjligt att ta fram riktlinjer som följs upp på ett annat sätt än idag. Det beror också på hur behoven ser ut i övrigt kring särskilt stöd, språk etc.

8. Behöver fritidspedagog (arbete mot/i fritidshem) vara en högskoleinriktning?
Alla som jobbar på fritidshemmet behöver inte vara högskoleutbildade, men fritidspedagogen behöver vara det.

9. Anser ditt parti att fritidspedagogen bör legitimeras i någon form?
Ja.

10. I dagsläget står fritidspedagogen inte bara utan legitimation, men
även utan behörighet enl behörighetsförordningen. Vad anser ni om det?

I budgeten för 2013 aviserar regeringen att fritidspedagoger ska ha behörighet att vara ansvariga på fritidshemmen. Det är en ändring som bland annat görs efter påtryckningar av Jabar Amin, riksdagsledamot (MP)

11. Nästan 400.000 barn går i svenska fritidshem. En verksamhet som år efter år blir mer eftersatt vad gäller resurser. Hur arbetar ni för att ändra på det?
Vi tillför mer resurser i vårt förslag till budget, framförallt för att stärka de som jobbar i fritidshemmen och få ned storlekarna på barngrupperna. Men det krävs att det sker också lokalt. Kommunerna runt om i Sverige måste förstå att det inte går att lyfta den svenska skolan om de inte samtidigt garanterar fritidshemmen ett lyft.

FacebookTwitterWhatsAppEmail

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*