Finns fritids? Vem bryr sig? Del 2

Den så kallade krisrapporten ”Finns Fritids?” skrevs efter att regeringen ålagt Skolverket att ”belysa kvalitén” i fritidshemmen. Skolverket var ny huvudman för fritidshemmen (-98) och projektledare för rapporten blev Christian Lundahl. I sin avslutande diskussion lyfter Lundahl en hel del viktiga punkter som måste ses som ett påvisande av akuta oråd. Låt oss titta på dessa oråd igen, 13 år senare.

”Skolverkets statistik visar att antalet barn på fritidshem tredubblats de senaste tio åren och att personaltätheten halverats.”

Kommentar: Detta har varken Skolverket, senare skolinspektionen, politik, kommun eller skolledning kommit tillrätta med ännu. Sedan rapporten skrevs har barngruppens storlek ökat med nästan 25%.

”Under 1990-talet, och genom decentraliseringsreformen, blev det allt mer påtagligt att fritidshem, liksom skola och förskola, jämte de pedagogiska målen också tvingades lägga ett mål om ekonomiskt effektiv resursanvändning. Beslut om pedagogik och ekonomi har lagts sida vid sida och förts ut till verksamheten, till politiker och chefer på lokal nivå.”

”Flising (1995) och Andersson m.fl. (1997) visar att skolledarna under början av1990-talet upplevde det svårt att balansera mellan ekonomiska och pedagogiska mål, då varje ekonomisk prioritering fick en pedagogisk konsekvens.”

Kommentar: ”ekonomisk effektiv resursanvändning” är fula ord när det kommer till barn. Politiker och chefer på lokal nivå prioriterar sannolikt och snarare kortsiktigt (ekonomsikt) istället för långsiktigt (pedagogiskt). Visa mig historiken och försök påvisa något annat!

”Våra resultat visar att fritidshemmens resurser beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras. Vi har inte studerat vilka underlag politiker och skolledare har grundat sina nedskärningar på, men vet via andra studier (Skolverket 1998) att ekonomisk effektivisering ofta görs ”på känn”. Att skära i en verksamhet utan att ta hänsyn till de pedagogiska konsekvenserna måste betraktas som huvudlöst och kortsiktigt”

Kommentar: 1999 deklarerade fritidshemmens tillsynsmyndighet att verksamhetens resurser beskurits bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras. Varför fick inte den slutsatsen heller effekt? Att sedan studier visar att den utvecklingen sannolikt inte föranledes av något mer än beslut ”på känn” gör inte saken bättre.

”Det gör naturligtvis all skillnad i världen om man tänker om barn som kostnader eller som investeringar.”

”Vi kan inte veta vilka effekter besparingar på fritidshemmen ger på lång sikt. På kort sikt har vi sett en personalstyrka som ”går på knäna” och känner sig frustrerade. Vi har också sett ett stort antal barn som spontant och tidigt under intervjuerna lyft fram skrik, bråk och stök som ett naturligt inslag i deras vardag, lyckligt ovetande om vad de utifrån ”de allmänna råden” går miste om.”

”Motivet (med integreringen) har varit en bättre dag för barnen, men ett alltför kortsiktigt perspektiv har lett till att skola och fritidshem fastnat i bryderier kring hur verksamheten ska organiseras. Personalen på fritidshem och skola har uppenbart inte getts tillräckliga förutsättningar att gemensamt ”ta sig fram” till en idé om vad ”educare” betyder.”

Kommentar: Det är tveksamt om vi idag kommit längre vad gäller samverkan med pedagogisk grund. Fortfarande byggs samverkan med stor tyngdpunkt på att logistiken och ekonomin i organisationen ska fungera. Att organisationen fungerar betyder inte att den är varken pedagogisk eller bra. Det betyder egentligen bara att schematiken och ekonomin står nöjda var dag. En gemensam idé – pedagogisk ide – saknas. Denna idé är grunden för att bygga samverkan.

”Ett gott samarbete i arbetslagen innebär inte att gränserna mellan skolans och fritidshemmens personal ska suddas ut, utan att de olika yrkesgruppernas kompetenser på ett optimalt sätt utnyttjas”

Kommentar:Lundahl menade 1999 samma sak som jag påstår 2012. Samverkan blir bra om varje yrkes egenart ges hänsyn och respekt. Tyvärr ser vi utveckling som lutar åt en likrikting av yrkeskategorierna. Det gäller terminologi, verksamhet och förslag på styrande dokument. När yrkesgruppernas kompetens används på bästa sätt har vi god grund till samverkan.

”Fritidshemmen har under 1990-talet ekonomiskt sett marginaliserats. Inte heller de pedagogiska visionerna verkar leva kvar. Fritidshemmens huvudproblem är dess osynlighet, både vad gäller samverkan med skolan och vad gäller tillförsäkrandet av nödvändiga resurser. Besparingskraven har vunnit över de pedagogiska idealen”

Kommentar: De pedagogiska målsättningarna – eller idealen – måste åter sättas i första rummet. De gigantiska besparingar som gjorts kan inte få fortsätta. Här måste alla berörda sluta upp och kräva mer; pedagoger, skolledare, föräldrar.

”För att göra fritidshemmen till något mer än en definitionsfråga finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda.

• Det måste finnas tillräckligt med personal i tillräckligt små barngrupper och lämpliga lokaler, för att inte bara kunna garantera barnens trygghet utan fastmer ge barnens fritid ett meningsfullt innehåll.

• Det måste finnas en tydligt formulerad verksamhetsidé från skolans ledning som ger personalen rimliga möjligheter att bedriva sina respektive verksamheter utifrån det som förenar och skiljer dem åt.

• Det måste bland personalen finnas en gemensam uppfattning om barnets hela skola-fritidshemssituation, vilket kan innebära att olika personalgrupper ser barnen vid olika tillfällen och på olika sätt. Målet måste vara att alla barn alltid ska kunna känna sig ”sedda”.

Inget av dessa villkor är försumbara. Betydelsen av dem är fundamental för fritidshemmens kvalitet.”

Kommentar: Lundahl menade 1999 i en rapport från skolverket – på uppdrag från regeringen – att det finns några villkor som inte är försumbara. Tillräckligt med personal, tillräckligt små grupper, lämpliga lokaler. En tydligt formulerad verksamhetsidé från skolledning samt en helhetstanke om barnets dag. Alltså, redan 1999 fick skolverket en tydlig bild av läget i svenska fritidshem. Ingen av dessa villkor har förbättrats och inga tydliga insatser har gjorts från regeringshåll. Lägg till detta huvudmannens nedskärningar som gjort mer eller mindre ”på känn”. Politik, kommun och skolledning måste ta sitt ansvar! Det går inte att kasta frågan mellan tafatta händer som inte vill befatta sig med frågan. Nuvarande tillsynsmyndig, skolinspektionen, har förvisso och nyligen granskat ett antal fritidshem. Men denna rapport måste följas upp! Vad har hänt på 13 år? Exakt? Har någon tagit ansvar?

Vem ska vi kräva mer av?
→ Regeringen
→ Huvudmännen
→ Skolledning

Vem ska kräva vad?
→ Pedagoger i skola och fritidshem måste kräva bättre förutsättningar av sina huvudmän.
→ Föräldrar måste också engagera sig i denna viktiga fråga som berör 400.000 barn.
→ Skolledare måste ta ansvar att påvisa ohållbara situationer för kommun och politik.

I enlighet riksdagens strategi för att leva upp till sina åtaganden när man ratificerade barnkonventionen ska ”statliga myndigheter ha som målsättning att göra en barnkonsekvensanalys vid varje beslut som rör barn”. Detta är förstås en feg formulering: ”ha som målsättning att göra en barnkonsekvensanalys”. Alla beslut som tas eller inte tas rörande barn förskola, skola och fritidshem SKA ha en konsekvensanalys att luta sig mot. Inte ekonomisk i första rummet men med barnets bästa! Det ska inte vara svårt att hålla kommuner och huvudmän till svars för ekonomiska amputationer av vitala verksamhetsdelar. Pengar finns. Men vi måste kräva mer av den kakan.

Stora barngrupper med bristande tillsyn och små möjligheter till relationsskapande är en grogrund för icke önskvärda effekter såsom utanförskap, mobbing samt barn som faller mellan alla möjliga stolar och pallar. På sikt investerar vi i samhällsekonomin när vi investerar i goda förutsättningar i fritidshemmen. Ett barn som kommer ”på glid” och hamnar i en livslång kriminell karriär kostar samhället 250 miljoner kronor i direkta kostnader och utebliven produktion (enligt Anders Tengström, forskare på Karolinska Institutet).

Att investera i fritidshemmen och dess förutsättningar är en social investering.
Att INTE satsa på fritidshemmen och barnen är ett välfärdsmisslyckande.

Finns fritids? Vem bryr sig? Del 1

FacebookTwitterWhatsAppEmail

7 kommentarer

  1. Hej! Det är bara att konstatera att fritidshemmen är så dåliga som vi tycker och att de är detta trots att alla med makten att göra något valt att inte göra det som krävs.I dagsläget är fritids verkligen inte en rekommenderbar plats för varken barn eller vuxna. Andra prioriteringar för skolor och barnomsorg har gått före.En anledningen till allt detta onda är att vi inte vill betala mer i skatt. Borgerliga segrar i valet måste få genomslagskraft. Varför ska vi annars ha demokrati? När Björklund sedan fick fria händer (vad fick de andra partierna av folkpartiet?) var katastrofen ett faktum. MEN ur kaos kan något nytt komma. Reaktionen kommer när sviterna blir uppenbara. Tyvärr för sent för generationer av barn. Vi får hoppas att de kan växa upp till goda medborgare av egen kraft för från vuxenvärlden finns bara smulor att få. I den skola som växt fram finns bara rum för de som ändå klarar sig, TYVÄRR. Ingrid L

  2. Här är svaret jag fick från skolverket angående start av privat fritidshem.
    ”Hej!

    Jag har tagit emot din fråga om att starta ett fristående fritidshem.

    Enligt skollagen (2010:800) 2 kap. 5 § får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän:

    5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.
    Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

    Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

    Skolinspektionen handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas. Detta regleras i skollagen (2010:800) 2 kap. 7 §.

    Du kan till exempel kontakta friskolornas riksförbund, Skolinspektionen, eller en kommun för att komma i kontakt med enskilda huvudmän som driver fritidshem.

    Via följande länk kan du läsa om Skolinspektionens tillståndsprövning: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/Starta-fristaende-skola/

    Skollagen (2010:800): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K2

    Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 – 52733200.

    Med vänlig hälsning

    Upplysningstjänsten vid Skolverket
    Mirja Wallmark ” slut citat.

    Det tar alltså tid och förutsätter en ordentligt förberedd plan men är alltså inte omöjligt!

  3. Här kommer ett öppnande stycke i skollagen.”17 § Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva
    1. annan undervisning på ett främmande språk än språkundervisning, och
    2. undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

    Lärare som avses i första stycket 1 ska för att få undervisa ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på det främmande språket.

    Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk och särskilda pedagogiska inriktningar som avses. Lag (2011:189).”

  4. Åldermannens erfarenhet är tillbaka-”Superman Returns”-kunde inte hålla mig att kommentera din senaste skrivelse Hadar……..”Pengar finns ..men vi måste kräva mer av den kakan”…….Detta sa ju jag hela tiden som direkt eller undermening i alla mina inlägg i debatten här men tyvärr måste situationen bli absolut kaotisk innan makthavande politiker agerar…..för att värva röster….annars händer ingenting beträffande skolbarnomsorgen tyvärr….Ytan som alla dessa 400000 barn förhoppningsvis skall slippa trängas på måste ovillkorligen bli större och antalet för ändamålet rätt utbildade måste ovillkorligen bli många fler……alltså måste lösningar som att lägga på våningar på befintliga skolor och kompletterande byggnader och baracker komma till……Att skapa något ”attraktivt” för nästa generation som skall jobba i verksamheten och barnen som skall utvecklas i densamma och inte nedbrytas i en kaotisk”förvaringssituation”..dessutom skall jag säga ,kanske något kontroversiellt,nämligen att antalet skolbarnomsorgsbarn kan direkt minskas om barn till arbetslösa och hemarbetande inte bereds skolbarnomsorgsplats då jag på fullaste allvar anser att det räcker för de berörda barnen att de får del av fritidspedagogiken under skoldagen om man verkligen införlivar densamma i skoldagen I rikets alla skolor….

  5. Hej tack för ”Jan -återkomsten!”. Vad roligt med dig kvar i debatten. Jag var inne på vår kommuns framtidsplan igår och tittade på det kommande behovet av lokaler. Det kommer om bara två tre år att fattas ca300 platser. Om fem till sju år är det nästan tusen fler barn enligt prognosen. Hur ska detta lösas med kommunala medel och metoder. Det bilr ännu större barngrupper tro mig. Vem ska skicka sina barn till dessa massinrättningar? Som Helena så vackert uttryckte det;” Var kommer barnen in?” Ingrid L

  6. Hej Jan och Ingrid. Jag misstänkte att denna text skulle passa er. Jan, jag tror att det finns större möjligheter till pengar, forskning och framtid i nuvarande huvudmannaskap än om vi ska flyttas ut. Vilket kring både jag och Rohlin ställt frågan om det öht är möjligt. Eller ens önskvärt, om du frågar mig. Jag försöker lägga fram fakta och argument att använda lokalt och större påverkanssammanhang. 

    Ingrid, som Calander sa om fristående fritidshem;  det är en lösning för få. Jag tänker att vi ska jobba bredare. Solidariskt. 

    Vi har en form och tanke för en intresseförening. Snart skall ett första möte till, om jag är rätt uppdaterad. Där hoppas jag att alla går med. En förening som kan driva frågor utan andra fackliga prioriteringar. Denna tanke har funnits hos mig länge och det är glädjande att ett gäng fritidspedagoger tagit tag i detta. 

    Vi måste organisera oss i forum där våra egna frågor ligger högst på agendan. 

  7. Men Hadar! Man kan ta del av forskning även om man har ett kooperativ. Frågorna rusar upp som delfiner ur havet, En stor fråga som skulle kunna vara föremål för forskning är varför många forskningsrapporter leder till ett utropstecken”Heureka!!!”
    När någon studerat säg ca 25 barn och därefter drar generella slutsatser om alla barn. Vi som jobbat i verksamheten säger att det är ohållbart att det är för många barn och att vi inte kan nå målen för verksamheten. Vem bryr sig??I väntan på att pengarna ska skjutas till, lokalerna ska snyggas upp och hållas rena, lokalerna ska rymma antalet inskrivna barn, tillräcklig personaltäthet adekvat utbildade pedagoger mm mm kan det väl inte vara osolidariskt att flytta några till andra lokaler och förutsättningar? Det ger ju också dem som är kvar större utrymme.
    Ett exempel från ca en månad sedan, situationen för ett barn i gruppen.. Morgonfritids 40 barn, i klassen ca 24 barn, till fritids ca 40 barn hem och på träning ca 20 barn.
    En flicka som inte går på toa på hela dagen för att det är så sunkigt. En med fruktansvärd förkylning och grönt snyt men feberfri med hjälp av, typ alvedon. Du vet ju själv hur det är. Det är inte vi pedagoger som är osolidariska!!! men vi står inte på barnens sida om vi inte gör något och det pronto. Ska vi vänta till valet är det ju 400000 barn som tvingas vara i denna miljö HELA sin fritidstid. Är det önskvärt????

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*