Vad det blev av fritidshemmen – och vad de skulle kunna vara Del 2

Fritidspedagogen yrkesroll tar nya vägar
Efter att fritidshemmen samordnades med skolan har fritidspedagogens yrkesroll genomgått vad jag vill kalla en identitetskris. Detta kanske också stärks genom de olika typer av fritidshemsakademiker som utbildats eller nu utbildas: Fritidspedagoger, lärare mot fritidshem och grundlärare med inriktning mot fritidshem. Vart finner vi gemensam mark i utbildningar som både förenar och skiljer oss åt? Finn Calander (1999) delar upp yrkesrollen i tre delar: yrkesposition, yrkesfunktion och yrkesidentitet. Yrkesposition. Yrkesposition innebär dels position relativt andra yrken inom skolan. Till position knyts också rättigheter/skyldigheter i interaktion med andra. Yrkesfunktionen handlar om yrkesinnehållet och är resultatet av interaktionen mellan positionens plats i strukturen och mot tex arbetslag. Yrkesidentiteten är en mer personlig aspekt av att vara utövare av sitt yrke. Calander skriver: ”Beroende på samspelet mellan position och funktion erbjuds yrkesutövarna olika möjligheter för identitetsutveckling, de får olika identitetserbjudanden. Ett identitetserbjudande innebär att utövaren genom att personligen förhålla sig till position och funktion ges möjlighet att utveckla sin yrkesidentitet i en viss riktning, antingen genom att integrera erbjudandet som en del i yrkesidentiteten eller genom att ta avstånd från det.”

…genom vilken en individ eller grupp från en, i det här fallet, pedagogisk minoritet helt överger sin yrkeskultur och fackspråk för att passa in i majoritetssamhället (skolan)

När fritidspedagogen och fritidshemmet flyttades in i skolan uppstod en mångfald av identiteterbjudanden. Som jag skrev i del 1 var (och är) mötet mellan olika yrkeskulturerna inte friktionsfritt. Ordet integration användes flitigt när verksamheterna samordnades. För att integration ska fungera krävs att även normen eller majoriteten (lärarna, rektor osv) anpassar sig till minoriteterna (Fritidspedagoger, förskollärare), t.ex. genom att tillåta andra pedagogiska traditioner och tankesätt. Det är genom en väl genomförd integration som vi kan uppnå reell och likvärdig samverkan mellan skola och fritidshem. Assimilation är en annan form av anpassning genom vilken en individ eller grupp från en, i det här fallet, pedagogisk minoritet helt överger sin yrkeskultur och fackspråk för att passa in i majoritetssamhället (skolan). På många sätt har fritidspedagoger assimilerat sig för anpassning. Språket vilket man använder kring sitt eget yrkesutövande har både i praktik och i styrande dokument närmat sig eller helt anpassat sig till skolan.
Birgit Andersson är doktorand vid umeå universitet. Tidigare i år publicerades hennes studie Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer(2013). Andersson tar vid Calanders diskussion om yrkesrollen och menar att dagens fritidspedagoger omformas i fältet mellan tradition och nya styrformer. Analytiskt urskiljer Andersson att det idag finns 4 yrkesidentiteter: Backupläraren, Läraren i social kompetens, Den skolkompletterande fritidspedagogen och den traditionella fritidspedagogen. Mellan dessa identiteter finns ett spänningsfält att agera inom. I korthet Andersson beskriver identiteterna:

Backupläraren – I detta fält har några ämneskompetenser och undervisar i dessa ämnen. Det uppdraget dominerar deras planeringstid. Fritidshemmet får underordnad betydelse. Några fritidspedagoger inom detta fält arbetar också ämnesorienterat men utan undervisningsansvar. Samarbetet styrs mycket av samverkan med lärare. Identifieringen ligger huvudsakligen mot skolpedagogik.
Läraren i social kompetens – I detta fält agerar fritidspedagogen mer autonomt än backuplärarens. Man jobbar med relationer med styrs ändå av lärares behov av att arbeta i halvklass tex. Även här tolkar jag Andersson som att skoldagen har tyngdpukt för fritidspedagogens planering och agerade. Fritidshemmets roll mer otydlg i relation till lärarna.
Den skolkompletterande läraren – Den skolkompletterade fritidspedagogen kompletterar skolan genom att omsätta undervisningen i skola till praktiska erfarenheter på fritidshemmet.
Den traditionella fritidspedagogen – Denna yrkesidentitet grundas främst på traditionell fritidspedagogik och arbete i fritidshemmet. Värdegrundsarbete är centralt och barns erfarenheter ligger till grund för verksamheten. Detta gäller enligt Andersson även fritidspedagogens insatser under skoldagen.

Personell eller verksamhetsmässig samverkansgrund?

Inom skolans och fritidshemmets värld har vi traditionellt haft en stor tilltro till individens förmåga att bygga samverkan.

Samverkan eller integration mellan yrken i samhället har en tendens att formaliseras för att tydliggöra ansvar och befogenheter kring ett övergripande mål. Inom skolans och fritidshemmets värld har vi traditionellt haft en stor tilltro till individens förmåga att bygga samverkan. Jag tror dock att vi har allt att vinna på att titta verksamhetsmässigt på samverkansfrågan. I personell samverkan organiseras fritidspedagoger som tillhörandes en klass. Det innebär att man har ansvar för en grupp över hela dagen. Fritidspedagogen kopplas till en klass och arbetet kring den klassen dominerar fritidspedagogens insatser. Detta har, enligt mig, försvagat fritidshemmet som verksamhet. Vissa fritidspedagoger är nöjda med den (under)ordningen medan andra känner sig begränsade. Personell samverkan blir godtycklig. Som jag skriver i min bok ”Fritidspedagogik – ett komplement eller fundament” tror jag att samverkan måste ha en tydligare grund. Få arbetsplatser har ens definierat hur man tolkar begreppet samverkan.

Vår utbildning eller vår yrkestitel är inte det som förenar oss! Snarare tenderar den interna debatten att skapa sprickor när vi pratar pedagogik och skolsamverkan

Birgit Anderssons studie bekräftar den bild jag har av fritidspedagogens yrkesutveckling. Vår utbildning eller vår yrkestitel är inte det som förenar oss! Snarare tenderar den interna debatten att skapa sprickor när vi pratar pedagogik och skolsamverkan. Därför tror jag att vi måste flytta fokus och samverkansgrund till fritidshemmet. Om fritidshemmet kan samla och förena fritidspedagoger kan vi trygg navigera oss ut i samverkan med skolan i våra olika yrkesidentiteter inom fritidspedagogyrket. Rent konkret innebär det att jag förespråkar att fritidspedagoger lämnar tillhörandet av en klass och lärare samt bildar ett självständigt arbetslag. Fritidspedagoger tillhör fritids. Fritids kan sedan fördela sina personella resurser efter yrkesidentitet och behov. Fritidshemmets och fritidspedagogikens minsta gemensamma nämnare är den kollektiva basen. Istället för att som fritidspedagog i samverkan med skola behöva välja på olika erbjudna yrkesindentiteter kan fritidshemmet erbjuda skolan olika samverkansförlag. Dessa ryms alla på personell nivå i de identiteter Andersson påvisar. Fritids som eget arbetslag borgar för en större autonomi relativt skolan, i alla fall på en strukturell nivå.

Det är dags att lämna gammal retorik och ärvda floskler om yrket fritidspedagog.

Framtidens yrkesroll byggs ur utbildning, fritidshem, fritidshemspedagogik och autonomi relativt skolan men med uppdrag om att samverka. Den traditionella fritidspedagogen som norm är död. Men det viktigaste just nu är att finna en kollektiv grund att stå på. Den grunden heter fritidshem. Där måste vi förena våra olika identiteter till ett starkt fritidspedagogkollektiv. Tillhöra-klass-samhället som system måste skrotas, Om vi ändå i eget arbetslag väljer att fördela fritidspedagoger i den formen – helt Ok! Då gör vi det för att reella behov finns – samt vilja och kompetens. Autonomin för yrkeskåren öppnar för större möjligheter för alla att utveckla sin identitet. Det är dags att lämna gammal retorik och ärvda floskler om yrket fritidspedagog.

I nästa del av denna serie skriver jag om vad fritidshemmet skulle kunna vara med en annan ordning.

Referenser
Andersson, Birgit. (2013) Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
Calander, Finn. (1999) Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag

 

FacebookTwitterWhatsAppEmail

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*