Det evolutionära (eller självuppbyggande) barnet

Förvisso är våra barn som nyfödda ganska hjälplösa. Det lär sig inte gå inom ett par timmar som vissa djur. Men de är evolutionära! De lär sig saker för att utvecklingen kräver det. Det enda vi behöver göra är att ge dem rätt förutsättningar. Barn lär sig åla, krypa och och gå utan att vi lär dem. Vi visar eller berättar inte hur man gör. Möjligen bidrar vårt eget gående som viss inspiration, men högst marginellt. Utvecklingen kräver att barnet ska ställa sig upp och gå. Små barns rörelser styrs av impulser från hjärnstammen samt primära spädbarnsreflexer. Dessa reflexer är en tillgång för barnet i utvecklingen. Reflexerna driver barnet framåt. Dessa primära spädbarnsreflexer aktiveras tex när det lilla barnet får ligga på mage och i allmänhet vara fri att röra sig. Genom att jobba mot dessa reflexer kommer barnet att integrera reflexerna så att dessa försvinner. Barn är evolutionära och har en inbyggd kraft som utvecklar kroppen och hjärnan. Om vi ger dem förutsättningar.

Om barnet inte får rätt förutsättningar kommer dessa reflexer att finnas kvar och vara ett hinder för barnen. Exempel på problematik i skolan kopplad till kvarvarande spädbarnsreflexer:

Nästan alla intressen kräver med tiden mer av barnet. Mer kunskap eller nya färdigheter. Kunskapandets evolution. Det kunskapandet är mitt jobb! Fritidspedagog is my name.

Gripreflexen gör det svårt att skriva och göra finmotoriska manövrar.
Ryggradsreflexen gör det svårt för barnet att sitta still.
Mororeflexen gör det svårt för barnet att befinna sig i miljöer som har hög ljudnivå eller där det förkommer plötsliga ljud.
ATNR, asymmetriska toniska nackreflexen är en av de reflexer som påverkar läsningen. Den påverkar samarbetet mellan höger och vänster kroppshalva. Är den inte integrerad har barnet inte krupit tillräckligt mycket på vanligt sätt och därmed inte stimulerat korsrörelser mellan höger och vänster kroppssida

Barn tränar också att växla synfocus nära/distans när de ligger på mage. Samma fokus som krävs i klassrummet. Sin egen bok eller papper och smartboarden längst bort i klassrummet.

Dessa reflexer integreras normalt under spädbarnsåret om barnet ges förutsättningar. Finns de kvar måste barnet viljemässigt jobba mot reflexen och tar således den mesta av barnets kraft.

Så, det evolutionära barnet utvecklar sig självt. Om vi låter henne vara i fred.
Idag är dessa problem större än de varit förr. Orsak? Gåstolar, bärselar, överdrivet vagnåkande och andra saker som fraktar barnet i onödan. Visst behöver vi frakta våra barn ibland, men det kanske görs lite för mycket och lite för länge idag. Forskare inom sensomotorik hävdar också att det rekommenderade ryggläget vid sömn för små barn för att undvika plötslig spädbarnsdöd allmänt gjort att spädbarn inte heller i vaket tillstånd får ligga på mage i samma utsträckning som tidigare. Hemmavid kanske barnet får sitta i en babysitter istället för att ligga på golvet, Således hindrar vi barnets naturliga utveckling.

Detta kompenseras inte heller av att idrottstimmarna i skolan minskar! Chansen, tiden och möjligheten att upptäcka och hjälpa barn med kvarvarande spädbarnsreflexer finns inte. Finns kunskapen om dem?

Det evolutionära barnet utvecklar sig själv i sensomotoriska aspekter. Sensomotoriken är fundamental för både rörelse och lärande.

På samma sätt som spädbarnsreflexerna driver barnet mot utveckling driver barnets inneboende nyfikenhet utvecklingen framåt. Jag har sett barn lära sig läsa utan hjälp. Jag har haft barn i förskoleklass som låst in sig på sitt rum i två timmar, kommit ut och lärt sig klockan. Bokstäver och tid är sociala konstruktioner som naturligtvis inte ”bor” i barnet från födseln. Men i ett samhälle som kräver kodning av bokstäver, skyltar, symboler och klockor kommer dessa att korsa barnets behov eller nyfikenhet en vacker dag. När kunskapen blir nödvändig eller intressant i det nära livet kommer barnets nyfikenhet eller behov att driva utvecklingen framåt. Varje barn har ett eller flera intressen. Nästan alla intressen kräver med tiden mer av barnet. Mer kunskap eller färdigheter. Kunskapandets evolution. Det kunskapandet är mitt jobb! Att lotsa barn, sa Lars H Gustavsson. Lotsa låter fint. Lysa upp vägen för barnet när det behövs. Eller att möjliggöra och inspirera för vidare utveckling. Fritidspedagog is my name.

”Det kompetenta barnet” har blivit en floskel och jag tror inte att vi alla menar samma sak. Men jag hävdar att barnet är kompetent. Evolutionärt. Barnet kräver inte undervisning men möjlighet och sammanhang till lärande.

När jag läser texten ovan inser jag, att jag nog vart montessoripedagog i ett annat liv.
”Självuppbyggande”, sa Maria Montessori. Kanske bättre än evolutionärt. Det självuppbyggande barnet.

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*